Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Transkript

1 Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1

2 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala begrepp; mäter vi det vi avser att mäta? reliabilitet är mätinstrumentet stabilt, mäter variablerna samma sak? ansatser kvantitativ ansats kvalitativ ansats 2

3 tre huvudsyften; Intervjuer undersökande - finna variabler, frågeställningar, ställa hypoteser forskningens huvudinstrument komplement till andra metoder två huvudtyper; strukturerade (standardiserade) ostrukturerade (icke standardiserade) tränad intervjuare för-testa frågorna eliminera tvetydigheter undvika intervjuar-bias 3

4 baseras på; intervjuguide - planerande och skrivande är svårt tvetydigheter hos ord avsaknad av klart definierade problem, variabler och hypoteser avsaknad av erfarenhet 4

5 har tre delar; identifikation Frågeformulär bakgrundsdata - kontrollvariabler (kön, ålder, erfarenhet inom givet område, etc.) information om studien och formuläret undvika missförstånd, vara rak och tydlig frågor om problemområdet tänka igenom området, problemet väl genomtänkt struktur tänk igenom kategorier, underkategorier och frågor formulering av frågor användandet av begrepp 5

6 två typer av frågealternativ; fasta alternativ Hur ofta använder du elektroniska brevsystem? Flera gånger om dagen Flera gånger i veckan Flera gånger i månaden Mer sällan fördelar enhetliga mätningar förutbestämda svarskategorier lätt att koda materialet nackdelar kan vara ytliga avsaknad av lämpligt alternativ 6

7 öppna alternativ Hur besvarar du ett brev som redan innehåller en text av ett tidigare meddelande? Mitt svar: fördelar de är flexibla man kan komma ned på djupet man kan ställa följdfrågor, få ytterligare förklaringar kan ge uppslag till nya frågeställningar nackdelar svåra att koda lätta att missförstå 7

8 Skattning (respondentens subjektiva skattning) Exempel -Jag är mycket intresserad av kognitionspsykologi Stämmer Stämmer inte alls helt och hållet -Hur trivs du med att studera på IT-universitetet? Mycket dåligt Mycket bra 8

9 Att tänka på (frågor för intervjuer och formulär) Är frågan relaterad till forskningsproblemet och målet för forskningen? Är typen av fråga lämplig? Är frågan otvetydig? Är frågan ledande? Kräver frågan kunskap och information som respondenten inte har? Innehåller frågan någonting personligt eller för övrigt känsligt? Riskerar frågan att bli besvarad på ett socialt önskvärt sätt? 9

10 För-/nackdelar med frågeformulär mer objektivt än intervjuer (+) data mer lätthanterligt (+) respondenten kan vara anonym (+) kan lätt administreras till en stor grupp människor (+) billigare (jämfört med intervjuer) (+) låg svarsfrekvens (-) en fråga kan tolkas på olika sätt av olika respondenter (-) missförstånd kan inte rättas till och är svåra att notera (-) en del har svårt att uttrycka sig i skrift, andra vill inte ödsla tid på omständliga förklaringar (-) 10

11 Observationer två typer av observationer; direkt indirekt Direkt observation vad ska observeras? beteenden som ska observeras måste kategoriseras kriterier för kategorier (beteenden, variabler) observatören tolka beteende fel påverka situationen genom sin närvaro 11

12 Reliabilitet/validitet i observationer flera observatörer upprepade mätningar ej agera påträngande predicera relevanta kriterier för beteenden, variabler kategorisera beteenden enligt kriterier, variabler operationalisera beteenden vida (molära) definitioner av beteenden (förlora i reliabilitet) smala (molekylära) definitioner av beteenden (förlora i validitet) 12

13 slutsatser som kan dras; molekylärt inte så många slutsatser inte så vanligt molärt fler slutsatser mer vanligt mer intressant, värdefullt fler felkällor generaliserbarhet varierar mellan olika observationssystem 13

14 Val av vad som ska observeras hur/när ska systemet appliceras? urval baserad på händelse typer av beteenden / händelser (tex. gräl) veta när, vänta naturliga händelser (+ - inre validitet) naturlig sekvens av beteenden 14

15 urval baserat på tid observationer utförs vid olika tidpunkter tidpunkt kan väljas slumpmässigt eller systematiskt slumpmässigt urval (av tex. lärare), sedan urval baserat på tid systematiskt urval av tid slumpmässigt urval av tid bra, om man använder det rätt så kan man få ett representativt urval av beteenden det måste vara beteenden som uppträder någorlunda frekvent 15

16 Indirekt observation (ihågkommet- uppfattat beteende) skattningsskalor härleda objekt (observationer) till kategorier med numeriska värden mycket vanligt och används ofta (SCB-mätningar) ej lätt att konstruera bra mätinstrument validitetsproblem pga. många felkällor det tar lång tid och många iterationer för att utveckla ett bra verktyg erfarenhet kunskap tester 16

17 Skalnivåer nominal = indelning i kategorier, män/kvinnor ordinal = större än, mindre än, ordning mellan variabler intervall = har egenskaperna ovan + lika skalsteg kvot = har egenskaperna ovan + absolut nollpunkt Exempel på skalor skattningsskala -Hur rolig är en tenta? Inte alls rolig Mycket rolig kategoriskala -Hur auktoritär är läraren? Mycket auktoritär Ganska auktoritär Inte särskilt auktoritär Inte alls auktoritär 17

18 utveckling av kategoriskala Är det roligt att ha att göra med Studiemedelsnämnden? Mycket roligt, när man pratar med dem har de alltid ett skämt på gång Ganska roligt Inte så roligt, när man pratar med dem försöker de skämta men misslyckas oftast Inte alls roligt numeriska skattningar Hur aggressiv är läraren? 3 Mycket aggressiv 2 Ganska aggressiv 1 Inte särskilt aggressiv 0 Inte alls aggressiv 18

19 grafisk skattning (både numerisk och verbal beskrivning) Hur aggressiv är läraren? I I I I Mkt Ganska Något Inte alls aggressiv aggressiv aggressiv aggressiv Yttre och inre svagheter i skattningsskalor yttre svagheter det verkar lätt att göra dem och därför används de utan att man tänker på hur innehållet utformats inre svagheter skattningsskalor är benägna till konstanta fel eller avvikelser sociala, allmänna åsikter och betraktelsesätt kan styra snarare än personliga 19

20 Källor för konstanta fel observatören är för hård skattar för lågt (inga 5:or i min klass) observatören är för givmild skattar för högt (alla skall ha 5:or i min klass) observatören gör skattningar med centraltendensfel lägger sig i mitten värdefullt i kombination med andra metoder! 20