Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Transkript

1 Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras och utvecklas i samspel mellan olika samhällsaktörer och förbereder den studerande för arbete, fortsatta studier och forskning inom policyområdet, med tyngdpunkt på regionala och lokala sammanhang. Policyanalysen erbjuder verktyg och insikter som krävs för att förstå politikens processer såväl som dess innehåll. Genom utbildningen skall den studerande förvärva ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till policyanalysens teorier och metoder samt utveckla en medveten förmåga till självreflektion i rollen som analytiker. Efter genomgångna studier på programmet har den studerande kompetens att verka i flera olika yrkesroller och verksamheter inom såväl privat som offentlig sektor. Teoretiska och praktiska kunskaper i kombination med ett reflekterande förhållningssätt till den egna yrkesrollen och kompetensen, bildar en flexibel och utvecklingsbar kompetensplattform. Möjlighet finns att läsa programmet på halvfart samt att ta ut en magisterexamen efter ett års studier (60 hp) Lärandemål Efter avslutade studier på mastersprogrammet i policyanalys har den studerande som tar ut mastersexamen utvecklat ett kritiskt vetenskapligt förhållningssätt och tillägnat sig fördjupad empirisk, teoretisk och metodologisk förståelse av hur olika former av policyanalys kan belysa utvecklingen av offentlig politik, från beslut till implementering och utvärdering. Efter avslutad masterutbildning ska den studerande kunna: - uppvisa utvecklade kunskaper och färdigheter som lämpar sig för avancerade arbeten i förvaltningar, myndigheter, företag och organisationer som arbetar med, eller kommer i kontakt med, policyrelevanta frågor, - med god förmåga välja, motivera och diskutera olika metoder och förhållningssätt i policyanalyser, - kritiskt granska och diskutera policyanalyser utifrån ontologiska, epistemologiska och metodlogiska perspektiv, - självständigt såväl som tillsammans med andra använda pedagogiska arbetsformer för att genomföra och leda avancerade analyser, - utvecklat sina personliga förhållningssätt och därigenom byggt sociala, kulturella, etiska och kommunikativa kompetenser. 1

2 Efter avslutade studier på programmet har studenter som tar ut en magisterexamen en bred teoretisk och empirisk förståelse för policyanalys och förmåga att reflektera kring olika metoder, tillvägagångssätt och förhållningssätt inom policyanalyser. Efter avslutad magisterutbildning ska den studerande kunna: - uppvisa utvecklade kunskaper och färdigheter som lämpar sig för arbete i förvaltningar, myndigheter, företag och organisationer som arbetar med, eller kommer i kontakt med, policyrelevanta frågor, - redogöra för betydelsen av olika metodval och tillvägagångssätt i policyanalyser, - kritiskt granska policyanalyser ur olika perspektiv, - utvecklat sina personliga, sociala, kulturella, etiska och kommunikativa kompetenser. Kunskap och förståelse Den studerande har efter genomgången utbildning kunskaper om och förståelser för policyanalysens olika former samt dess politiska, sociala och ekonomiska sammanhang. Den studerande kan redogöra för olika policyanalytiska metoder och förhållningssätt, förmår problematisera dess kontextuella tillämpbarhet samt reflekterar över metodval och metodologiska problem. Den studerande har vid mastersexamen specifik kunskap och förståelse för att kunna: - arbeta med avancerade policyanalytiska metoder i utredningar, handläggning och beslutsfattande inom offentlig sektor och relaterade verksamheter, - reflektera utifrån en god teoretisk och empirisk kunskap om policyanalyser och dess funktioner i olika processer, - redogöra för hur policyanalyser har politiska implikationer och hur dessa kan och ibland bör bemötas. Den studerande har vid magisterexamen specifik kunskap och förståelse för att kunna: - arbeta med policyanalytiska metoder i utredningar, handläggning och beslutsfattande inom offentlig sektor och relaterade verksamheter, - reflektera över och diskutera olika former av policyanalys. Färdigheter och förmåga Den studerande har efter genomgången utbildning förmåga att självständigt initiera och genomföra avancerade policyanalyser. Den studerande har vid mastersexamen specifika färdigheter och förmågor att: - formulera och kritiskt reflektera kring sina val av forskningsfrågor, hantering och tillämpning av relevanta teorier och metoder, - kommunicera sina policyanalytiska kompetenser i tal och skrift för specialister såväl som till andra mottagare, - kritiskt granska och utveckla kommunikativa processer kring policyanalyser, 2

