Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014

Transkript

1 Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Den 3 november Kursintroduktion, genomgång av litteratur och examinationsformer etc. OBS!!! Vid samtliga träffar konferensrum 3 Den 10 november Fokus: Vetenskapsteori och metod positivism och tolkande ansatser A) I detta seminarium arbetar vi med det traditionella perspektivet på vetenskapsteori och metodlära, nämligen positivism och hypotetisk- deduktiva ansatser. I samband med detta fördjupar vi oss i Emile Durkheims vetenskapssyn och hur den kommer till uttryck i studierna om självmordet. Vi diskuterar även de statistiska metodernas förbindelse med det positivistiska vetenskapsindealet. Inför seminariet: Läs Gilje & Grimen särskilt kapitel 2 och 3, kapitel 5 i Andersen & Kaspersen, Denscombe särskilt kapitel 1-2 och Kvale särskilt kapitel 4. Vad kännetecknar den positivistiska ansatsen i vetenskapsteorin? Vilka förbindelser finns det mellan statistiska metoder och det positivistiska vetenskapsidealet? Varför är Durkheims studie om självmordet ett exempel på detta ideal? Vilka begrepp anser du vara viktigast för att förklara Durkheims vetenskapsideal? Utgå från litteraturen. B) I detta seminarium arbetar vi med vetenskapsteorier och metoder som bygger på ett annorlunda vetenskapsideal än det traditionella perspektivet (positivismen). Vi fokuserar huvudsakligen på tolkande ansatser som har sina rötter i hermeneutiken. I samband med detta fördjupar vi oss i Max Webers sociologi som i flera avseenden skiljer sig från Durkheims uppfattning om sociologi och samhällsvetenskap. Vi diskuterar och fördjupar oss även sociala interaktionsteorier. Inför seminariet: Gilje & Grimen särskilt kapitel 7, kapitel 6 och 12 i Andersen & Kaspersen, Denscombe särskilt kapitel 4-6 och Kvale särskilt kapitel 1-3. På vilket sätt skiljer sig hermeneutiken från positivismen i synen på vetenskap?

2 Vilka konsekvenser får skillnaderna för valet av metod och vilka frågor som ställs i en sociologisk undersökning? Vad kännetecknar Webers syn på vetenskap och vilka nyckelbegrepp kan vi använda för att förstå Webers uppfattning om vetenskap? Vilka likheter/skillnader finns mellan Webers sociologi och de social interaktionsteorier som beskrivs i litteraturen? Den 17 november Fokus: Abstraktionsnivå och metod I detta seminarium ligger fokus på begreppsparet struktur och aktör och dess implikationer i metodsammanhang. Innehållet bygger på det vi studerat tidigare under kursen. Vi introducerar också två nya begrepp, nämligen metodologisk individualism och metodologisk kollektivism vilket ger en djupare insikt i de frågor vi arbetat med förut. Därutöver diskuterar vi möjligheterna att blanda metoder, s.k. mixed methods inquiry. Inför seminariet: Läs Gilje & Grimen särskilt kapitel 6 och 8, Denscombe särskilt kapitel 7, 13 och 14 samt artikeln av Pearce Vilka konsekvenser får metodologisk individualism respektive metodologisk kollektivism för valet av metod i en sociologisk undersökning? Vilken förbindelse finns det mellan förklaringstyperna som Gilje & Grimen diskuterar i kapitel 6 och begreppen metodologisk kollektivism och metodologisk individualism? Jämför Durkheim och Webers sociologi utifrån begreppen metodologisk kollektivism och metodologisk individualism. Vilka konsekvenser och problem kan en tillämpning av mixed methods inquiry få vid en strikt tillämpning av metodologisk kollektivism och metodologisk individualism i synen på vetenskap? Den 24 november 9-12 Fokus: metod och organisation/arbete I detta seminarium skiftar vi fokus till organisations och arbetslivssociologi. Inledningsvis diskuterar vi arbetets förändringstendenser under de senaste decennierna och tittar sedan närmare på en undersökning som belyser arbetets funktion i termer av identitetsskapande och hur det kan påverka

