Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson

Transkript

1 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson

2 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor Källkritik på Internet Vetenskaplighet

3 Vad är källkritik? källkritik, vetenskaplig metod som utvecklats inom historievetenskaperna men som har en mer allmän användbarhet, eftersom målet ytterst är att genom kritisk prövning söka fastställa om en källas informativa innehåll är sant eller falskt, brukbart eller oanvändbart för den fråga man söker svar på (NE) Källkritik är alltså en samling metodregler för att ta reda på vad som är sant eller åtminstone vad som är sannolikt. (Thurén 1997)

4 Vad är källkritik? Källkritik kan kortfattat sägas vara: att kritiskt granska källan att utvärdera trovärdigheten att ta reda på vem eller vad som är källa att fastställa källans äkthet att kontrollera dess uppgifter

5 Tillförlitlighet och relevans Källans tillförlitlighet kan bedömas genom att undersöka vem som är upphovsman, vilka andra källor den bygger på, vilken källans målgrupp är, vilket år den gavs ut och så vidare En källas relevans bedöms genom att man värderar kvaliteten på den funna informationen i förhållande till sitt eget informationsbehov

6 Tillförlitlighet och relevans En källas tillförlitlighet kan undersökas utan att man behöver veta vilket sammanhang den ska användas i. Det är en egenskap hos källan Relevansen hos en källa kan däremot inte bedömas utan att man har klart för sig hur den ska användas Exempel: En källa kan alltså bedömas vara tillförlitlig av två olika forskare, men kanske bara den ene anser den vara relevant

7 Varför källkritik? Inom vetenskapen är det naturligtvis viktigt att försöka fastställa om en källa behandlar det den utger sig för att behandla och om den är relevant Ett mål i många utbildningar är att studenter ska utveckla ett källkritiskt förhållningssätt och kunna värdera och kritiskt tolka relevant information Ett kritiskt förhållningssätt till information är en viktig förutsättning för det demokratiska samhället

8 De källkritiska kriterierna Enligt Torsten Thurén (1997) finns det fyra kriterier att ta hänsyn till när man bedömer en källa: Äkthet Tidssamband Oberoende Tendensfrihet

9 Äkthet Är källan vad den utger sig för att vara? Är författaren till texten verkligen en expert på området? På Internet är det extra viktigt att vara noggrann med att kontrollera äktheten hos sina källor

10 Tidssamband Hur lång tid har det gått sedan händelsen källan beskriver? En mer nutida källa kan (men inte nödvändigtvis) vara sämre än en äldre källa som ligger närmare händelsen i tiden Exempel: Karl den Stores (ca ) biografi Vita Karoli Magni skriven av Einhard på 800-talet är förmodligen mer trovärdig än en biografi om Karl skriven på exempelvis 1700-talet

11 Oberoende Står källan för sig själv eller är den beroende av en annan källa? Är det en primär- eller sekundärkälla? Vilka andra källor bygger den på? Exempel: En person som berättar om en händelse denne har bevittnat är mer trovärdig än en person som har hört någon annan berätta om händelsen

12 Tendensfrihet Har källan ett intresse av att förvränga verkligheten? Vem står bakom informationen? Finns det ett dolt syfte med texten? Exempel: En skrift utgiven av Socialdemokraterna kommer troligtvis inte att innehålla någon information som är ofördelaktig för partiet

13 Ytterligare faktorer Man måste även ta hänsyn till följande när man utövar källkritik: Urvalet Tolkningen Sannolikheten

14 Urvalet Är forskarens urval snedvridet? Vilken typ av källor hänvisas till i texten? Exempel: Genom att enbart hänvisa till forskare som drar samma slutsatser som en själv kan man förstärka trovärdigheten i sina egna forskningsresultat

15 Tolkningen Olika personer kan tolka saker på olika sätt, bland annat beroende på vilken förförståelse de har Är forskarens tolkning av materialet trovärdig? Exempel: Det händer ibland att forskningsresultat tolkas felaktigt, exempelvis kan en undersökning som utförs i en mindre grupp personer sägas vara representativt även för en större population

16 Sannolikheten Verkar det som står i texten sannolikt? Exempel: Det går säkerligen att skriva en väldigt övertygande vetenskaplig text om att månen är gjord av ost, men utifrån min egen referensram skulle ett sådant påstående kännas helt befängt - resultatet är alltså inte sannolikt

17 Exempel på källkritiska frågor Vem har producerat texten? Har författaren publicerat sig inom ämnet tidigare? Varför har texten producerats? Vilket är syftet? Var är texten publicerad? Är det en trovärdig publikation? Vilken är målgruppen? Uppfyller texten kraven för vetenskaplighet? Redovisar författaren sina källor? När skrevs texten? Är informationen aktuell?

18 Källkritik på Internet Värdera information på webben på samma sätt som tryckt material, men granska även följande: Vad har webbsidan för URL? Vem står bakom den? När uppdaterades sidan senast? Hur ser webbsidan ut grafiskt och språkmässigt?

19 Vetenskapliga texter Vänder sig till fackfolk Syftar till forskningsredovisning Har en strikt disposition Har ett specialiserat språk Har facktermer Har noter Har en referenslista (Källa: Lunds universitet)

20 Vetenskapliga artiklar I vetenskapliga tidskrifter är ofta artiklarna granskade av utomstående forskare för att säkerställa den vetenskapliga kvalitén Begreppet peer-reviewed används för att visa att artikeln har kontrollerats av andra forskare före publicering det står vanligtvis på redaktionssidan om tidskriften är peer-reviewed

21 Vetenskapliga artiklar En vetenskaplig artikel innehåller (oftast): Abstract Introduktion Metod Resultat Diskussion Referenslista

22 Till sist Källkritik handlar i grund och botten om att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt till information och en sund misstro mot det som kan uppfattas som rådande sanningar Att vara källkritisk är att inte automatiskt tro på sådant som sägs inte ens av professorer

23 Läs mer Källkritik i Stora Sökguiden Kolla källan Att värdera webbplatser själv Vetenskap och populärvetenskap två sidor av samma mynt Leth, Göran & Thurén, Torsten (2000). Källkritik för Internet. Styrelsen för psykologiskt försvar. Tillgänglig: <Länk> ( ). Thurén, Torsten (2005). Källkritik. Stockholm: Liber AB