Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Transkript

1 Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Ptro K (hålla K för sant). K vara sant (korrekt). K måste vara berättigat (för P på ett korrekt sätt) 2 Vad är sanning? När är en utsaga U sann? Om U korresponderar mot verkliga sakförhållanden (korrespondensteorin). Om U ingår i ett koherent system av utsagor (koherensteorin). Om U kan verifieras (verifikationism). 3 Vad är sanning? När är en utsaga U sann? Om U s sanningsvillkor är uppfyllda (semantisk syn på sanning). Sanning ingen riktig egenskap: Att det regnar är sant. = Det regnar. Sanning odefinierbart? 4

2 Sökande efter kunskap som är... Systematiskt Gäller särskilt välberättigad kunskap Objektivt, opersonligt, reproducerbart Kritiskt prövande mot gamla trosföreställningar (förutsättningslöst) Strävar efter kompatibilitet med annan vetenskap Strävar efter enkelhet 5 (En extremposition.) Kunskapen kommer ur erfarenheten. Kunskapen utifrån: intellektet ett tabula rasa. Direkt perception av vissa grundläggande fakta. Sinnesdata via våra sinnen. Mer komplexa kunskaper följer logiskt ur enkla, direkta sådana. (logisk positivism). 6 (En extremposition.) Kunskapen kommer från vårt förnuft. Kunskapen inifrån: finns från början i våra förnuft. Kunskaperna kan mogna fram med erfarenheten. 7 Man kan falsifiera teorier, ej verifiera dem (Popper). Generella, vetenskapliga utsagor kan falsifieras (av motexempel), ej verifieras (för/oändligt många positiva exempel). Vetenskaplighet förutsätter falsifierbarhet. Icke-falsifierbara teorier, som kan förklara varje möjligt scenario, ovetenskapliga. Vetenskaplig prövning att systematiskt försöka falsifiera en teori. Teorin håller så länge den ej falsifierats. 8

3 "! Mot empirism: data förutsätter teori, så data är utsagor i termer av begrepp. Mot rationalism: vetenskap förutsätter prövning mot verkligheten. Slutsats: förnuft, förmåga till begrepps- och teoribildning OCH observation av verkligheten nödvändigt för vetenskapen. 9 En skeptiker anser att vetenskap (inom något visst område) är omöjligt p.g.a. Att sinnesorganen hos människor kan alltid fela, och det kan man inte veta eftersom man inte har någon oberoende kunskapskälla. Att människors intellekt kan resonera oförnuftigt, och då saknar man medel att inse det. Kunskapen börjar i vårt psyke: psyket kan inte följa den ut i yttervärden. Hur svarar man på detta? 10 # Läran om vetenskapliga sätt att berättiga hypoteser. om hur man studerar verkligheten och samlar in data hur man bearbetar data hur man presenterar dessa bearbetningar och slutsatser. 11 Kvalitativa metoder Informella studier på nära håll av fåtal enheter. Djup förståelse och detaljer. Öppenhet kring vad som fångas. Kvantitativa metoder Formaliserat studium av många enheter. Ytligt. Bara vissa aspekter tas med. Bestämda variabler mäts. 12

4 $ % # # % En hypotes Ett teoretiskt resonemang om hur hypotesen skulle påverka observerbara händelser En design för att samla in data om sådana händelser (experiment, fältstudie) Sätt att bearbeta data för att se hur de belyser hypotesen. 13 Man undersöker enheter och intresserar sig för variabler (särdrag, egenskaper) hos dessa. Två typer: Beroende variabler: De variabler vars orsaker, betingelser man vill finna. Oberoende variabler: De variabler som är tänkbara orsaker, betingelser till de beroende variablerna. Man letar efter statistiska samband, t.ex. korrelationer. Dessa stödjer eventuellt den ursprungliga teoretiska hypotesen om djupare kausala samband. 14 &! Olika typer av variabler, efter vilka värden de har: Kontinuerliga Diskreta Ordinal ordnade t.ex. betygssteg. Nominal ej ordnade steg. Tvåvärdesvariabler, dikotoma (typ av diskreta) 15 Fältstudier: data från naturligt förekommande händelser oberoende av forskaren, som blir passiv iakttagare. I bästa fall får man in de data man vill ha, m.a.p. de relevanta variablerna. Experiment: Forskaren arrangerar händelser med olika lämpliga värden på de oberoende variablerna. Man kan styra de oberoende variablerna. 16