3 - växla mellan teori och praktik, dvs. att omsätta kunskap i handling och handling i kunskap. Den studerande har vid magisterexamen specifika färdigheter och förmågor att: - formulera forskningsfrågor, välja, hantera och tillämpa relevanta metoder och modeller för policyanalys, - kommunicera sin policyanalytiska kunskap, i tal och skrift för specialister såväl som till andra mottagare, - växla mellan teori och praktik, dvs. att omsätta kunskap i handling och handling i kunskap. Värderingsförmåga och förhållningssätt Den studerande har efter genomgången utbildning förmåga att kritiskt reflektera över olika förhållningssätt till policyanalysen, utifrån såväl teoretiska resonemang som empiriska tillvägagångssätt. Den studerande har vid mastersexamen specifika värderingsförmågor och förhållningssätt för att: - värdera och kritiskt förhålla sig till olika normer och värderingsmönster i policyrelaterade sammanhang och sin framtida yrkesroll, - synliggöra, diskutera och överbrygga sådana olika förhållningssätt inom policyanalyser, - kritiskt granska och konstruktivt diskutera egna och andras policyanalyser utifrån bland annat vetenskapliga, etiska och samhälleliga hänsyn samt - värdera, ifrågasätta och överbrygga styrkor och svagheter i skilda lösningsförslag utifrån olika vetenskapliga, etiska och samhälleliga perspektiv. Den studerande har vid magisterexamen specifika värderingsförmågor och förhållningssätt för att: - värdera och kritiskt förhålla sig till olika normer och värderingsmönster i policyrelaterade sammanhang och sin framtida yrkesroll, - kommentera egna och andras policyanalyser utifrån bland annat vetenskapliga, etiska och samhälleliga hänsyn, samt - värdera och ifrågasätta styrkor och svagheter i skilda lösningsförslags utifrån olika vetenskapliga, etiska och samhälleliga perspektiv. Anställningsbarhet och arbetsmarknad Ovan specificerade färdigheter ger efter genomgången utbildning den studerande goda möjligheter att utveckla och bidra till policyanalyser i roller som utredare, handläggare, beslutsfattare eller forskare. Arbetsmarknaden för de som genomgått programmet finns således inom såväl offentlig förvaltning som angränsade verksamheter och forskning. Innehåll Vissa kurser och/eller delar av kurser ges på engelska, dessa kurser har nedan markerats med *. Möjlighet finns att läsa programmet på halvfart samt att ta ut en magisterexamen efter ett års studier (60 hp). För att kunna erbjuda programmet på halvtid ges genomgående två kurser parallellt. 3

4 Termin 1 Det finns en tydlig progression inom programmet. Den första terminen introducerar den studerande till det fördjupande perspektivet och de teoretiska och metodologiska förhållningssätt som kommer att prägla utbildningen. Redan i de två första kurserna kopplas därför frågeställningarna nära till policyrelaterade regionala och lokala praktikfall. Därigenom introduceras programmets projektinriktade och studentaktiva arbetsformer. Introduktionen har även funktionen att ge studerande med olika utbildningsbakgrunder en gemensam vetenskapsteoretisk bas och förståelse för gruppens olika kompetenser och förhållningssätt. Kurserna under första terminen behandlar: Introduktion till policyanalys (7,5 hp) Vetenskapsteoretiska perspektiv och metoder för policyanalys (7,5 hp)* Institutionell och spelteoretisk analys (15 hp) Termin 2 För studerande som väljer att ta en magisterexamen inkluderar termin 2 en magisteruppsats om 15 hp. För övriga studenter utvecklas de policyanalytiska förhållningssätten under den andra terminen genom att knytas än mer till de professionella sammanhang och kompetenser som kommer att prägla deras yrkesutövning. Dessa kurser baseras på och binder samman förvaltnings, organisations- och styrningsteorier. I varje kurs kommer praktikfall att nyttjas för att visa på policyanalysens bärighet. Utvärdering ur ett policyperspektiv (7,5 hp) Tillämpad policyanalys Regional fallstudie (7,5 hp)* Ledarskap och styrning i nätverk (7,5 hp) IT-samhällets policyrelaterade verksamheter (7,5 hp) För studerande som väljer en magisterexamen läses de två första kurserna, därefter skrivs en magisteruppsats om 15 hp. Termin 3 Den tredje terminen innehåller valfria kurser. Val av kurser denna termin sker i nära samverkan mellan den studerande och lärarna på programmet för att möta den enskilde studentens egna lärandemål och förbereda för uppsatsarbetet. Termin 4 Under den avslutande terminen skrivs mastersuppsatsen (30 hp). Teori- och praktiknära kunskaper som tillägnats under utbildningen skall i uppsatskursen omsättas och fördjupas. Pedagogiskt präglas denna termin av integration och forskningsanknytning. Handledning sker i seminariegrupper med kontinuerlig avrapportering och reflektionsseminarier för att utveckla skriv-, lär- och tankeprocesser på avancerad nivå. Masteruppsatsen kan antingen inriktas mot mer praktikernära frågeställningar och då med fördel genomföras i nära samarbete med en potentiell arbetsgivare, eller riktas mot mer vetenskapliga och forskningsförberedande sammanhang. 4

