SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng

Transkript

1 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng Hälsouniversitetet Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet Dnr LiU 2008/01315 Reviderad

2 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Omfattning och nivå Omfattning: Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng och fullgjorda kursfordringar leder till sjuksköterskeexamen och kandidatexamen (Bachelor of Science in Nursing). Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Nivå: Grundnivå. Allmänna mål I Högskolelagen 1 kap, 8 (SFS 1992:1434 med däri gjorda ändringar) har följande mål för den grundläggande högskoleutbildningen fastlagts: Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2006:173). Nationella mål för sjuksköterskeexamen Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100, bilaga 2): Omfattning Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För sjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska. Kunskap och förståelse För sjuksköterskeexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och visa kunskap om relevanta författningar. 2

3 Färdighet och förmåga För sjuksköterskeexamen skall studenten visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar, visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjuksköterskeexamen skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Lokala mål Härutöver gäller följande lokala mål för utbildningsprogram vid Hälsouniversitetet: Studenten skall efter genomgången utbildning - ha uppnått en interprofessionell kompetens för att bland annat främja anställningsbarheten, - med problembaserat lärande som pedagogiskt verktyg kunna definiera problem, söka och värdera kunskap för att kunna lösa frågeställningar som uppkommer i det framtida yrkesutövandet, - ha uppnått genusmedvetenhet som kommer till uttryck i det framtida yrkesutövandet, 3

4 - visa kunskap om evidensbaserad vård och förbättringsarbete för att kunna initiera och arbeta med utveckling av hälso- och sjukvård, och - tillägnat sig kunskap och förståelse för andra länder och internationella förhållanden ur ett hälsoperspektiv för att främja kvalitet och internationell rörlighet. Sjuksköterskeprogrammet vid Hälsouniversitet betonar: - ett hälsofrämjande perspektiv i omvårdnadsarbetet - teamarbete - kompetens för att kunna verka inom samhällets olika vårdformer - hälso- och sjukvårdsinformatik. Hälsouniversitetets pedagogiska grundsyn Sjuksköterskeprogrammet vid Hälsouniversitet bedrivs med Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens delaktighet i lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att både i teoretisk och praktisk utbildning analysera och hantera situationer som har anknytning till sjuksköterskeyrket. Studenten söker kunskap, sovrar, tillämpar och värderar denna, samt utvärderar sitt eget lärande. Undervisningen är upplagd för att stimulera och stödja studentens utveckling av professionell kompetens och självständighet i lärande. Yrkesanknutna situationer används som underlag för problembearbetning och för att skapa motivation och meningsfullhet i studierna. Studenter arbetar tillsammans i mindre grupper, dels för att träna samarbete, dels för att bidra till varandras lärande. Lärare verkar i PBL dels som handledare genom att utmana, följa och återkoppla studenternas lärande, dels genom att bidra med kunskap på ett sätt som stimulerar och kompletterar. Sjuksköterskeyrket Sjuksköterskans arbete skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och arbetet skall utföras i enlighet med gällande författningar. Sjuksköterskans huvudsakliga kompetensområden är omvårdnadens teori och praktik, ledarskap, utveckling, utbildning och forskning (Socialstyrelsen 2005). Enligt lagar och författningar (HSL 1982:763, SOSFS 1993:17) skall all vård av god kvalitet bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet vilket förutsätter ständigt utvecklingsarbete och forskning, personlig och professionell utveckling samt ledarskap. Sjuksköterskeyrket innebär också att handla enligt yrkets etiska kod utifrån regler och verksamhetens mål samt att tillägna sig ett kritiskt tänkande och vara öppen för förändringar. Huvudsakligt ämnesområde Inom huvudområdet omvårdnadsvetenskap studeras individens förutsättningar för hälsa, reaktioner på och upplevelser av sjukdom och ohälsa samt effekter av vård och behandling. Vidare studeras individens resurser för att bibehålla eller återhämta hälsan eller att lära sig leva med en förändrad livs- och hälsosituation. Häri ingår prevention, symtombehandling, vårdande och rehabiliterande åtgärder. Även samspelet vårdare, vårdtagare, närstående i olika sammanhang och miljöer genom hela vårdkedjan, studeras. 4