3 människors villkor på arbetsmarknaden. Det huvudsakliga syftet med seminariet är att diskutera olika metoder som kan användas i studiet av samtida arbetslivssociologiska problem. Inför seminariet: Läs Castells kapitel 4 samt artikeln av Arvidsson et al. Hur har arbetet förändrats sedan 1980-talet? Hänvisa till texterna av Castells och Arvidsson Vilka implikationer har detta i termer av metodologi (fundera över begrepp och teorier som vi diskuterat tidigare under kursen, t.ex. struktur/aktör)? Hur anpassar sig Arvidsson et al. till de metodologiska utmaningar som uppkommit i förändringsprocessen? Reflektionspaper I Vid seminariet den 20 november ska det första reflektionspapret lämnas in. Tanken med papret är att ni skriftligt ska reflektera över seminarium 2-4 och diskutera hur kunskaperna som inhämtats kan komma till användning i ett framtida uppsatsarbete. Reflektionspapret ska omfatta c:a 1000 ord. Om vi får tid över på seminariet diskuterar vi även era reflektionspaper. Den 3 december 9-12 Fokus: metod och organisation/arbete I detta seminarium vidareutvecklar vi perspektivet på arbetsliv och metod. Särskild tonvikt läggs vid deltagarorienterade metoder som är vanliga i samband med förändringsarbete inom organisationer och olika samhällssektorer. Inför seminariet: Läs Denscombe särskilt kapitel 8 samt Holmen & Starrin särskilt kapitel 1, 2, 6 och 8. Vad skiljer den deltagarorienterade forskningen från andra samhällsvetenskapliga metoder? Hur kan forskarens roll beskrivas i deltagarorienterad forskning? Jämför med andra perspektiv som vi berört under kursen Vilken nytta har en dialogkonferens? Ge exempel på i vilka situationer den kan tillämpas. Vilken kritik kan riktas mot deltagarorienterade forskningsmodeller?

4 Den 8 december Fokus: Projektarbete inledning Seminariet utgör det första steget i arbetet med kursens projektarbete. Projektarbetet ska utformas som en projektplan där ni, baserat på de kunskaper som inhämtats under kursen, definierar en frågeställning, föreslår en lämplig metod samt presenterar förväntade resultat av projektet. Projektplanen baseras på en idé som är relaterad till något ämnesområde ni finner intressant, t.ex. organisationsutveckling/förändring, ansökan om finansiering till ett forskningsprojekt inom ert intresseområde eller en uppsatsidé. Bakgrunden till frågeställningen ska diskuteras utförligt och ni ska, utifrån den empiri ni ämnar samla in, motivera hur ni ska gå till väga ur metodologisk synvinkel. Metoddiskussionen ska vara relaterad till de frågor och ämnen som har diskuterats under kursen och innehålla referenser till kurslitteraturen. Det förväntade resultatet ska också reflektera kursinnehållet, särskilt med avseende på den kunskap som produceras i projektet. Frågor som bör belysas är t.ex. på vilken nivå projektet befinner sig i termer av struktur/aktör och vilken vetenskapsteoretisk förankring det har. Det är viktigt att komma ihåg att det inte rör sig om en riktig undersökning utan om en planerad forskningsuppgift. Projektplanen ska omfatta c:a 4000 ord inklusive referensförteckning. Inför seminariet: Läs Kvale särskilt del III samt Denscombe särskilt del II. Var även beredd att referera till den övriga kurslitteraturen. Fundera över projektplanen, d.v.s. vad ska den behandla och vad måste finnas med? Vid seminariet den 28 november ska det andra reflektionspapret lämnas in. Tanken med papret är att ni skriftligt ska reflektera över seminarium 5-6 och diskutera hur kunskaperna kan komma till användning i ett framtida uppsatsarbete. Reflektionspapret ska denna gång omfatta c:a 800 ord. Om vi får tid över på seminariet diskuterar vi era reflektionspaper. Den 12 december Fokus: projektarbete fastställande av ämne och upplägg I detta seminarium diskuterar vi innehållet i era projektplaner. Ni förväntas kunna ge en kort presentation av det preliminära innehållet och hur ni ska gå till väga metodologiskt. Övriga deltagare förväntas ge konstruktiva kommentarer på innehållet samt tips och råd. Inför seminariet: Förbered, så långt det är möjligt, era projektplaner. Lägg särskild vikt vid det tentativa innehållet och vad ni ämnar inkludera i den slutgiltiga versionen. Relatera till kurslitteraturen och de begrepp och perspektiv som vi jobbat med.

5 Den xx december Fokus: projektarbete handledning Vi fortsätter att diskutera projektplanerna i form av grupphandledning. Inför seminariet: Förebered en presentation av hur arbetet med projektplanen fortskridit. Lägg särskild vikt vid hur ni använder de vetenskapsteoretiska begrepp som diskuterats under kursen. Relatera till kurslitteraturen. Den xx december Fokus: projektarbete handledning Vi fortsätter att diskutera projektplanerna i form av grupphandledning. Inför seminariet: Förebered en presentation av var ni står i arbetet. Försök att beskriva projektplanen i sin helhet och vad ni har kvar innan den är klar. Den 17 januari Inlämning och presentation av projektplanerna Inför seminariet: Förebered en längre presentation, c:a 20 min, där ni går igenom projektplanens olika delar i sin slutgiltiga form. Beskriv hur ni har gått till väga och motivera era argument och förväntade resultat. Lyft fram de metodologiska aspekterna.