Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Transkript

1 Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men kan givetvis också användas i andra sammanhang. Förhoppningen är att de ska vara ett bra hjälpmedel, tillsammans med litteratur om vetenskapsteori, för studenter att skaffa sig större förståelse för ämnet. (Till varje seminarium finns rekommenderad läsning, och sist i detta kompendium hittar du en referenslista.) För att skaffa sig förståelse behöver man koppla ihop olika begrepp, argument och teorier på ett sätt som blir begripligt för en själv. Detta bör också, tror vi, vara ett av dina främsta mål när du funderar över seminariefrågorna och studerar litteraturen att skaffa dig en begriplig bild av det du läser (och därmed av ämnet) och inte bara att ta dig igenom ett antal sidor i boken (vilket väl inte har något värde i sig?). Du kan gärna ha seminariefrågorna i bakhuvudet när du läser. En vanlig fråga från studenter är Finns det rätt och fel på frågor som dessa?. Gällande vissa av seminariefrågorna är det nog uppenbart för de flesta som studerat dem att det finns vissa svar som är korrekta och andra som är felaktiga. I några fall kan det finnas flera godtagbara svar (t.ex. om det efterfrågas en möjlig förklaring/slutsats). Gällande andra frågor, t.ex. etiska sådana, är det omdiskuterat även bland filosofer om det finns något svar som är objektivt korrekt. Notera dock att det inte bara är intressant vad man ger för direkt svar på en fråga (t.ex. om man svarar ja eller nej ), utan också vilka argument man kan ge för det svaret. En annan sak som är värd att diskutera är skillnaden mellan att besitta och att producera ett svar. Vi tror inte att det ger särskilt mycket att enbart besitta de rätta svaren (i den mån man kan tala om att sådana finns). na är designade så att man ska lära sig något (t.ex. få fördjupad förståelse för centrala begrepp) när man försöker besvara dem. Det relevanta lärandet sker alltså inte per automatik av att du lär dig svaret på frågorna (genom att t.ex. lyssna på en kompis eller lärarens svar), utan en stor del av det sker när du försöker besvara frågorna. För att göra det kanske du läser delar av litteraturen på nytt, brottas med att förstå begreppens innebörd, ställer dig själv vissa mer grundläggande frågor som behöver besvaras först, osv. När du väl har tagit dig en bit på vägen så kommer du också vara mer mottaglig för att förstå de svar och argument som presenteras av andra deltagare eller av läraren under seminariets gång. Teodor Gardelli och Viktor Gardelli

2 Kunskap Vetenskapliga tankeverktyg avsn Konsten att vara vetenskaplig kap. 1 Konsten att vara vetenskaplig avsn Teoretisk och praktisk kunskap. Hansson pratar om episteme och techne, eller teoretisk respektive praktisk kunskap. a) Försök förklara skillnaden mellan teoretisk och praktisk kunskap. Exemplifiera. b) Är teoretisk eller praktisk kunskap viktigast i vardagslivet? Kan man klara sig med bara den ena sortens kunskap? c) Ge exempel på när man i skolan försöker hjälpa eleverna att skaffa sig teoretisk kunskap, och andra exempel när man försöker hjälpa eleverna att få praktisk kunskap. Vad bör skolan fokusera på, tycker du? d) Är all teoretisk kunskap lika viktig? Finns det någon särskild som skolan bör fokusera på? e) Är all praktisk kunskap lika viktig? Finns det någon särskild som skolan bör fokusera på? 2. Skepticism. a) Redogör för Descartes tvivel. Vad karakteriserar det? (I vilken mån är han en skeptiker?) Vad blir hans slutsats, och vad har han för argument för denna slutsats? b) Betrakta figur 9.1 i Vetenskapliga tankeverktyg (s. 237). Läs undertexten och fundera på om du kan veta att du inte är som hjärnan på bilden. (Om ja: varför? Om nej: vad säger detta oss om din kunskap om annat?) 3. Kunskapsanalys. a) Ge villkoren för Platons kunskapsanalys. (Vilken typ av kunskap gäller den: teoretisk eller praktisk?) b) Anta att du försöker förklara addition för en elev. Kan du enligt Platons kunskapsanalys veta att eleven har förstått? Om ja, hur? Om nej, varför inte? Kan du någonsin vara 100 % säker på att eleven har förstått? c) Vad visar ett Gettierexempel? d) Finns det något vi inte kan veta? (enligt skeptikern? enligt dig? givet Nozicks kunskapsanalys?) e) Finns det något vi kan veta? (enligt skeptikern? enligt dig? givet Nozicks kunskapsanalys?) Sida 1

