Källor i historieundervisningen, en lathund
|
|
- Julia Blomqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Karlstads universitet Martin Stolare Källor i historieundervisningen, en lathund 1. Källor i kursplanen i historia Utdrag ur kursplanen i historia: Syfte med historia [- - - ] Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. [- - - ] Med detta utdrag som stöd kan hävdas att källornas roll i historieundervisningen skall vara framträdande. Tolkningen av källor, elevernas förmåga att rekonstruera historia med hjälp av ett historiskt källmaterial, är viktig. Till det skall läggas det historiska källmaterialets betydelse för att lära sig förstå människor från en annan historisk tid än sin egen. Den källkritiska förmågan som varit så central för historieämnet har utvecklats till att handla om en bredare förmåga kring källanvändning. 1 I en av de fyra punkter som beskriver inriktningen på historieundervisningen sägs det att eleverna skall ges förutsättningarna att utveckla förmågan att: - kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap Tolkning och kritisk granskning av källor skall inte ses som separata processer. Undervisningen bör istället skapa möjligheter för eleverna utveckla förmågan att göra detta simultant. 1 Se Kommentarsmaterial till kursplanen i historia. 1
2 2. Källanvändning och källkritik i undervisningen Arbete med att utveckla elevers kunskaper om historia och en historisk referensram är av tradition kärnan i skolämnet historia. Även arbete med källor och källkritik räknas hit men har i praktiken varit mindre omfattande. 2 Kursplanens betoning av arbete med historiska källor ligger som anförts ovan i att se tolkningsprocessen som en central del av källkritiken. Det innebär att arbetet med källor inte ses som en rent metodisk fråga utan som en integrerad del av det aktuella stoffområdet vilken måste behandlas kontextuellt. Därför betonas den empatiska delen mer konkret och med direkt anknytning till elevernas egna referenser i årskurserna 4-6 (Se t ex. [Vad historiska källor kan berätta om] levnadsvillkor för barn, kvinnor och män i jämfört med i dag ) medan den kontextuella betydelsen är större i årskurserna 7-9 ( se t ex. Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor ). Eleverna måste i hög grad, enligt den nya kursplanen, kunna rekonstruera det förflutna med hjälp av källor. På samma sätt framhålls i kunskapskraven vikten av kontextualisering av historiskt källmaterial för att kunna göra tolkningar. Arbete med källor är således i kursplanen ägnat både till att öka elevers förmåga till metodiska färdigheter i källkritik och till en ökad förmåga till tolkning genom kontextualisering och historisk empati. Därför bör inte undervisningen kring källor enbart handla om strikt tillämpad källkritik. Denna utveckling av historieundervisningen mot att på ett tydligare sätt föra in källanvändning och låta eleverna arbeta med egna rekonstruktioner av historien är återkommande inslag i olika länders kursplaner och riktlinjer för historieundervisningen. En viktig bakgrund finns i den engelska historiedidaktiken och den utveckling som skedde inom denna under talet. Genom att föra in källor i undervisningen ville de i England komma bort från ett traderande och memorerande historieämne. 3 Eleverna skulle få arbeta med historien och ämnet blev därmed mer av ett färdighetsämne. Sedan mitten av talet är källanvändning där en del av kursplanen i historia. Dessa tankar togs upp och utvecklades vidare i Nordamerika. Doing History kan beskrivas som ett viktigt ledord. 4 Grundidén för ledande nordamerikanska historiedidaktiker är att arbetet med källor i undervisningen skall medföra att den hamnar närmare eleverna och deras erfarenhetsvärldar samtidigt som eleverna genom detta arbete tränas i att tänka historiskt. 2 Den norske historiedidaktikern Erik Lund menar att detta varit fallet i Norge. Erik Lund, Historiedidaktikk: En Håndbok for studenter och Lærere (Oslo, [2003] 2006) s Se Chris Husbands, Alison Kitson & Anna Pendry, Understanding History Teaching: Teaching and learning about the past in secondary schools (Maidenhead, 2003) s. 7 ff. 4 Se Linda S. Levstik, Keith C. Barton, Doing history: Investigating with children in elementary and middle schools (1997, Mahwah, N.J) Detta arbete kommer hela tiden i nya upplagor. 2
3 3. Grunder i källkritiskt tänkande och hantering av historiska källor Här kan det vara viktigt att diskutera den grundläggande frågan: vad är en (historisk) källa? 5 Det vill säga källor är lämningar, rester från den tid som varit peka på mångfalden. Det kan handla om texter av olika slag som t ex. dagböcker, brev, bilder, filmer, tidningar, protokoll eller material från Internet. Källor kan också vara fysiska lämningar som verktyg, maskiner, byggnader och kläder. Därtill kan man tala om muntliga källor. Källor kan egentligen vara allt som finns omkring oss. Finns det sådana saker i klassrummet? Vilka då i så fall? Vilken historisk kunskap kan vi få från dessa saker? Innebörden av det funktionella källbegreppet kan tas upp i detta sammanhang. Det vill säga att det är den fråga som man vill undersöka som avgör vad som är en källa. En central aspekt i det källkritiska tänkandet är skillnaden mellan kvarleva och berättande källa. Här handlar det om hur källan används. När man använder något som en kvarleva ställer man en fråga till materialet som inte utpekas direkt i källan, utan där man måste tolka fram en slutsats som kanske bara syns mellan raderna. Det är alltså en fråga som inte adresseras direkt i källan. Detta ska skiljas från när man använder något som en berättande källa. Då utgår rekonstruktionen från den berättelse som uttryckligen uttrycks i källan. Man använder den berättelse som uttrycks i källan. 