5 Genom hela utbildningen studeras omvårdnadens teorier och centrala begrepp samt etiska principer som grund för bemötande, beslut och handlingar som rör vårdtagare och närstående. Programmets innehåll och uppläggning Omfattning Sjuksköterskeprogrammet omfattar sex terminers heltidsstudier, totalt 180 högskolepoäng. Omvårdnadsvetenskap utgör det huvudsakliga ämnesområdet i utbildningen och omfattar minst 90 högskolepoäng. Övriga ämnesområden är medicinsk vetenskap ca 55 högskolepoäng och beteendevetenskap ca 35 högskolepoäng. En valbar kurs om 7,5 högskolepoäng i något av ämnesområdena ingår i programmet, varför omfattningen av ämnesområdena kan variera något. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Praktiska studier, ingår i de flesta kurser, en del verksamhetsförlagda och en del utgörs av färdighetsträningar i kliniskt färdighetslaboratorium. Syftet med VFU är att integrera teori, metod och tillämpning samt att utföra och leda omvårdnadsarbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. VFU sker inom såväl öppna som slutna vårdformer och kan vara förlagd inom Östergötland eller den omgivande regionen. Kursövergripande moment Ett antal moment med särskild betydelse för sjuksköterskans kompetens återkommer och fördjupas genom hela programmet. Några av dessa moment är: omvårdnadens teori - begrepp - process, kommunikation och bemötande, förbättringskunskap, etik, vetenskapligt förhållningssätt, ansvar för och hantering av läkemedel I programmet ingår följande kurser: Kurs 1: Hälsofrämjande omvårdnad och människa i utveckling, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är sjuksköterskans profession, omvårdnadsprocessen, kommunikation och livsstil. Under kursen studeras också kroppens normala byggnad och funktion. Momentet Hälsa-Etik-Lärande I (HEL-I) studeras integrerat med studenter från övriga utbildningar vid HU Kurs 2: Den unga människan, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den unga människans fysiologiska, psykologiska och sociala utveckling och behov, hälsa, livsvillkor, stress, egenvård och folksjukdomar. Kurs 3: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan I, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den vuxna människans behov av omvårdnad och prevention vid ohälsa, sjukdom och skador som får konsekvenser för cirkulation, respiration, elimination och förmåga till egenvård. 5

6 Kurs 4: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan II, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den vuxna människans behov av omvårdnad, prevention och lärande för egenvård vid ohälsa, skador och sjukdom som får konsekvenser för nutrition, metabolism och reproduktion. Momentet Hälsa-Etik-Lärande (HEL- II) studeras integrerat med studenter från övriga utbildningar på HU. Kurs 5: Den äldre människan - komplexa situationer 15 högskolepoäng Centralt i kursen är den äldre människans behov av prevention, omvårdnad och rehabilitering vid fysiska och psykiska åldersförändringar och sjukdom. Hälsofrämjande arbete, vägledning för egenvård och omvårdnadsåtgärder för patienter och närstående ingår. Kurs 6: Den svårt sjuka människan komplexa situationer 15 högskolepoäng Centralt i kursen är omvårdnad av den svårt sjuka människan och hans/hennes förmåga att hantera förändrade förutsättningar. I kursen ingår också vårdplanering och evidensbaserad vård. Kurs 7: Sjuksköterskan ledarskap och organisation, 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är sjuksköterskans arbetsledande funktion, ledarskapets olika roller, ledarstil, handledning, vårdsamverkan, organisation och ekonomi.. Kurs 8: Examensarbete i omvårdnadsvetenskap, 15 högskolepoäng Examensarbetet är ett självständigt arbete som fördjupar teori- och metodkunskaper där empiri och teori relateras till varandra. En avgränsad studie genomförs under handledning. Valbar kurs, 7,5 högskolepoäng (studeras under senare del av programmet) Valbar kurs inom något av områdena; omvårdnad, medicin eller beteendevetenskap i förhållande till sjuksköterskans kompetensområden Internationalisering Sjuksköterskeprogrammet deltar i flera internationella nätverk. Det finns möjlighet att genomföra hel eller del av kurs vid annat universitet inom och utom EU. Genom studentutbytet finns även utländska studenter vid programmet. Det kan innebära att vissa kurser/moment genomförs på engelska. Sjuksköterskeprogrammet syftar också till att synliggöra internationella/mångkulturella aspekter under utbildningen. Akademisk nivå Den akademiska nivån (kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap) uppnås efter fullgjorda kursfodringar för 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga ämnesområdet omvårdnadsvetenskap. Examensarbete om minst 15 högskolepoäng ingår. Progressionen inom huvudområdet uppnås genom att de ingående kursernas innehåll bygger på varandra. 6

