Den gröna påsen i Linköpings kommun

Transkript

1 Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren

2 Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel och utvinns av ekologiskt nedbrytningsbart material 2 som exempelvis gödsel eller matrester. 3 Matresterna som en del av biogasen utvinns av kommer till stor del från hushållen i Linköpings kommun. De boende i kommunen har blivit tilldelade ett startpaket med en rulle gröna påsar och en informationsbroschyr 4. Den gröna påsen går ut på att så många hushåll som möjligt, helst alla, ska separera sina vanliga hushållssopor och matrester för att maskinerna på Tekniska verket senare ska kunna identifiera matresterna. Problemet är att många av hushållen inte använder sig utav den gröna påsen och slänger allt i samma soppåse. Många studenter använder inte heller den gröna påsen och i denna promemoria vill jag utreda varför den inte används. Jag vill också undersöka om påsen fortfarande skulle användas om den kostade pengar för att få ner kostnaderna för kommunen. Syfte Syftet med denna PM är att utreda om boende i Linköpings kommun verkligen använder den gröna påsen och i vilken utsträckning detta sker. Jag vill även ta reda på hur utbredd användningen är bland studenter då de utgör en relativt stor del av kommunens invånare. Frågeställning För att besvara syftet använder jag mig av dessa frågeställningar: Använder de boende i Linköpings kommun den gröna påsen och om de gör det, varför? Använder studenter på Linköpings Universitet den gröna påsen och om de gör det, varför? Vet kommuninvånarna vad den gröna påsen innebär? Skulle personer som använder påsen fortsätta med detta om den inte vore gratis? 1 Okänd författare. Östgötatrafikens hemsida kl Okänd författare. Biogas.se kl Okänd författare. Tekniska Verkens hemsida kl kl

3 Val av strategi och design Min promemoria kommer till stor del grundas i en kvantitativ metod, i en undersökning. Jag använder mig av denna metod för att lättare kunna svara på min frågeställning och syftet. Jag vill själv utreda hur många som egentligen använder den gröna påsen för att få en fyllighet i arbetet. Jag kommer också att, genom min undersökning, försöka klargöra om det finns några beroende och oberoende variabler. Den beroende variabeln skildrar variationen och är den variabel vi vill förklara och skulle tillexempel kunna vara hur ofta den gröna påsen används på grund av att den är gratis. 5 Den oberoende variabeln beskriver variationen som vi tror kan förklara variationen i den beroende variabeln och kan till exempel vara att den gröna påsen är gratis. 6 Detta kommer att utredas i min enkät med en fråga om personerna i frågan skulle använda påsen trots att den hade kostat pengar. Val av specifik metod I denna promemoria har jag valt att arbeta med både tryckta källor och Internetkällor, detta för att få en spridning i informationsflödet. Min studie kommer dock att bygga på en kvantitativ metod där jag kommer att samla in empirisk och kvantifierbar data där jag kan mäta resultatet. 7 Jag baserade alltså denna PM på en egen undersökning. Den egna utredningen bestod av en enkätundersökning där jag frågade ett slumpmässigt urval personer både på staden och på Campus Valla om de ville delta. Jag ville ha resultat om vilka som använde den gröna påsen från alla sorters hushåll och även just studenterna. Min enkät var utformad så att den utvalda personen fick fylla i svaren på enkäten skriftligt och självständigt. 8 För att underlätta förståelsen av begreppet grön påse valde jag även att definiera detta och ge ordet den innebörd som jag önskade i denna PM. 9 5 Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L 2012:51 6 Eliasson mfl.2012:51 7 Eliasson mfl.2012:210 8 Eliasson mfl.2012:232 9 Beckman, L 2005:33 3