6 Ett ytterligare steg i genomgången av det källkritiska tänkandet och metoden kan vara att peka på hur källkritiska hänsynstaganden får styra praktiska källkritiska arbetet. En grundläggande fråga eleverna bör ställa sig när de arbetar med historiskt källmaterial är i vilket sammanhang som materialet tillkommit. Vem står bakom det? Vilka syften kan ha funnits med källans tillkomst? Är den representativ eller är den uttryck för en mycket speciell situation? När eleverna arbetar med källor som kvarleva bör de beakta frågan om källans äkthet. Det vill säga: är den vad den utger sig för att vara? Och när rekonstruktioner och tolkningar görs med utgångspunkt i berättande källor bör fler frågor ställas för att på det sättet bestämma källans bärkraft. Närhet, i valet mellan olika källor brukar de källor föredras som skapades i så nära anslutning som möjligt till den händelse den vill beskriva. Grundantagandet är att man tenderar att glömma. Tendens, tar källan ställning för någon part eller är den objektiv. Hur ser i så fall denna tendens ut? Här kan man leta efter värdeladdade uttryck som signalerar tendens. Det kan också handla om urvalet av information som resulterar i att en mycket speciell bild ges av det som beskrivs. 5 Exempel på grundlitteratur kring historisk källkritisk metod är Anders Florén & Henrik Ågren, Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt (Lund, [1998] 2006). Se också Torsten Thurén, Källkritik (Stockholm, [1997] 2005). 6 För en problematisering av relationen mellan att använda ett källmaterial som kvarleva respektive som berättande källa se not ovan men också Arne Jarrick, Källkritiken måste uppdateras för att inte reduceras till en kvarleva, Historisk Tidskrift 2005(125):2, s
4 Beroende, är denna källa beroende av någon annan källa och hur ser i så fall detta ut? Detta kan gälla en gammal text som har en annan text som grund. Den källkritiska metoden syftar således till att avgöra en källas bärkraft och användbarhet i relation till det fråga som undersöks. Utgångspunkten är att en källa kan användas trots att den t ex innehåller en tydlig tendens. Den behöver inte läggas åt sidan. Det gäller att ta hänsyn till denna tendens i samband med rekonstruktionen och tolkningen. Det kan vara viktigt att påpeka för eleverna att det tvärt om kan vara så att en källa som är tendensiös kan skapa möjligheter för nya intressanta frågeställningar. 4. Sammanfattning Några sammanfattande punkter: Funktionellt källbegrepp, det är frågan som bestämmer vad som kan vara källa. Perspektiven på källa har vidgats, nu kan man tala om källanvändning. Detta sker i två led. 1. Källkritik, en värdering av källans användbarhet med utgångspunkt i den historiska frågan. Dekonstruktion. 2. Användandet av historiska källor för att försöka besvara frågor som vad, hur och varför något hände eller hur något var. Rekonstruktion. En källa kan användas som kvarleva eller berättande källa. Använder man en källa som berättande källa så använder man den berättelse som källan själv ger. 4
5 5. Källor vad kan det vara? Källträd Språkliga Historia Icke-språkliga Arkeologi Skriftliga Muntliga Tryckta Otryckta Minnen Tradition Ikonografiskt material Föremål Officiellt tryck, tidningar, broschyrer m.m. Egna hågkomster Dagböcker, Brev, Föreningsprot. m.m. Tradering från tidigare generationer Detta källträd kan idag upplevas något föråldrat. Det breda textbegreppet, där text även kan vara bilder, målningar och filmer ger ett lite annat förhållande. Men trädet kan vara ett sätt att i alla fall få eleverna att tänka kring vad som kan vara källa. Genom olika metoder får man sedan dessa källor att tala. Genom olika former av textanalys kan det skriftliga materialet analyseras. Kvantitativa metoder kan vara ett annat sätt att se mönster i det skriftliga materialet. De muntliga källorna finns egentligen inte förrän de skapats genom olika former av intervjuer, det kan handla om enkäter, gruppintervjuer eller kanske om livsberättelse orienterade angrepp. På detta sätt förvandlas de muntliga källorna till skriftliga! 5
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merBetyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merHistoriska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens.
Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens. UNIONSBREVET, 1397 1397 skapades Kalmarunionen mellan Danmark, Sverige och Norge.
Läs merExaminationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun
rn Bilaga 1 Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Västra hamnens skola Resultat
Läs merÄr det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?