5 År 1 (År 2 vid halvfart) År 2 (År 3,4 vid halvfart) Höstens första del 1a: Introduktion till policyanalys 1b: Vetenskapsteoretiska perspektiv och metoder för policyanalys Valfria kurser Höstens andra del Vårens första del Vårens andra del 2a: Institutionell och 3a: Utvärdering ur 4a: Ledarskap och spelteoretisk analys policyperspektiv styrning i nätverk 3b: Tillämpad 4b: IT-samhällets policyanalys Regional policyrelaterade fallstudie verksamheter Uppsatsarbete Behörighet Grundläggande behörighet Behörig att antas till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå är den som har en examen på grundnivå som omfattar lägst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag får göras från kravet på en examen om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte ha hunnit utfärdas. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen Språkkunskaper har kunskaper i engelska och svenska motsvarande engelska A (godkänd kurs) och svenska B (godkänd kurs). Särskild behörighet Behörig till utbildningen är den som har kandidatexamen med huvudämnet statsvetenskap, eller annat samhällsvetenskapligt ämne, exempelvis nationalekonomi, kognitionsvetenskap, företagsekonomi eller sociologi. Arbetsformer/Undervisning Förmågan att genomföra och förhålla sig till policyanalys kräver förståelse för såväl samhällsrelevans som problemorientering, därför består utbildningens av en varierad uppsättning undervisnings- och examinationsformer för att möta olika individers behov och lärstilar. Utbildningens arbetsformer präglas av att den framtida yrkesrollen kräver självinsikt och därtill hörande social, kulturell och etisk kompetens. 5

6 Policyanalys grundas i individens kompetenser och förhållningssätt varför självreflektion i förhållande till sin person och organisation en del av utbildningen. Det innebär att forskningsoch utredningsmetoder kommer att fungera som genomgående ansats att relatera till teoretiskt, metodologiskt och empiriskt under programmet. Fallstudier av olika karaktärer får därigenom en central pedagogisk och metodologisk roll samt ge den studerande viktiga nätverk i policyrelaterade praktiker. Samtliga obligatoriska kurser kommer ha tydliga inslag av skrivande i grupp och enskilt för att utveckla kommunikativa färdigheter såväl som vetenskapliga förhållningssätt. Även muntliga och andra former av kommunikation kommer att uppmärksammas, tränas och utvecklas på olika sätt under programmets samtliga kurser. För att tillvarata den studerandes kompetenser och erfarenheter, inte minst hos de yrkesverksamma studerande, ges stort utrymme för diskussion och reflektion. Examinationsformerna kommer att utvecklas för att ha en tydlig progression genom programmet. Examination Programmets kurser examineras genom skriftliga och/eller muntliga prov, vilka anordnas i anslutning till varje kurs. Studerande som har underkänts två gånger på en kurs eller del av kurs har rätt att begära annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Betyg Programmets kurser tillämpar en tregradig betygsskala; väl godkänd, godkänd och underkänd. Se vidare i respektive kursplan. Examensbevis Student som inom programmet uppfyller kraven för master- alternativt magisterexamen erhåller ett tvåspråkigt examensbevis på svenska och engelska med beteckningen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Statsvetenskap, Degree of Master (120 Credits) of Social Science with a major in Political Science, eller Filosofie magisterexamen med huvudområdet Statsvetenskap, Degree of Master (60 Credits) of Social Science with a major in Political Science. Examensbevis utfärdas av Filosofiska fakultetsstyrelsen, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett (hämtas via Studentportalen). Blanketten lämnas till StudentCentrum. Antagningsförfarande Den studerande antas till programmet i sin helhet. Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten Utbildningsplanen reviderades av kursplanenämnden den

7 Utbildningsplanen gäller för studerande antagna fr o m höstterminen Dnr LiU