5 ( & & ' Vid både fältstudier och experiment måste man välja ut enheter och betingelser (ta stickprov): Obundet slumpmässigt urval: Ett urval av populationen väljs ut helt slumpmässigt. Population: totala mängden relevanta enheter. Urval: de enheter man väljer att undersöka, om man inte kan undersöka hela populationen. Urvalet bör vara representativt för populationen. Totalundersökning: undersöka hela populationen. 17 Stratifierat urval: Populationen ordnas i skikt urval görs ur dessa. Klusterurval: välja ut vissa naturliga grupper av enheter. Självselektion: personer väljer ut sig själva, t.ex. genom att svara på en fråga på en www-sida. (Dålig representativitet.) Tillfällighets- eller bekvämlighetsurval. Man gör urvalet utifrån vad som är enklast. (Dålig representativitet.) 18 Spela in på olika sätt: ljud, video, loggning. Observera föra anteckningar. Fråga deltagare: enkät, intervju. 19 Styrka: naturliga situationer. Oberoende variabler kan ej manipuleras, man får ta det man hittar. Dolda variabler kan störa bilden. 20

6 $ ( )# ' Styrka: oberoende variabler kan manipuleras utifrån undersökningens behov. Beroende variabler mäts. Effekter av dolda variabler bör hanteras. Problem: artificiell situation. 21 Man bör tydligt visa att alla tänkbara etiska hänsyn tagits då man studerar människor i fält och i experiment. Informationskravet! Samtyckeskravet! Konfidentialitetskravet! Nyttjandekravet! (Vanlig loggning på WWW knappast etiskt!) 22 " ' Intervju Enkät Båda typerna av undersökning kan användas med kvalitativ eller kvantitativ slagsida: Kvalitativt: Öppna frågor, öppna svar. Informationen bearbetas på djupet. Kvantitativt: Frågor med fasta svarsalternativ. Informationen bearbetas kvantitativt. 23 Förklara undersökningens syfte och hur data skall användas. Använd bara data för syften som utfrågade personer samtyckt till. Personuppgifter bör hanteras konfidentiellt. De skall anonymiseras i presentationer av forskningsresultat. 24

7 * +% ", # $ Viktiga aspekter: Aktörer: Personer psykosocialt samspel. Roller: I vilka roller deltar aktörerna? Förväntningar? Påverkas svaren? Teman: Vilka ämnen avhandlas? Känsliga? Kuliss/miljö: Platsen. Teknisk rekvisita. Händelser i bakgrunden. 25 Genomtänkta, begripliga frågor! Lämpliga svarsalternativ: lagom specifika, uttömmande ej överlappande. Prova upplägget före slutlig användning. 26,, +%, Öppen vs dold observation: Öppen observation kan störa de människor som studeras. Dold observation kan ge en naturlighet. Dold observation är etiskt tvivelaktigt. (Kan vara OK: loggning?) Öppen observation är mer etiskt tilltalande. 27 Deltagande vs passiv observation: Deltagande observatör blir naturlig medlem av gruppen, men kan styra/störa händelseförloppet. Passiv observatör kan få en onaturlig roll, men undviker att påverka som en deltagare. Oberoende av skillnaden öppen dold. 28

8 - % % % ' % Validitet: mäter vi verkligen det vi vill mäta? Reliabilitet: mäter vi verkligen objektivt någonting som finns hos hos de undersökta enheterna? I vilken mån ger mätningarna ett stabilt resultat? 29 Face validity : måttet är OK utifrån en direkt, informell förståelse av variabeln. Criterion-related validity : måttet följer ett annat mått som vi vet besitter validitet. Construct validity: måttet är i samklang med en teoretisk förståelse av variabeln. Content validity : Måttet avspeglar variabelns alla innehållsaspekter. 30. % Handlar om i vilken grad en typ av experiment, en mätmetod, en typ av bedömning ger samma resultat när de upprepas vid olika tillfällen. Viktigt för reproducerbarhet. Brist på reliabilitet tyder på att okända eller okontrollerade faktorer (dolda variabler) spelar in i resultatet. 31 Ekvivalensreliabilitet: Två mätmetoder visar sig mäta samma sak genom hög grad av korrelation. Stabilitetsreliabilitet: Två mätmetoder eller -instrument ger samma mätvärde för samma enhet över tiden. Interbedömarreliabilitet: Den grad i vilken två olika bedömare gör överensstämmande bedömningar av ett visst slag. 32