Källkritik Perspektiv - vem/vilka Vilka parter/personer är inblandade i ämnet/frågan? Dessa kan ha olika åsikt om innehållet. Vem/vilka är författaren? ex Är det en myndighet? Är det en organisation? Är
Läs merExaminationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1a1 Prövning i Historia 1a1 KurskodHISHIS01a1 Gymnasiepoäng50 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 Muntligt prov epoker. (1 timme) Denna uppgift
Läs merHistoria GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp History BA (B), Upper Secondary Level Teacher Education, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merKursguide LGHI30/L9HI30. Höstterminen Grupp 2 och 1
Ämneslärarprogrammet Institutionen för historiska studier Kursguide LGHI30/L9HI30 Historia 3: Teori och metod 7,5 hp Höstterminen 2015 Grupp 2 och 1 Lärare och kontaktpersoner Koordinator för lärarutbildningen
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER L9EN10 Engelska 1 för lärare åk 7-9, 15 högskolepoäng English 1 for Teachers in Secondary School Year 7- Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merSPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN
SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN MARIA DELDÉN, UMEÅ UNIVERSITET Vi är historia och vi gör historia Spelfilmen, tankarna och känslorna Slut ögonen. Tänk på en film som betyder mycket för dig. Vad väcker
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merSvenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merArkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013
Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merVad är en källa? Det du använder för att få reda på saker när du undersöker ett visst ämne.
Källkritik 101 Vad är en källa? Det du använder för att få reda på saker när du undersöker ett visst ämne. Olika typer av källor Skriftlig Något som någon har skrivit. T.ex. en dagbok, ett brev, ett protokoll
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merLärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll
Läs merOm ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merGranska skolans webbplats
Granska skolans webbplats Lektionen ger eleverna en grundläggande förståelse för vad traditionell källkritik är och modellen prövas genom att granska skolans webbplats. Till läraren 1. Gör en kritisk läsning
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs merKommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia
2012-05-08 Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia Om ämnet Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merBedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte
Bedömningsstöd Historia 1b Elevhäfte kursprov i gymnasieskolan Historia 1b Delprov 2 Information Delprov 2 består av två uppgifter. Skrivtiden är 80 minuter. Börja med att bläddra igenom provet så att
Läs merKursplan - Grundläggande svenska som andraspråk
2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merTänket bakom filmserien
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmserien Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra högtider och traditioner och i förlängningen minska klyftor
Läs merINFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap
INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merMomentguide: Kalla kriget
Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merOm ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
Läs merPrövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016
prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper för undervisning i ämnena historia och religionskunskap i årskurserna 4-6. Lärandemål
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merVerksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun
eni Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Norråsaskolan Resultat Syfte och frågeställningar
Läs merHistoria IV - 30 hp - Kursplan
Historia IV - 30 hp - Kursplan Kurskod: ÄHIB51 Nivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Historia (HI2) Ämne/områdeskod: Historia (HIA) Utbildningsområde: Humanistiska området 100% Huvudområde: Historia VFU-andel: -
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer
Läs merKällkritikguiden. b. Vem/vilka är författaren (del 1)?:
Källkritikguiden Perspektiv - vem/vilka? (skaffa dig en överblick) a. Vilka parter/personer är inblandade i ämnet/frågan? Dessa kan ha olika åsikt om innehållet => då kanske trovärdigheten minskar. b.
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merKATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia
KATSAUKSET Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia De senaste åren har en rad reformer genomförts i svensk skola.
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merKällkritik i de nationella proven. Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie
Källkritik i de nationella proven Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie Rapport: Källkritik i de nationella proven 1. Inledning Inom Linköpings kommun arbetar vi efter
Läs merGranska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer
Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Vad innebär det att vara kritisk? 2. Kritik, källkritik
Läs merVad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur?
Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? En pågående Lerning Study av Per Selin Johan Larsson Varför programmering? Är det mindre viktigt att förstå digitala byggstenar i den digitala
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merKursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Läs merKursplanen i ämnet historia
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet historia Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merGranska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats
Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Gör en kritisk läsning 2. En introduktion till den källkritiska
Läs merSession: Historieundervisning i högskolan
Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merUPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA
UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA Uppgiftsformulering rätt svar 8a Förklara varför tavlan inte kan användas som källa. 8b Vilken av följande slutsatser kan du dra med kläderna som enda
Läs merTänket bakom filmserien
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Allhelgona Tänket bakom filmserien Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra högtider och traditioner och i förlängningen
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs merOm ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
Läs merKvalitetsgranskning Publiceringsår 2015. Undervisningen i historia
Kvalitetsgranskning Publiceringsår 2015 Undervisningen i historia SKOLINSPEKTIONEN 401-2014:2380 Kvalitetsgranskning, 2015:8 Diarienummer: Foto: Bildbyrån Bananastock 3 (39) Innehållsförteckning Förord...
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merOm ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
Läs merHistoria IIIb, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History IIIb, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits
1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia IIIb, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History IIIb, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching,
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merHUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Läs merLokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson
Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merSVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9
Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Läs merGranska syftet med skolans webbplats
Lektionen handlar om kritiskt granska en källa som eleverna känner för att få en grundläggande förståelse för källkritik och för hur information presenteras på webben. Till läraren 1. Titta på filmen att
Läs merPlan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö
Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa
Läs mer