Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori
|
|
- Roland Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 1(8) Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Texten på dessa sidor syftar till att disponera och vägleda läsningen av den för momentet anvisade kurslitteraturen. Hänvisningar ges till preciserade avsnitt i kurslitteraturen, men också kompletteringar och förklaringar. För övningsuppgifter: Se anvisningar i Instuderingsfrågor för individuell tentamen. Sammantaget handlar det om frågorna Idéer om att säkra kunskap 1.1 Inledning 1.2 Om säkerhetsproblemet [Kap 1-2] 2. Den positivistiska traditionen 2.1 Term och grundidé [Kap 3] 2.2 Bevisföring att dra slutsatser [Kap 4] 2.3 Boskillnad mellan värderingar och verklighetsomdömen [Kap 6] 2.4 Sammanfattning 2.5 Kritik mot positivistiska traditionen [Kap 5-8] 3. Den hermeneutiska traditionen [Kap 7-8] 4. Att hantera relativiteten 4.1 Karl Poppers kritiska rationalism [Kap 9] 4.2 Thomas Kuhns paradigm [Kap 10] 4.3 Kunskapssociologernas idé [Kap 11] 4.4 Den Kritiska teorins väg [Kap 11] 4.5 Idéer om att hantera relativiteten *** 5. Vetenskapliga förklaringar [Kap 14-18] Litteratur Utöver denna text: Thurén Vetenskapsteori för nybörjare, kap 1-11, 14-18
2 Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 2(8) 1. Idéer om att säkra kunskap 1.1 Inledning Litteratur: - Vetenskapsteori kallar vi den vetenskapliga disciplin som studerar vetenskapen! Framförallt handlar den om idéer om hur man kan nå säker kunskap - om man nu kan det? Vetenskapen har utvecklat mängder med metoder (enkäter, källanalys, intervjuer ) och mängder med tekniker (intervjuteknik och produktmomentkorrelationskoefficienter ) för att nå så säker och exakt kunskap som möjligt, det vill säga för att kunna prestera så goda grunder som möjligt för slutsatserna (jfr distinktionen mellan åsikt och kunskap i texten till moment1). Problemet är ändå att resultaten så ofta blir fel, eller i varje fall osäkra. Hur, frågar sig då vetenskapsteorin, ska vi mer principiellt bete oss för att nå så säker kunskap som möjligt? Och kan vi det? Om den diskussion som förs om detta handlar Thuréns bok Vetenskapsteori för nybörjare. I det följande kommenteras Thuréns text men med något annorlunda struktur än han har. 1.2 Om säkerhetsproblemet Litteratur: Thurén kap 1-2 Det vetenskapliga undersökandets mål är att nå säker kunskap (sanning, giltighet). Den vetenskapsteoretiska diskussionen om möjligheten att nå detta mål kan förstås som en diskussion längs ett kontinuum (en oavbruten dimension). I ändpunkterna kan vi identifiera två extrema grundinställningar, absolutism respektive extrem kunskapsrelativism. Absolutism Extrem kunskapsrelativism Den absolutistiska ståndpunkten kallas ibland också för fundamentalism eller dogmatism. Den svarar otvetydigt Ja på frågan om säker kunskap finns att nå. Sanningen finns i t.ex. en bok, i en tro eller genom t.ex. vetenskap. Världen finns och den kan kartläggas. Exakt och sann beskrivning kan göras. Synen att alla moln är som klockor bara vi är tillräckligt noggranna, tillskrev den österrikisk-brittiske filosofen Karl Popper en gång strävan mot denna ståndpunkt. Idén om en absolut säker kunskap dominerade starkt inom vetenskapen fram till åtminstone förrförra sekelskiftet. Andra insikter kom successivt att utmana den. Ett resonemang som fördes redan av 1600-talsfilosofen René Descartes kan i viss mening illustrera den motsatta positionen. Descartes ställde sig frågan vad han egentligen, till slut, skulle kunna vara säker på. Svaret blev att det enda han kunde vara säker på var att han själv fanns, i någon sorts form
