Vetenskap sökande av kunskap

Transkript

1 Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009)

2 Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en filosofisk tradition Innebär en analys av det självklara i en vardaglig vetenskaplig praktik, som vilka förklaringar/definitioner man använder. Förstå filosofiska traditioner - för att förstå dagens forskning

3 Filosofiska traditioner påverkar modern vetenskap Ontologi världsbilder: hur världen/ verkligheten egentligen är beskaffad Epistemologi kunskapssyn & hur vi får kunskap om världen Den vetenskapliga metodologin dvs. metoder och procedurer för att studera världen & få kunskap om den

4 Inom vetenskapsteori förstå skillnad mellan: Normativ värderande aspekt; att forskare & filosofer formulerar ideal om hur vetenskap bör bedrivas Deskriptiv beskrivande aspekt; att beskriva hur forskning & vetenskap faktiskt bedrivs

5 Ett kunskapssociologiskt perspektiv Förstå & studera relationen mellan forskare samhälle; förhållandet mellan kunskap, olika föreställningar och sociala villkor. Människors föreställningar & världsbilder påverkas av sociala förhållanden & villkor i samhället. Forskare = också påverkade av tid & rum, kön, etnicitet, samhällsklass

6 Ontologi Läran om det som är, dvs. det varande, hur världen är beskaffad Sohlberg & Sohlberg menar att ambitionen för varje ontologi, är ambitionen att söka solid kunskap: grundbulten eller det grundläggande bortom traditionella, givna & självklara föreställningar i vardagen

7 Ontologi Materialism, en materialistisk ståndpunkt Idealism, en idealistisk ståndpunkt Mellanposition

8 En ontologisk materialism Världen består av materia allt kan reduceras till materiella, fysiologiska & fysikaliska processer Materia finns i rummet & tar plats, i motsats till det själsliga & andliga Materia kan mätas, beskrivas, avgränsas, jämföras, förklaras och vi kan göra förutsägelser. Skeenden är lagbundna. Vetenskapen skall finna lagbundenhet = ett nomotetiskt perspektiv

9 Exempel på materialistisk ståndpunkt En materialistisk historieuppfattning, dvs. Marx tankar om att materiella förhållanden påverkar människan & hennes värld, inte tvärtom att idéerna som formar människan En modern materialistisk ontologi kan relateras till genetiken, som kartläggningen av människans arvsmassa - exempelvis för att förklara människans olika sjukdomar

10 En idealistisk tanketraditon det som ytterst finns är icke-materiellt, dvs. inte har utsträckning eller tar plats i rummet (Sohlberg & Sohlberg, 2009, s. 48) - Motpol till materialismen En objektiv idealism: Platons liknelse om Grottan människan = instängd & kan bara betrakta den sanna världen utanför som en projektion på väggen, genom eldstaden. Människan tror hon skådar verkligheten, när det bara är en projektion. Inspirerar till ett vetenskapsideal som utgår från ett rent tänkande. En subjektiv idealism: I modern tid = fokus på människors idéer, föreställningar & attityder, exempelvis inom socialpsykologi hur människor tolkar sin sociala verkligheten (ett konstruktivistiskt perspektiv)

11 Moderna exempel inom idealistisk tradition Hermeneutiken Oberoende av faktiska förhållanden = möjligt att göra olika tolkningar av världen. Analyser av texter görs för att förstå helheten utifrån dess olika delar & tvärtom, dvs. ett cirkelresonemang Fenomenologin intention att förstå människors livsvärld

12 Mellanposition - Dualismen Relationen mellan kropp & själ kan uppfattas som två sidor av samma mynt eller som parallella processer, men man kan lägga tyngdpunkten på en idealistisk (Descartes) eller en materialistisk ontologi

13 Epistemologi = Läran om kunskapen Epistemologi = Kunskapsteori: episteme = grek. dvs. kunskap & logos = läran om föreställningar som någon har, som är sanna och som vederbörande dessutom har god grund att anta (s. 61). Epistemologi kunskapens natur, förutsättningar och villkor hur vi får kunskap och på vilken grund vi argumenterar för den kunskap vi anser oss ha och hur den kan legitimeras (p. 62).

