Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Transkript

1 Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska Institutet Reviderad av Styrelsen för utbildning

2 Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet, 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Physiotherapy, 120 credits (= 180 ECTS credits) Programkod: SJUGY DNR Beslut om inrättande Denna utbildningsplan är fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska Institutet Reviderad av Styrelsen för utbildning avseende övergångsbestämmelser. Revideringen avser studenter som läser enligt denna utbildningsplan och som höstterminen 2007 börjar termin två eller högre. Sida 2 / 7 Övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan har prövats och reviderats mot de nya bestämmelserna i högskoleförordningen med avseende på nivå, högskolepoäng, huvudområde och examensbeskrivning. Kurser inom programmet som startar efter 1 juli 2007 är fastställda enligt de nya bestämmelserna. Utbildningen uppfyller de nya kraven i högskoleförordningens bilaga 2 (examensordningen) för angiven yrkes- och generell examen. För övergångsbestämmelser vid studieuppehåll och återupptag hänvisas till beslut fattat av Styrelsen för utbildning (2793/07-300). Mål för grundläggande högskoleutbildning enligt högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap 9 första stycket Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklingen och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området Syfte Med utgångspunkt i målen för hälso- och sjukvården, omsorgsvården och socialtjänsten syftar sjukgymnastutbildningen till - att ge de grundläggande och allmänna kunskaper som fordras för självständigt, kritiskt och utvecklande arbete som sjukgymnast - att utveckla ett professionellt och vetenskapligt förhållningssätt - att förbereda för fortsatta högskolestudier samt för utvecklingsarbete och forskning i sjukgymnastik

3 Mål för sjukgymnastexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) bilaga 2-Examensordning DNR Sida 3 / 7 För att erhålla sjukgymnastexamen skall studenten ha - förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att kunna arbeta självständigt som sjukgymnast - tillägnat sig kunskaper och färdigheter i sjukgymnastiska behandlingsmetoder och kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet - utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående - förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete. Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer. Mål för sjukgymnastprogrammet på Karolinska Institutet För att erhålla yrkesexamen i sjukgymnastik skall den studerande ha förvärvat de kunskaper, färdigheter och attityder, som utgör grunden för sjukgymnastens yrkesverksamhet, fortsatta studier och forsknings- och utvecklingsarbete. Utbildningen skall ge förutsättningar för att den legitimerade sjukgymnasten - har tillägnat sig helhetssyn av och kunskaper om människan med utgångspunkt i studier av begreppet rörelse och funktion - skall kunna förebygga, lindra, återställa och kompensera rörelseproblem i syfte att befrämja hälsa - skall förstå hur fysiska, psykiska, sociala, miljö- och samhällsförhållanden påverkar varandra och får konsekvenser för människans hälsa för att som sjukgymnast kunna arbeta med folkhälso- och preventivt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå - skall ha förvärvat kunskaper och färdigheter som förbereder för forskning och utvecklingsarbete i sjukgymnastik - skall kunna planera, leda och genomföra förändringsarbete såväl av sjukgymnastiska åtgärder som i frågor gällande ledning och organisation - skall ha god förmåga att i tal och skrift, både på svenska och engelska, kunna dokumentera och utvärdera åtgärder inom sjukgymnastisk verksamhet samt kunna presentera och förmedla kvalificerat kunskapsstoff i sjukgymnastik - har självkännedom, kunskap om den egna kroppens möjligheter och begränsningar, förmåga till kommunikation och inlevelse för att kunna bedöma och tillvarata människors psykiska och fysiska resurser och skapa god sjukgymnast-patient-relation - skall ha kunskaper om hälso- och sjukvårdens lagstiftning, administration och ekonomiska styrsystem för att utifrån etiska och samhälleliga principer och målsättningar och i samverkan med andra personalgrupper medverka i prioriterings- och fördelningsbeslut.