3 Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 3(8) i varje fall. Jag tänker, alltså finns jag (Cogito ergo sum) var slutsatsen. Ingenting annat är säkert. Redan förekomsten av min kropp kan vara inbillning från min tänkande varelse. Positionen illustrerar en sorts extrem kunskapsrelativism (med endast ett absolut inslag: min existens). I den positionen accepterar man att små, tillfälliga sanningar (eller berättelser ) kan vara giltiga, i varje fall ibland. Insikten om och strävan mot denna ståndpunkt illustrerade Karl Popper med den omvända ordleken: alla klockor är som moln, bara vi tittar efter tillräckligt noggrant. De mest extrema positionerna på kontinuumet har få anhängare i den vetenskapliga världen. Den absolut säkra sanningen finns inte, men vi behöver för den skull inte acceptera det extrema relativistiska träsket där inget kan sägas med någon grad av säkerhet. En sorts huvudfåra för tänkandet, åtminstone inom samhällsvetenskapen, utgörs i stället av en tredje väg mellan extremerna; den med Karl Popper förknippade kritiska rationalismen. Absolutism Extrem kunskapsrelativism Kritisk rationalism I den kritiska rationalismen sätts tilliten i jakten efter säker (giltig) kunskap till förnuft (ratio) och empiri. Använd hjärnan, logiken, för att förstå och beskriva världen men ifrågasätt också logiken och det du ser med hjälp av förnuft och empiri. Vi kanske inte når sanning inom den kritiska rationalismen talar man hellre om provisoriska sanningar men vi kanske når någon sorts fungerande kunskap som hjälper oss att begripa och handla i världen. Beskrivet så här kan två dominerande metodologier nu föras till modellen: Absolutism Extrem kunskapsrelativism POSITIVISM HERMENEUTIK Kritisk rationalism Med metodologi avses här grundläggande idéer om hur man principiellt bör tänka och agera för att ändå nå någon sorts grad av säkerhet i kunskapsproduktionen. Det som kallas positivism respektive hermeneutik är sådana metodologier. Båda kan sägas acceptera den kritiska rationalismens men medan den ena positivismen uttrycker en strävan efter en generellt giltig kunskap så uttrycker den andra hermeneutiken en acceptans av den osäkerhet och tillfällighet som kunskapsrelativismen uttrycker. Positivismen har en relativt stark ställning hos samhällsvetenskaperna, som statsvetenskap, sociologi och
4 Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 4(8) nationalekonomi. Hermeneutiken är starkare hos humaniora, som t.ex. litteraturvetenskap och historia. Men båda sätten att tänka och göra vetenskap har spridning över dessa gränser. Torsten Thuréns bok kan i hög utsträckning läsas mot bakgrund av ovanstående resonemang. Den positivistiska traditionen, inklusive kritiken mot den, behandlas i kapitel 7-8. Den hermeneutiska traditionen behandlas även den i kapitel 7-8. Det kan vara värt att här påminna om de preciserade kursmålen för detta moment (se texten till moment 1): Du ska förstå (kortfattat kunna redogöra för) huvudlinjer inom den i allt väsentligt positivistiska tanketraditionen för strävan efter säkrad kunskap vilket inbegriper att känna till traditionen, känna till problem hos den och känna till kritik av den. 2. Den positivistiska traditionen Litteratur: Thurén kap Term och grundidé Termen positivism syftar på positiv i betydelsen det "positivt" givna, det som kan iakttas med sinnena. Grundidén har antytts i resonemanget ovan men utvecklas i Thuréns kapitel Bevisföring att dra slutsatser Inte bara positivistiskt anlagd forskning, utan också hermeneutisk kan i princip arbeta med tre olika metoder för att nå fram till slutsats i en undersökning. De kallas