Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning

Transkript

1 Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning 180 högskolepoäng, grundnivå Bachelor s Programme in Public Administration S1OFF

2 2 (6) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning (Bachelor s Programme in Public Administration), 180 högskolepoäng (S1OFF). 2. Fastställande Utbildningsplan för kandidatprogrammet i offentlig förvaltning, 180 högskolepoäng, är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, Göteborgs universitet med ändring , , , samt , att gälla from Ansvarig institution är Förvaltningshögskolan. 3. Utbildningsprogrammets syfte Programmets övergripande syfte är att utbilda för kvalificerade administrativa arbeten inom offentlig förvaltning på kommunal, statlig och europeisk nivå, samt inom företag och organisationer med stor kontaktyta gentemot den offentliga sektorn. Offentlig förvaltning är ett flervetenskapligt kunskapsområde. Här möts begrepp, teorier och metoder från framförallt statsvetenskap, nationalekonomi, företagsekonomi, sociologi och juridik i studier av hur politik blir till, hur den offentliga förvaltningen styrs, leds, organiseras och utvärderas. Utöver den flervetenskapliga ansatsen finns i programmet en uttalad ambition att föra samman teori och praktik i undervisningen för att på så vis låta olika kunskapsformer betinga varandra på ett fruktbart sätt. 4. Examen som utbildningsprogrammet leder till Efter fullbordat program utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med benämningen politices kandidatexamen med huvudområdet offentlig förvaltning (Bachelor of Science in Political Sciences with a major in Public Administration) 5. Huvudområde i utbildningsprogrammet Huvudområdet är offentlig förvaltning. 6. Mål Kunskap och förståelse Efter genomgången utbildning skall studenten: visa kunskap och förståelse för begrepp, teorier och metoder som förekommer inom

3 3 (6) kunskapsområdet samt för centrala normativa och etiska aspekter av offentlig förvaltning; inom en del av kunskapsområdet offentlig förvaltning (policyanalys, ledning och styrning eller förvaltningsekonomi), visa fördjupad kunskap och förståelse samt orientering om aktuella forskningsfrågor; Färdighet och förmåga Utöver att vara ett flervetenskapligt kunskapsområde är offentlig förvaltning ett relativt väl avgränsat professionellt yrkesområde där det ställs höga krav inte bara på kunskap och förståelse, utan också på praktisk färdighet och förmåga. Efter genomgången utbildning skall studenten visa färdighet och förmåga att: söka, värdera, tolka och organisera relevant information i en problemformulering samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer; självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar; muntligt och skriftligt kommunicera och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika målgrupper; visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser; 7. Utbildningsprogrammets huvudsakliga innehåll och uppläggning Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning omfattar 180 högskolepoäng (sex terminers heltidsstudier). Inom programmet läses 105 högskolepoäng kärnkurser, 37,5 högskolepoäng fördjupningskurser och 22,5 högskolepoäng metodkurser, samt ett examensarbete om 15 högskolepoäng, allt på grundnivå. Under programmets sista termin finns möjlighet att profilera utbildningen mot ett av tre fördjupningsteman som erbjuds - Policyanalys, Ledning och styrning i offentliga organisationer eller Förvaltningsekonomi. Innehåll Programmet omfattar fjorton kurser varav tretton kurser (165 högskolepoäng) är obligatoriska samt en kurs (15 högskolepoäng) är valbar. Termin 1 - Introduktion Utbildningen inleds med att den offentliga förvaltningens strukturer, funktioner och verksamhetsområden presenteras utifrån ett politiskt, juridiskt, samhällsekonomiskt och förvaltningsekonomiskt perspektiv. Kursen Introduktion till offentlig Förvaltning är en kärnkurs och består av tre lika stora delkurser som tillsammans omfattar 30 högskolepoäng. I den första delkursen behandlas förvaltningens roll i det svenska statsskicket ur ett