4 Huvudsakligt innehåll och uppläggning DNR Sida 4 / 7 Syftet med sjukgymnastutbildningen är att förbereda för självständigt och kritiskt arbete som sjukgymnast, att utveckla en professionell yrkesroll, som innefattar ett vetenskapligt förhållningssätt, samt att förbereda för högre studier, utvecklingsoch forskningsarbete. Utbildningsprogrammet byggs upp kring ämnet sjukgymnastik, som studeras med utgångspunkt i begreppen rörelse och funktion. Sjukgymnastiken har de senaste åren genomgått en snabb kunskapsutveckling och går en fortsatt utveckling till mötes. Denna utveckling samt samhällets krav på kompetens kräver att de studerande förbereds för ett livslångt lärande. Verksamhetsformerna måste anpassas till dessa förhållanden. Utformningen av utbildningen bygger på grundantaganden om människans natur, inlärning och kunskap. Sjukgymnastutbildningen utgår i sina antaganden från en humanistisk människosyn. Denna utgår från att människan är ett subjekt med en egen fri vilja, med förmåga att lära, att välja och göra egna ställningstaganden. Människan är aktiv och strävar efter utveckling, och hon vill och måste ta ansvar för sitt eget liv. Detta synsätt ställer höga krav på de studerande att ta ansvar för sin egen inlärning, som ses som en process inom individen. Utbildningens främsta uppgift är att stödja och vägleda den studerandes inlärning genom att bestämma målen, organisera inlärningstillfällen och utvärdera inlärningen. Kunskap är att förstå och kunna handskas med verkligheten. Det förutsätter både faktabaserad kunskap, motorisk färdighet och personlig mognad. För att bereda de studerande möjlighet att ta eget ansvar och delvis själva lägga upp sina studier schemalägges cirka 20 timmar/poäng av de teoretiska momenten. Arbetsformerna under schemalagd tid varierar med hänsyn till varje kurs syften och mål. Studierna bedrivs individuellt eller i grupp och består av fältstudier, föreläsningar, kliniskt arbete, praktiska övningar, projektarbeten och seminarier. Kurs- och tentamensspråk är svenska om inte annat anges i kursplan. Engelsk- och svenskspråkig litteratur användes. Grundutbildningen i sjukgymnastik ger generella och grundläggande kunskaper och färdigheter och förbereder för självständigt, kritiskt och utvecklande arbete som sjukgymnast. Specialisering inom olika verksamhetsområden ryms inte. Grundutbildningen utgör grund för fortsatt utbildning och specialisering. Utbildningen omfattar totalt 120 poäng och delas in i en preklinisk, en klinisk och en del bestående av projekt och valbar kurs. 1) Preklinisk utbildning 40 p Termin 1 och 2 2) Klinisk utbildning 60 p Termin 3, 4 och 5 3) Projekt o elektiv kurs 20 p Termin 6

5 Sida 5 / 7 Utbildningen fördelad på ämnen och poäng: Sjukgymnastik inkl projekt 67 p Anatomi 6 p Fysiologi 11 p Psykologi 10 p Medicinska ämnen 16 p Elektiv kurs 10 p 1) Preklinisk utbildning Syftet med utbildningens första del, den prekliniska, är att de studerande utifrån kunskaper om den friska människan skall få grundläggande kunskaper i sjukgymnastik som utgör grunden för fortsatta studier. Studierna utgår från begreppet rörelse och funktion, och de i kursen ingående ämnena integreras. Förutsättningar för rörelse, rörelseförmåga och rörelsebeteende studeras. Fältstudier i klinisk verksamhet anordnas. Syftet med dessa är att de studerande skaffar sig insikt i och förståelse för hur vården är organiserad, hur sjukgymnaster arbetar och vilka de vårdsökande är. Fältstudier kan ske genom studiebesök, intervjuer, observationer och deltagande i verksamheten och följs upp genom skriftliga rapporter eller seminarier. Kurs 1 - Grundkurs I - 20 poäng Sjukgymnastik 9 p Anatomi 5 p Psykologi 6 p Kurs 2 - Grundkurs II - 20 poäng Sjukgymnastik 11 p Anatomi 1 p Fysiologi 8 p 2) Klinisk utbildning Syftet med den kliniska delen av utbildningen är att lära, tillämpa och utvärdera sjukgymnastiska undersöknings- och behandlingsmetoder för att förebygga och behandla förändringar i människans rörelse och funktion. De grundläggande kunskaperna om den friska människan som inhämtats under den prekliniska utbildningen ska tillämpas och överföras i ny kunskap om förändringar av rörelse och funktion hos olika patientkategorier inom sjukvårdens olika verksamhetsformer. Kurserna i den kliniska utbildningen är uppbyggda av olika block. Det första blocket består av humanbiologiska, medicinska och beteendevetenskapliga ämnen. Det andra blocket i respektive kurs innehåller ämnet sjukgymnastik. Teoretiska kunskaper, färdighet och interaktion integreras i ämnet sjukgymnastik. et breddas och fördjupas successivt och kraven på kunskaper och färdigheter stegras. Utbildningen i sjukgymnastik förläggs i hög grad till olika sjukvårdsinrättningar inom högskoleregionen. Arbetsformerna under den kliniska utbildningen varierar för att ge möjlighet att uppfylla målen för utbildningen med avseende på förvärvad kunskap, färdighet