induktion, deduktion och hypotetiskt deduktiv metod. Thurén beskriver dessa i kapitel 4. De två förstnämnda är antagligen goda beskrivningar av hur vi ofta till vardags drar våra slutsatser. Lägg därför särskilt märke till de felkällor som är förknippade med dem. Den tredje metoden, den hypotetiskt deduktiva, är en positivistisk favoritmetod. Där drar man inte slutsatser på grundval av vad man ser eller logiskt antar. I den metoden prövar man i stället om man sett och tänkt rätt. 2.3 Boskillnad mellan värderingar och verklighetsomdömen Särhållandet av å ena sidan värderingar/värdeomdömen och å den andra verklighetsomdömen är en av käpphästarna i det positivistiska tänkandet. Verklighetsomdömen är påståenden som har anspråk på att beskriva hur verkligheten är eller hur den fungerar (Sverige är en demokrati. Jämställdhetsarbetet går framåt.) En värdering uttrycker i stället något eftersträvansvärt (demokrati är bra, jämställdhet är dåligt). I den positivistiska traditionen ingår åtminstone att undersökaren/forskaren håller isär dessa två typer av påståenden. Att göra anspråk på att säga hur något är, är en sak. Att värdera detta något är en annan sak. Det är rentav omdiskuterat huruvida man med vetenskapliga
5 Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 5(8) sanningsanspråk kan värdera något (är inte värderingar endast subjektiva, personliga utsagor?). Thurén diskuterar problematiken i kapitel Sammanfattning av den positivistiska traditionen En sammanfattning av boktexten så långt kan ta fasta på följande punkter: Positivismen har en dragning åt tron på att det är fruktbart att i undersökandet sträva efter om inte absoluta så i varje fall generaliserade sanningar. Det är inte särskilt intressant vad politikerna X, Y och Z tycker om en sak. Däremot kan det vara intressant vad X, Y och C som fall av (exempel på) framgångsrika svenska kvinnliga kommunpolitiker tycker om denna sak. Positivismen vill gärna kunna producera kunskap om lagbundenheter eller i varje fall regelbundenheter. Om ett akut krigshot drabbar en modern västerländsk demokrati tenderar det att öka uppslutningen till existerande statsledning. Båda dessa punkter fordrar bruk av logik och empiriska belägg, inte bara det först nämnda. Med logikens hjälp formuleras hypoteser och metod för en undersökning. Hypoteserna prövas därefter mot empirin och logiken för att undersöka deras hållbarhet. (Hypotetiskt deduktiv metod.) Håll isär värderingar/värdeomdömen och verklighetsomdömen. 2.5 Kritik mot den positivistiska traditionen Kritiken mot positivismen omfattar hos Thurén fyra punkter och beskrivs i kapitlen 5-8: Försöken att hålla isär värderingar och verklighetsomdömen är felaktig både av etiska skäl och kunskapsmässiga. Det sista syftar på att de två inte går att hålla isär. Språket medger det inte. Kapitel 6 i Thurén innehåller denna kritik. Positivismen är dessutom fantasilös, enligt kritiken. Den gör forskning och undersökande till en sorts maskinell verksamhet. Kapitel 5 i Thurén innehåller denna kritik. Observera i det kapitlet också det positivistiska svaret om åtskillnaden mellan upptäcktens sammanhang och bevisföringens. Det ena har plats för fantasi, inte det andra. En tredje kritikpunkt handlar om positivismens brist på djup kunskap. Bristen kommer enligt kritikerna av att positivismen försummar en tredje viktig kunskapskälla. Positivismen två kunskapskällor utgörs av logiken och sinneserfarenheten (det vi erfar av verkligheten). Kritikerna lyfter fram en tredje: förståelsen eller inlevelsen. Den här kritken levereras särskilt från hermeneutiskt håll. Thurén diskuterar den i kapitel 7.