7 Kursplaner För varje kurs inom programmet finns en kursplan. Kursplanen är strukturerad i mål som relateras till kompetensområden. Ingående kompetenser Målen för sjuksköterskeutbildningen beskrivs i utbildningens kursplaner som kompetenser. Den övergripande och sammanhållande kompetensen benämns Sjuksköterskekompetens, se figur 1. Den visar sig i ett professionellt förhållningssätt som sjuksköterska och en utvecklad informationskompetens. Figur1. Sjuksköterskekompetens med ingående kompetenser. Sjuksköterskekompetensen inrymmer särskilda kompetenser med olika fokus, vilka skapar helheten av den kompetens som visar sig i ett professionellt förhållningssätt: Omvårdnadskompetens visar sig i hur sjuksköterskan analyserar, tolkar, genomför och förhåller sig i omvårdnadsprocessen med dess faser. Omvårdnadskompetensen är den mest utmärkande och unika kompetensen för sjuksköterskan. Medicinsk kompetens visar sig i hur sjuksköterskan analyserar, tolkar och tillämpar kunskap från etiologi, patofysiologi, medicinsk behandling relaterat till i första hand omvårdnadsprocessen. Didaktisk kompetens visar sig i hur lärprocesser, relaterade till det egna lärandet, patienter, närstående personal och lärande organisation, identifieras, analyseras, genomförs och utvärderas. Interprofessionell kompetens visar sig i medvetenhet och förhållningssätt när det gäller den egna professionen i relation till och i samarbete med andra professioner. Kontextkompetens visar sig i medvetenhet och förhållningssätt när det gäller den egna professionen och hälso-, vård och omsorgsverksamheten i relation till samhället på olika sätt (ex samhällsstruktur, kulturer, politik, globalt). Ledarskapskompetens visar sig i förmåga att fatta beslut som bygger på medvetenhet, kunskap och kritiskt förhållningssätt och med detta som grund leda, 7

8 organisera, dokumentera och utvärdera hälso-, vård- och omsorgsverksamheten inom sjuksköterskans ansvarsområde. Progression i utbildningen Progressionen i utbildningen beskrivs som ökade krav i förhållande till ovan nämnda kompetenser. Kompetenserna relateras till problembearbetningsprocesser av olika karaktär beroende på fokus. Kraven uttrycks genom: - att problembearbetning relateras till förmågan att definiera, analysera, belysa, göra val, handla, värdera och utvärdera problem i aktuella situationer. Studenten ska visa ökad förståelse, självinsikt och färdigheter i att hantera de situationer hon/han möter som sjuksköterska - att de situationer studenten ska kunna hantera ändrar karaktär och komplexitetsgrad - att studenten i utvecklingen av professionellt förhållningssätt ska visa ökad medvetenhet om och hur övriga kompetenser tillsammans blir sjuksköterskekompetens. Kvalitetssäkring En kontinuerlig utvärdering av olika utbildningsmoment sker fortlöpande vilket kan innebära vissa förändringar vad gäller uppläggning och innehåll. Examination Bedömning sker fortlöpande under utbildningen och grundas på ingående obligatoriska moment. Obligatoriska moment framgår av kursplanerna och omfattar deltagande och aktivitet vid basgruppsträffar, laborationer och färdighetsträning, fältstudier, seminarier och verksamhetsförlagd utbildning. Examination sker huvudsakligen i slutet av varje kurs/termin. Examinationen fungerar som återkoppling till studenten och utbildningen över uppnådda lärandemål. Resultat av examinationen avgör om studenten bedöms ha inhämtat tillräckliga kunskaper och färdigheter inom det aktuella området. Olika former av examination förekommer av såväl teoretiska som praktiska kunskaper både individuellt och i grupp. Examination av professionen sker genom Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen under utbildningens sista termin. Bedömning av studentens prestation under verksamhetsförlagd utbildning, relaterat till kursens mål, görs vid samtal mellan student, handledare och kontaktlärare. Till grund för samtalet ligger studentens inlärningsplan, loggbok med handledarkommentarer samt handledarens skriftliga bedömningsunderlag och studentens skriftliga självbedömning och reflektion. Antal examinationstillfällen Följande gäller för kurser med begränsat antal examinationstillfällen: Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger. Detta innebär att student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger. Av kursplanerna framgår om antalet examinationer är begränsat. 8