14 Traditioner inom epistemologin olika syn säkraste grunden till kunskap Empirismen vår kunskap grundar sig på erfarenheter & förmedlas huvudsakligen genom våra sinnen, t ex Francis Bacons tankar om ett systematiskt & kritiskt insamlade av fakta utifrån systematiska observationer leder till ett vetande. Senare kommer betydelsen av intersubjektivism, dvs. att informationen måste tolkas liknande av olika observatörer. Hållning förknippad med kvantitativ forskning & sökande efter universella lagar. Rationalism förnuftet, ratio, är källan till vår kunskap, t ex Cogito ergo sum = jag tänker alltså finns jag till. Tänkandet = viktigare än sinnesintrycken. Deduktivt tänkande utgår från teoretiska modeller Kritisk idealism = Kants syntes mellan empirism & rationalism, dvs. kunskapen formas genom människans sinnen, förståndet & förnuftet.

15 Kunskap i praktiken former av kunskapskapstraditioner, enligt Aristoteles Teoretiska förnuftet, vetande = science (episteme), teoretiskt förnuft på traditionella läroanstalter, dvs. universitet Det tekniska förnuftet, kunnande = färdigheter (techne), som förmedlats till lärlingar Det praktiska förnuftet, dvs. praktisk klokhet/förnuft (phrenesis) [tyst kunskap]

16 Del 3. Metodologi & vetenskapliga analysformer Paradigm, alltså samlade förhållningssätt som betraktas som elementär kunskap inom varje disciplin, alltså forskningsmetoder, teorier & grundläggande begrepp Men, förändringen = här för att stanna, vetenskaplig kunskap = i ständig förändring, intention att öka vetenskaplig kunskapsmassa

17 Ett holistiskt perspektiv på forskning Anta ett helhetsperspektiv, alltså att helheten = mer än summan av dess delar, exempelvis utgå från hela samhället, patriarkatet; människans totala livssituation etc.

18 Ett anatomiskt perspektiv på forskning Forskare delar upp helheter till mindre delar, dvs. analyserar, alltså sönderdelar ett fenomen i sina beståndsdelar

19 Kan forskning ses som en avbildning eller som en konstruktion? Context of discovery upptäcktens sammanhang, dvs. om kreativa aspekter för hur kunskap utvecklas Context of justification alltså hur forskare formellt & regelmässigt strävar efter att bevisa & argumentera för sina forskningsfynd (Karl Popper)

20 Beskrivningar Intention att beskrivningar skall vara sakliga, inte påverkade av subjektiva bedömningar, precisa dock är varje beskrivning påverkad av urval, perspektiv & forskarens teorier Beskrivningar rör sig mellan två poler: 1. En noggrann genomgång av olika variabelvärden, där forskaren presenterar en avgränsad verklighet för läsare. 2. Olika teorier & tolkningar är strikt skilda från själva beskrivningen teorier är utgångspunkt för konstruktioner

21 Definitioner För att kunna kommunicera i vetenskapliga sammanhang, måste vi klargöra explicit, alltså uttalat vad forskaren menar med ett visst begrepp Varning för essentialism, dvs. att det skulle finnas en enda & korrekt definition av ett begrepp eller sociala företeelser Varning för reifikation, dvs. förtingligande, t ex samhället, eller diagnoser uppfattas som något en människa är, i ställer för har

22 Klassifikationer Ett material delas in i klasser, och därmed definieras också vad som gäller för de olika kategorier som klassificerar, t ex låg-, medel- och överklass med utgångspunkt från löneinkomst Kategorier som klass, kön (socialt kön respektive biologiskt kön), etnicitet ofta en tendens att tänka dikotomiskt, alltså skapa motsatspar i klassifikationssystem Klassifikationssystem utifrån idealtyper, som inte är sanna eller falska, men som ett sätt att förstå den studerade verkligheten

23 Slutledningar Induktion systematiserad erfarenhet, dvs. generalisering, utifrån observationer Deduktion en slutledning, som leder till en logiskt nödvändig slutsats, förutsatt att de premisser (förutsättningar) som är utgångspunkt för slutledningen är sanna (s. 129) Abduktion klargöra vilka sakförhållanden som ligger till grund för ett visst utfall

24 Praktiska metoder för slutledningar (alltså inte logiska sådana) Intervjun som grund för slutledningar Experiment svårt att genomföra strikt kontrollerade experiment inom socialt arbete Enkätstudier för slutledningar