6 Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 6(8) En fjärde kritikpunkt, även den i huvudsak från hermeneutiskt håll, säger att positivismen trots sina utvecklade tekniker och rigorösa metoder ändå producerar så mycket osäker kunskap, ja rent av felaktig. Om denna kritik skriver Thurén i kapitel Den hermeneutiska traditionen Litteratur: Thurén kap 7-8 De två sist nämnda kritikpunkterna är alltså i huvudsak hermeneutiskt anlagda. Hermeneutik brukar översättas som tolkningslära eller tolkningskonst. Ordet uttalas hermeneftiik. I den här traditionen är inte lagbundenheter och generaliseringar målet utan förståelsen av det enskilda som studeras. Medan en positivistiskt anlagd psykolog skulle skicka ut 1000 enkäter för att undersöka vilka mentala tillstånd som kan finnas hos en befolkning så skulle en hermeneutiskt anlagd psykolog, som Freud, nöja sig med att undersöka det mentala tillståndet hos en eller kanske två personer. Den djupare förståelsen är målet. Ett principiellt arbetssätt i den hermeneutiska traditionen brukar kallas för den hermeneutiska cirkeln (eller spiralen). Den beskrivs tillsammans med hermeneutikens grunddrag i Thuréns kapitel Att hantera relativiteten Litteratur: Thurén kapitel 9-11 (12-13) Det finns ingen absolut säker kunskap. Därom är både positivister och hermeneutiker överens. Men det behöver inte betyda att allt undersökande drunknar i ett relativistiskt träsk där ingenting blir sant och allt undersökande meningslöst. Både positivism och hermeneutik har ju anspråk på att kunna göra sannfärdiga beskrivningar av verkligheten. Inom vetenskapsteorin finns några diskussioner ovanför eller som bakgrund till de två metodologierna, som ytterligare hjälper oss att hantera eller förstå (eller leva med ) det relativa i kunskapen. Thurén behandlar fyra sådana diskussioner. Den första av dem Karl Poppers kritiska rationalism är särskilt viktig att förstå. De tre övriga ingår i den vetenskapliga allmänbildningen. De bör man känna till att de finns. 4.1 Karl Poppers kritiska rationalism Karl Popper idé berördes redan i avsnitt 1.2 ovan. I Thuréns kapitel 9 utvecklas hans synsätt. Två idéer hos Popper bör uppmärksammas särskilt. Den första är den som handlar om falsifieringstänkande och provisoriska sanningar (i stället för verifieringstänkande och sanning). Falsifieringstanken är en god vägledning för varje undersökning och den bör kombineras med en hypotetiskt deduktiv metod. Den andra idén är den om hur en gräns för det vi kallar vetenskap kan dras vetenskapliga hypoteser ska i princip vara falsifierbara (Annars är de inte vetenskapliga, oavsett hur bra eller sanna de är det gäller t.ex. hypotesen om Guds existens. Den är inte i princip falsifierbar och alltså ovetenskaplig. Sanningshalten i hypotesen är ändå, som bekant, omstridd.)