4 Källmaterial och källkritik Den källa som jag främst har använt mig av är Tekniska verkens egen hemsida där jag hämtat information om den gröna påsen. Jag grundar även min PM på den statistiska sammanställningen jag har gjort av mitt frågeformulär. Sammanställningen från frågeformuläret borde ge en någorlunda sann bild av verkligheten då jag har använt mig av stickprov. När det görs en egen undersökning måste man alltid vara kritisk för att man själv inte kan få ett så pass stort urval som man skulle vilja ha. Detta kan ge ett snedvridet resultat. Källan från Tekniska verken anser jag vara en säker källa då det är ett kommunalägt bolag men även för att om de skulle ge ut falsk information blir deras resultat sämre, vilket de inte önskar. Jag har även använt mig utav källor som biogas.se och ostgotatrafiken.se vilka jag betraktar som trovärdiga. En allmän angelägenhet man måste komma ihåg med alla Internetkällor är att informationen på dessa sidor snabbt kan ändras. Det blir viktigt att skriva båda datum och tid för att reservera sig mot eventuella förändringar som kan ske. Jag har även använt mig av kurslitteratur som Beckman, L. från 2007,Grundbok i idéanalys och Esiassion P med flera från 2012, Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. Dessa källor skulle jag också påstå vara äkta och trovärdig. Kurslitteratur i allmänhet kan vara ouppdaterad men dessa källor är från 2007 och 2012 vilket gör mig rätt säker på att de borde ha den senaste informationen. För att vara säker på att de källor jag har använt är trovärdiga och äkta har jag även kontrollerat informationen på andra sidor. Validitet och reliabilitet Validitet kan definieras på lite olika vis, jag väljer att använda mig av definitionen att vi mäter det vi påstår att vi mäter 10, alltså att det jag mäter är relevant i sammanhanget. Reliabilitet i sin tur innebär att det råder frånvaro av slumpmässiga eller osystematiska fel 11, det jag mäter ska således vara tillförlitligt. Sammanfattningsvis så strävar jag efter att ha en hög validitet och reliabilitet. Efter som jag använde mig av en kvantitativ metod kan man lätt applicera dessa två uttryck på utredningen. Något att komma ihåg är dock att det kan vara svårt att vara så absolut i sin utredning och analys av texter som dessa uttryck vill att man ska vara. När jag försöker mäta om användningen av påsen skulle ske i samma utsträckning, som den gör idag, om den inte vore gratis bygger jag det resultatet av vad folk tror att de skulle 10 Eliasson mfl.2012:57 11 Eliasson mfl. 2012:63 4

5 göra. Detta är svårt att mäta då det inte finns ett sant svar. Man måste då pröva och se om någon fortfarande skulle använda den, ett empiriskt experiment. Eftersom jag inte kan få ett så stor urval som jag skulle vilja ha för att få undersökningen säkerställd är enkätundersökningen inte heller optimal. Detta då resurserna i dagsläget inte räcker till. Jag ställer mig därför kritisk till om validiteten och reliabiliteten är så hög som jag skulle önska att den var. Kritisk reflektion Jag skulle kunnat använda mig av en personlig intervjuundersökning för att få lite mer personliga svar som jag sedan själv skulle tolkat. 12 Under en intervjuundersökning kan man även ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse av svaren. Ett exempel på en sådan fråga är det ifall man vet vad den gröna påsen innebär. Det slumpmässiga urvalet av personer jag valde skulle kunna veta en del av innebörden men inte innebörden som helhet och genom en intervjuundersökning skulle jag kunnat utreda vad detta är. Om jag hade valt att använda mig av intervjuundersökning hade jag även kunnat valt en kvalitativ metod på ett mer effektivt sätt. Jag hade kunnat utreda hur de tillfrågade känner inför att använda påsen, ifall det är jobbigt eller likande för att kunna tolka mer än att mäta och jämföra svaren. 12 Eliasson mfl. 2012:32 5

6 Källförteckning Kurslitteratur / Referenslista Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérius förlag. Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. (2012) Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB Internetkällor Östgötatrafikens hemsida Biogas.se Tekniska Verkens hemsida