6 Sida 6 / 7 och personlig mognad. De består i handlett arbete i klinik, självstudier, grupparbete, seminarier, fältstudier, färdighetsträning och föreläsningar. Kurs 3 klinisk baskurs 20 poäng Sjukgymnastik 10 p Medicinska ämnen 6,5 p Fysiologi 1,5 p Psykologi 2 p Kurs 4 klinisk fortsättningskurs 20 poäng Sjukgymnastik 10 p varav projekt 2 p Medicinska ämnen 7 p Fysiologi 2 p Psykologi 1 p Kurs 5 klinisk rehabiliteringskurs 20 poäng Sjukgymnastik 17 p Medicinska ämnen 2,5 p Fysiologi 0,5 p 3) Projekt och valbar kurs Den sjätte och sista terminen omfattar dels fortsatta projektstudier och studier på klinisk utbildningsavdelning/mottagning (KUA/KUM), dels en valfri kurs. Den studerande skall genomföra och avsluta ett projektarbete inom ämnet sjukgymnastik, som påbörjats i tidigare kurser och föregåtts av utbildning i forskningsmetodik. Fördjupningsarbetet genomförs parvis av de studerande med stöd av handledare. Fördjupningsarbetet presenteras skriftligt och muntligt. Projektarbetet löper under hela terminen och samordnas med valbara kurser och KUA/KUM-perioder. De valbara kurserna innebär att varje studerande utifrån sin inriktning och sitt speciella intresse kan välja en kurs. De valbara kurserna utgår från möjligheterna vid KI att ge sådana kurser. Kurserna presenteras för de studerande i en kurskatalog. Varje kurs kan omfatta både teoretiska och praktiska moment. De studerande skall ges möjligheter att efter godkännande kunna bedriva valfria studier vid annan utbildning i Sverige eller utomlands. Kurs 6 projekt, klinisk utbildningsavdelning och valbar kurs - 20 poäng Sjukgymnastik 10 p varav projekt 8 p och KUA/KUM 2 p Valbar kurs 10 p Behörighet Behörig att antas till sjukgymnastutbildningen är den som dels uppfyller villkoren för grundläggande behörighet, dels för särskild behörighet enligt standardbehörighet F.1.2. För särskild behörighet krävs studieförberedande

7 linjer/studieprogram i gymnasieskolans 3-åriga nationella program eller motsvarande utbildning. Minst betyget 3 skall ha uppnåtts i svenska, engelska, matematik, naturkunskap (alt fysik, kemi), gymnastik/idrott (alt intyg på deltagande i gymnastik- och idrottsverksamhet, omfattande minst en gång per vecka under minst ett år) samt psykologi alternativt filosofi. Sida 7 / 7 Tillträdeskrav till högre termin Kurserna skall genomgås enligt kursplanens angivna ordning. För tillträde till klinisk utbildning, ämnet sjukgymnastik i kurs 3 krävs godkända kurser i preklinisk utbildning och för tillträde till valbar kurs krävs att de kliniska kurser 3 och 4 är godkända. Betygsgrader Som betyg används uttrycken godkänd eller underkänd. Examination Godkänd kurs erhålls då den studerande med godkänt resultat genomgått kursens obligatoriska moment och tentamina. Examination syftar till att utvärdera dels kognitiv, dels affektiv och dels motorisk kunskap och tar således hänsyn till studentens teoretiska kunskaper, färdigheter och attityder samt problemlösningsoch samarbetsförmåga. En förutsättning för att få deltaga i examination är att den studerande fullgjort de obligatoriska utbildningsmomenten som ägt rum före examinationstillfället. Examination i preklinisk respektive klinisk utbildning är skriftlig och/eller muntlig. Som stöd för den studerandes inlärning ordnas under kursens gång kontinuerlig uppföljning i form av självevaluerande duggor och delprov i form av seminarier, skriftliga rapporter eller dylikt. Den studerande skall förutom godkänd examination ha uppfyllt kraven för de i kursen ingående obligatoriska momenten för att erhålla godkänt resultat för terminen. Examinationen betygssätts. Examen Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis. Examensbenämning Sjukgymnastexamen (Bachelor of Science in Physiotherapy) Medicine kandidatexamen i sjukgymnastik (Bachelor of Medical Science in Physiotherapy) Tillgodoräknande Tillgodoräknande sker i enlighet med vad som framgår av Högskoleförordningen (1993:100) samt KIs lokala riktlinjer. Övrigt Utvärdering av utbildningen sker kontinuerligt enligt riktlinjer fastställda av Styrelsen för utbildning avseende mål, innehåll och kvalitet.