3 Sanning och rättfärdigande Vetenskapliga tankeverktyg avsn Vetenskapliga tankeverktyg avsn (repetition) Vetenskapliga tankeverktyg avsn Konsten att vara vetenskaplig avsn Sanning. a) I Platons och Nozicks kunskapsanalyser finns dels ett villkor om sanning, och dels ett om tro. Är det någon skillnad mellan sanning och tro? b) Beskriv korrespondensteorin om sanning. Vad är sanning enligt denna? Är teorin rimlig? c) Beskriv de två teorier som kallas realism respektive konstruktivism. Vad talar för respektive teori? Vilken verkar mest rimlig? d) Ibland säger man sådana saker som Det där är kanske sant för dig, men inte sant för mig. eller Det är deras sanning., eller Det var ju sant för folk förr i tiden att jorden är platt, även om det inte är sant för oss.. Är denna typ av uttalanden rimliga? Varför, varför inte? 2. Rättfärdigande. a) Redogör för Agrippas trilemma. b) Tror du att det finns bakterier, gravitation och elektricitet? Tror du att andra människor har medvetanden? (Om ja: hur rättfärdigar du dessa trosföreställningar?) c) Hur kan man hjälpa elever att nå rättfärdigade trosföreställningar i skolan? Vilka sätt att nå rättfärdigade trosföreställningar kan elever använda sig av? 3. Sanning och rättfärdigande. a) Är det viktigt att alla nya trosföreställningar som eleverna får i skolan är sanna? b) Är det viktigt att alla nya trosföreställningar som eleverna får i skolan är rättfärdigade? c) Vad av sanning och rättfärdigande är det viktigast att skolan fokuserar på? Sida 2

4 Vetenskap Vetenskapliga tankeverktyg avsn. 2.8 Vetenskapliga tankeverktyg kap. 10 Konsten att vara vetenskaplig avsn Vetenskap och icke-vetenskap. Betrakta följande teori (som vi kan kalla T ): Elever får aldrig sämre resultat på ett prov av att de får längre tid på sig att skriva. a) Är teorin möjlig att falsifiera? (Om ja : presentera exempel. Om nej : varför inte?) Skulle teorin kunna bli korroborerad? b) Kan du ändra teorin så att du: i) får en teori som är mindre djärv än T? ii) får en teori som är djärvare än T? c) Ge exempel på en teori som är icke-vetenskaplig enligt Popper. d) Hur förhåller sig begreppen pseudovetenskap och icke-vetenskap till varandra? Bör vi syssla med icke-vetenskap? med pseudovetenskap? 2. Förklaringar. a) Ge en (möjlig) nomologisk-deduktiv förklaring till att Pelle gråter när han kommer in från rasten. b) Ge en (möjlig) ändamålsförklaring samt en (möjlig) nomologisk-deduktiv förklaring till att vi har nationella prov i grundskolan. c) Ge en (möjlig) ändamålsförklaring samt en (möjlig) nomologisk-deduktiv förklaring till att månen kretsar kring jorden. d) Varför är ändamålsförklaringar tilltalande (vad finns det för förtjänster med dem)? Vad finns det för problem med dem? Sida 3