7 Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 7(8) 4.2 Thomas Kuhns paradigm Thomas Kuhn är vetenskapshistoriker. Hans bidrag till detta med att kunna leva med relativiteten är att han påvisat hur vetenskaperna förändras. I vad Kuhn kallar normalvetenskapliga tider härskar i en vetenskap ett visst tänkande bestående av en uppsättning teorier och metoder och kutym och annat. Kuhn kallar denna härskande tankemassa för paradigm. Men sedan uppstår kriser i paradigmet när det inte räcker till för att förklara världen. Anomalier uppstår. Det hela ändar i en vetenskaplig revolution i vilket att nytt paradigm tar över. (Positivismen kan förstås som ett sådant mer eller mindre härskande paradigm.) Kapitel 10 i Thuréns bok beskriver Kuhns resonemang. 4.3 Kunskapssociologernas idé De så kallade kunskapssociologerna har en annan vinkling och förståelse av relativiteten. De menar nämligen att all vetenskaplig produktion bedrivs i något intresse (vilket förstås inte är en orimlig tanke). Men de menar också att detta intresse är knutet till härskande samhällsideologier (oftast medelklassens) och att vetenskapen därigenom medvetet eller omedvetet främjar just den klassens intressen. Thurén skriver om kunskapssociologin i kapitel Den Kritiska teorins väg Ett fjärde förhållningssätt till relativiteten står det som kallas Kritisk teori (engelskans Critical Theory). Enkelt uttryckt kan det hela sammanfattas så här: Vetenskapens, eller korrektare samhällsvetenskapens uppgift är inte att prestera sanningar om hur världen fungerar, utan att avslöja ideologiska intressen, förtryck och fördomar. Kan vi inte visa hur något är kan vi åtminstone befria ( emancipera ) människor från vanföreställningar. Den Kritiska teorin behandlas också den i kapitel 11 i Thurén. 4.5 Idéer om att hantera relativiteten De fyra idéerna om hur vi kan hantera relativiteten kan sammanfattas så här. Karl Popper menar med sin kritiska rationalism och falsifieringstänkandet att vetenskapen kan och bör ha en strävan bort från relativismen. Det går att bli mer säker! Thomas Kuhn å sin sida har bara den historiska och mer kyliga inställningen att strävan efter både det ena och det andra ingår i vetenskaplig verksamhet. Kunskapssociologerna hävdar å sin sida att en aspekt på vetenskapens relativitet är i varje fall den att vetenskapen tenderar att gynna vissa speciella intressen. Kuhn och kunskapssociologerna har dessutom det gemensamt att de i första hand är betraktare av vetenskaplig verksamhet. Popper försöker i stället visa hur säkerheten i kunskapsproduktionen kan ökas. Det gör också den kritiska teorin; om vi inte kan visa sanningen så kan vi åtminstone kritiskt avslöja påstådda sanningar och fördomar.
8 Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 8(8) 5. Vetenskapliga förklaringar Litteratur: Thurén kapitel Denna del av Thuréns bok handlar inte direkt om relativitetsproblemet, men indirekt. Den handlar om olika typer av vetenskapliga förklaringar och vad förklaringarna egentligen förklarar. All vetenskaplig verksamhet är förstås inte inriktad på att förklara något. Ibland handlar det i stället om att beskriva hur något är. Ofta nöjer vi oss emellertid inte med det, utan vill också ha svar på frågan Varför?. Varför har vi kommuner? Varför röstar människor si och så? Varför utbröt ett visst krig? Det viktiga i dessa kapitel, i förhållande till metodkursen, är att kunna skilja mellan tre typer av förklaringar och förstå att alla tre kan vara nyttiga att kunna använda. De tre är: orsaksförklaringar (ibland kallas de också kausala förklaringar) ändamålsförklaringar (ibland kallas de också teleologiska förklaringar) funktionalistiska förklaringar
Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen
SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens
Läs merDelkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)
Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,
Läs merVad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merVetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?
Läs merIdentifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:
Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: 111027 Ovanstående nummer är ditt identifikationsnummer! Skriv in detta nummer på varje blad i tentan vid
Läs merTentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet
Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 120820 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 18,5 eller 17 eller 19,5
Läs merFöreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?
Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merTentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)
Karlstads universitet Avd. för statsvetenskap Robert Wangeby Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Lördagen den 10:e juni 2006, kl. 09.00-11.30 Skrivningen består av 15 frågor med svarsalternativ
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merInstuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5
1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor.
Läs merSeminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merVetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin
Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Induktiv metod - Från observation till teori - Hur härleder vi teorier ur fakta? Låt oss nu anta att relevanta fakta kan påvisas inom vetenskapen (även om detta inte kan genomföras
Läs merTEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN
Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merVetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier
Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa
Läs merTentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet
Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 121012 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 19,5 eller 17 eller 21
Läs merOn 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1.