4 4 (6) politiskt perspektiv. Den andra delkursen behandlar förvaltningen ur ett organisationsteoretiskt perspektiv och sätter den enskilde tjänstemannen i centrum. Den tredje delkursen behandlar förvaltningen ur ett ekonomiskt perspektiv. De tre delkurserna är delvis integrerade för att bibringa en helhetsförståelse av det flervetenskapliga ämnet offentlig förvaltning. I alla tre delkurserna är juridik ett viktigt perspektiv. Termin 2 - Politik och juridik Denna termin har en politisk, juridisk prägel och består av två kärnkurser om vardera 15 högskolepoäng: Demokrati och välfärd samt Offentlig reglering och kontroll - juridik i offentlig förvaltning. Under terminen fördjupas förståelsen av det svenska politiska systemet med särskild fokus på den offentliga förvaltningens organisation, funktion och förändring över tid. För att vidga förståelsen analyseras den svenska välfärdsstaten i förhållande till politiska och administrativa system i andra länder. Särskild vikt läggs också vid att sätta välfärdsstatens organisation i relation till ett normativt perspektiv i form av rättvise- och demokratiteori. Det juridiska momentet omfattar allmän förvaltningsrätt, speciell förvaltningsrätt och därmed sammanhängande frågor. Termin 3 Samhällsekonomi, granskning och hållbar utveckling Denna termin består av tre kurser, en som omfattar 15 högskolepoäng och två som var och en omfattar 7,5 högskolepoäng. Terminen inleds med en kärnkurs med samhällsekonomisk orientering: Samhällsekonomi. Därefter följer två fördjupningskurser: Offentlig granskning och Hållbar utveckling i städer och regioner. Den första delen av terminen ger en introduktion av den samhällsekonomiska analysen med särskilt fokus på politisk ekonomi. De ekonomiska momenten börjar med att behandla svensk ekonomi i en internationaliserad värld. Efter detta fördjupas analysen av interaktionen mellan marknader och resursfördelningspolitik och regleringar. Terminens andra del ger en fördjupning inom ämnet offentlig förvaltning genom att integrera perspektiv och lyfta fram samhällsfenomen som introducerats tidigare i programmet. I kursen Offentlig granskning behandlas de vanligaste förekommande granskningsformerna och granskningsfenomenets rötter och konsekvenser. I kursen Hållbar utveckling i städer och regioner diskuteras och problematiseras hållbarhetsbegreppet och dess relation till demokrati och styrning. Termin 4 - Public Management Temat för den fjärde terminen är ekonomisk styrning i offentliga verksamheter. Terminen är uppbyggd kring tre kärnkurser om 7,5 respektive 15 högskolepoäng: Ledarskap i offentliga organisationer, Externredovisning samt Internredovisning. Terminen inleds med en kurs som tar upp allmänna förutsättningar att styra och leda offentliga organisationer med ekonomiska och andra slags styrmedel. Därefter följer en kurs i externredovisning som behandlar redovisningshistoria och de lagar och regler som styr redovisningens utformning. Terminen avslutas med ett sammanhållet avsnitt om budgetering, internredovisning och kalkylering, som både berör tekniska aspekter på och användning av ekonomistyrningens verktyg.

5 5 (6) Termin 5 - Metod Den femte terminens fokus ligger på forsknings- och utredningsmetodik och består av tre kurser, en kurs om 15 och två om 7,5 högskolepoäng. Terminen inleds med kursen Statistisk grundkurs vilken följs av Vetenskapsteori och metod och fördjupningskursen Metodtillämpning. I Statistisk grundkurs ges en introduktion till statistiska begrepp och metoder. I den andra kursen Vetenskapsteori och metod ges en orientering kring grundläggande vetenskapsteoretiska och kunskapsfilosofiska begrepp och problemställningar. Dessa kunskaper ger en grund för kritiskt tänkande kring samhällsvetenskapliga problem. I kursen introduceras analytiska verktyg med vars hjälp samhällsvetenskaplig forskning kan bedrivas, bedömas och utvärderas. Olika designmodeller behandlas liksom hur kvantitativa och kvalitativa dimensioner av sociala fenomen kan studeras. Terminen avslutas med kursen Metodtillämpning, en fördjupning i metod där kunskaper förvärvade under terminen tillämpas i praktiska övningar. Termin 6 - Fördjupning Denna avslutande termin består av två fördjupningskurser (en valbar och en oblogatorisk) om 15 högskolepoäng vardera. Den första kursen innebär fördjupning med, valbar, ämnesprofilering inom en av tre inriktningar; Policyanalys, Ledning och styrning i offentliga organisationer eller Förvaltningsekonomi. Den andra, obligatoriska, kursen innebär ett examensarbete i offentlig förvaltning och ska ha samma inriktning som den valda profileringen. 8. Förkunskapskrav Behörig att antas till kandidatprogrammet i offentlig förvaltning är den som uppfyller villkoren för grundläggande behörighet, dels uppfyller kraven på särskild behörighet enligt nedan: Ma B och Sh A (områdesbehörighet 5). Betygen skall vara lägst godkänd. 9. Platsgaranti Student som antagits till programmet och följer programmet i föreskriven takt har platsgaranti på programmets obligatoriska kurser, såväl som på valbara kurser inom programmet. 10. Övergångsbestämmelser För student som antagits på tidigare utbildningsplan gäller i första hand att studenten avslutar sina studier i enlighet med denna. Om det av kursledning bedöms som praktiskt möjligt och studenten kan bedömas uppnå de lokala målen och målen i högskoleförordningen, kan studenten välja att slutföra sina studier enligt den nya utbildningsplanen.

6 6 (6) 11. Övrigt Den som har en politices kandidatexamen i offentlig förvaltning ges förtur till en studieplats på Masterprogrammet i Offentlig förvaltning.