5 Vetenskaplig metod Vetenskapliga tankeverktyg avsn. 2.1, 2.5, 5 5.1, 5.7 Vetenskapliga tankeverktyg kap. 11 Konsten att vara vetenskaplig avsn Kvantitativ och kvalitativ metod. a) Vad karakteriserar kvantitativ respektive kvalitativ metod (gällande t.ex. forskningsfrågor, syfte, datainsamling och databearbetning)? b) Vad är skillnaden mellan explorativ och hypotesprövande forskning? Lämpar sig en kvalitativ eller en kvantitativ ansats bäst vid explorativ forskning? vid hypotesprövande forskning? c) Vilket fokus lämpar sig bäst att ha inom skolforskning: ett kvantitativt eller ett kvalitativt? 2. Induktion, deduktion och abduktion. a) Hur kan man induktivt sluta sig till teorin Alla barn föredrar godis framför frukt? b) Kan man lita på induktionen? Kritisera följande försvar av induktionen: Jag litar på induktionen, för den har alltid funkat hittills. c) Vilka av följande slutledningar är logiskt (deduktivt) giltiga? i) Där är en vit svan. Alltså är alla svanar vita. ii) Där är en svart svan. Alltså är det inte så att alla svanar är vita. iii) Pelle gillar päron mer än alla sorters godis. Pelle är 5 år gammal. Om man är 5 år gammal är man ett barn. Päron är en frukt. Alltså finns det något barn som gillar en frukt mer än alla sorters godis. iv) Om Einsteins teorier om gravitation stämmer så kan ljus böjas. Ljus kan böjas. Alltså: Einsteins teorier om gravitation stämmer. v) Om man kan addition så klarar man diagnosen. Om man inte kan addition så har man rätt till extrahjälp med matten. Lisa klarade inte diagnosen. Alltså: Lisa har rätt till extrahjälp med matten. d) Hitta på en egen abduktiv slutledning. (Den kan handla om något i vardagen, något i skolans värld eller något vetenskapligt. Och du kan hitta på ett hypotetiskt exempel, dvs. det behöver inte gälla något som faktiskt har hänt.) Beskriv vad som fick dig att dra slutsatsen. e) Hitta en annan möjlig slutsats att dra av de (hypotetiska) observationer som du grundade din slutsats på i deluppgift d). Visa varför denna förklaring är sämre än den slutsats du drog i deluppgift d). 3. Observation. Anta att du är rastvakt, och ser Lisas näve slängas mot Williams ansikte. Sedan ser du William föra händerna mot näsan, och hör honom gråta. a) Vilka slutsatser drar du av detta? (Vilka observationssatser sluter du dig till?) b) Är dessa slutsatser helt säkert riktiga, eller finns det någonting som skulle kunna få dig att förkasta dina slutsatser? Hur gör du i så fall för att testa dina slutsatser, och medför dessa nya tester att du säkert nått en korrekt slutsats? c) Finns det någon trosföreställning som du kunde ha haft på förhand som skulle påverka vilka slutsatser du drar i detta fall? (Hur påverkar din förståelsehorisont vilka slutsatser du drar?) d) Hur kan man beskriva skeendet utifrån någon hermeneutisk cirkel? Sida 4

6 Forskningsetik Vetenskapliga tankeverktyg kap. 8 Konsten att vara vetenskaplig kap CUDOS-normerna. a) Beskriv vad CUDOS-normerna går ut på. b) Följs CUDOS-normerna? Kan de följas helt och hållet? c) Bör CUDOS-normerna följas i forskning? Varför, varför inte? 2. Informerat samtycke. a) Vad går principen om informerat samtycke ut på? b) Är informerat samtycke en rimlig princip? (Vad talar för den? Vad talar emot den?) c) Diskutera principen om informerat samtycke gällande studier på barn i t.ex. skola eller förskola. Finns det särskilda överväganden som måste göras i detta sammanhang? Finns det några särskilda problem, och hur kan de i så fall hanteras? 3. Oredlighet i forskning. a) Vad är plagiering, och vad är det som är problematiskt med den sortens oredlighet? b) Vad är fabricering, och vad är det som är problematiskt med den sortens oredlighet? c) Beskriv kortfattat någon annan sorts oredlighet (än plagiering och fabricering). Vad är problematiskt med den sortens oredlighet? d) Vad kan göras för att förebygga eller hantera problem med oredlighet? Sida 5

7 Referenser Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg. Lund: Studentlitteratur. Hansson, S.O. (2007). Konsten att vara vetenskaplig. Sida 6