PM från Jan Willner Statsvetenskap D momentet vetenskapsteori VT 2008 I planeringen syftar GG till Gilje, Grimen Samhällsvetenskapernas förutsättningar, i vilken skall läsas samtliga kapitel utom det sista.
Läs merINTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merF8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora.
F8 del 2 Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. Orientering om vetenskapliga metoder i humaniora De två världarna Naturvetenskap Humanism Varför finns uppdelningen?
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation
Läs merEpistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt
Läs merVad Gud säger om Sig Själv
Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merPostprint.
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections
Läs mer8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012
Disposition 28 & 30 augusti 2012 Vetenskapsteori, forskningsprocess, forskningsdesign och forskningsetik (Föreläsningen utgår från Birgitta Bisholts föreläsning 20120124) Omvårdnadsforskningens teori och
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Grundläggande sociologi (7,5 p.), Sociologi I, VT10 1. Innehåll Kursen har som mål att ge studenten en översikt av och förståelse
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap
Bild 1 God och dålig vetenskap Distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap. Bild 2 Definition av vetenskap Vetenskapens väsen bestäms i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor. Villkoren formuleras
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merAmerikanerna och evolutionen
KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merMening. Anna Petronella Foultier
Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin? Klassisk
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merFörklaringar och orsaker
Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk
Läs merReligiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte
Läs merVetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.
Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. 1. Innehåll. 2. Lärandemål
1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Grundläggande sociologi (7,5 p.), Sociologi I, HT10 1. Innehåll Kursen har som mål att ge studenten en introduktion till sociologisk
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merMissförstånd KAPITEL 1
KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merLikhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merKursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga
Läs merFörklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora.
Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora. Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I.
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merFöreläsning 3. Positivistiska teorier 1
Föreläsning 3 Positivistiska teorier 1 Koppling mellan teorier och observationer Kopplingen går åt två håll. Kan vi utgående från observationer bygga upp en teori? Kan vi verifiera en teori med observationer.
Läs merPM för kurs i Vetenskapsteori
PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.
Läs merVetenskaplig metodik
Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merKursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merKursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008
LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merJohn Perrys invändning mot konsekvensargumentet
Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen
Läs merKapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.
Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merKunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva
Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med
Läs merVetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Denna lektion: och abduktion del 2 Denna föreläsning Deduktion Induktion Logisk positivism Falsifikationism Men vilken
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans
Läs merLektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin
Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin (Ordningen på föreläsning/intro vs fråga till eleverna nedan kan självklart kastas om.) 1. Intro från läraren: om orsaker och orsakssamband. Frågan:
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga
Läs merBetygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng
OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:
Läs merSANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merinte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Läs merSociologi GR (A) Sociologins Klassiker Tema #5 Peter Axelsson
Inledning Den här korta uppsatsen studerar Marx, Weber och Durkheim avseende likheter och skillnader i deras metodologi. Det är viktigt att sociologer agerar vetenskapligt, påpekar Bauman (Bauman, 1992).
Läs merTentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12
Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merInstitutionen för ekonomi och IT Kurskod OVA100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska uppnå grundläggande kunskaper inom områdena organisation och vetenskapsteori. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse 1.
Läs merÄr kunskap = vetenskap?
Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Metodlära + Vetenskapligt skrivande Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap
Läs merMellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori
Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Grundläggande sociologi (7,5 p.) Sociologi I, VT09 Innehåll Kursen har som mål att ge studenten en översikt av och förståelse
Läs merKursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå
Läs merÖvningshäfte 1: Logik och matematikens språk
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter
Läs merUtbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)
Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2010-11-24 Gäller fr.o.m. 2011-07-01 Reviderad
Läs merKurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014
Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Den 3 november Kursintroduktion, genomgång av litteratur och examinationsformer etc. OBS!!! Vid samtliga träffar konferensrum 3 Den 10 november 10-13 Fokus: Vetenskapsteori
Läs merSärskild prövning Historia B
Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs mer