9 Tidpunkten för omtentamen skall anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Byte av examinator Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Verksamhetsförlagd utbildning Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. Omfattning av omtentamen och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning För såväl omtentamen som förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället. Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till examination/ tentamen skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet, Dnr LiU Genomgång av termin Student får genomgå termin två gånger. Studiestöd och avrådan Studenternas utveckling under studietiden följs fortlöpande för att det skall vara möjligt att hjälpa den som får problem i utbildningen. Studenten skall beredas möjlighet att med studievägledare diskutera åtgärder som kan bidra till förutsättningarna att klara utbildningen. Vid tveksamhet om en students möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen, inklusive lämplighet att utöva yrket, skall berörda lärare och/eller handledare via programansvarig initiera en prövning av dessa frågor. En sådan prövning bör ske så tidigt som möjligt under studietiden. Den skall göras av sjuksköterskeutbildningens programutskott, berörda lärare och den berörda studenten. Om denna bedömning leder till avrådan till fortsatta studier skall studenten beredas möjlighet att med studievägledare diskutera alternativa utbildningar. När programutskott behandlar ärende som rör avrådan av student ersätts ordinarie studentföreträdare av någon från Consensus ledning. Underkännande av verksamhetsförlagd utbildning i förtid Vid grovt oskickligt beteende under verksamhetsförlagd utbildning kan examinator underkänna en student i förtid, dvs. innan han eller hon har genomfört hela kursmomentet. Det kan också vara aktuellt att agera enligt avsnittet Studiestöd och avrådan enligt ovan. Om studenten avser att fortsätta sin utbildning upprättas en individuell studieplan i samrådan med programstudierektor. I denna beskrivs bristerna och fastställs formerna för den utbildning /träning som krävs för att uppnå en adekvat kompetens liksom former och tidpunkter för ny bedömning inklusive ev. 9

10 omprov för att bedöma förutsättningarna för återupptagande av den reguljära utbildningen. Betyg Betyg sätts i slutet av varje kurs och grundas på en bedömning av om lärandemålen i kursplanen har uppnåtts. Betygen Godkänd och Underkänd tillämpas. Examensbevis och examensbenämning Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser erhåller examensbevis med examensbenämningen sjuksköterskeexamen. Kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap, Bachelor of Science in Nursing, erhålls efter ansökan. Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Av examensbeviset skall framgå att endast betygen Godkänd och Underkänd ges på utbildningen. Föreskrifter om behörighet Grundläggande behörighet: Föreskrifter om grundläggande behörighet enligt högskoleförordningen kap S ärs k ild behörighet Förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet enligt följande: Kunskaper motsvarande: Områdesbehörighet 16 Matematik kurs B eller 1 åk HSENTTe eller 2 åk SoEkDuMu eller komvux etapp 2. Samhällskunskap kurs A eller 2 åk från två-/treårig linje eller komvux etapp 2. Naturkunskap kurs B eller 2 åk HSSoKoEp eller komvux etapp 3 alternativ istället för Naturkunskap B. Fysik A eller Fysik 3 åk NT eller komvux etapp 3 samt Kemi A eller 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller komvux etapp 3 samt Biologi A eller 2 åk N eller 1 åk T eller komvux etapp 2. Naturkunskap B kan också ersättas med: Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A och B samt Omvårdnad A och B. Lägst betyget godkänd eller betyget 3 i kurs eller ämne som utgör särskild behörighet. Tröskelregler Kursernas innehåll bygger på varandra. För behörighet att gå vidare i utbildningen gäller följande tröskelregler: Behörighetskrav för tillträde till: - termin 2 (kurs 2) godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 1 - termin 3 (kurs 3) - godkänt betyg från kurs 1, samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 2 - termin 4 (kurs 4)- godkänt betyg från kurs 2 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 3 - termin 5 (kurs 5 och 8) - godkänt betyg från kurs 3 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 4 10

11 - termin 6 (kurs 6 och 7) - godkänt betyg från kurs 4 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 5 - valbar kurs, kraven för tillträde till kursen framgår av kursplanen för den aktuella kursen. Student som inte uppfyller kraven kan ansöka om dispens hos programstudierektor/programutskott. Student som inte uppfyller kraven kan ansöka om dispens hos programstudierektor/programutskott. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För student som återkommer till studier, enligt 1996 års gemensamma utbildningsplan, till terminerna 2-5 krävs komplettering med Omvårdnad av barn och pediatrik, 7,5 hp. För student som återkommer till studier enligt Norrköping/Nyköpings utbildningsplan 2007 krävs komplettering med Omvårdnad av barn och pediatrik, 7,5 hp. Student som följer Linköpings utbildningsplan 2007 kan övergå till studier enligt 2008 års utbildningsplan utan komplettering. För övriga föreskrifter om anstånd, studieuppehåll, återkomst, tillgodoräknande etc. hänvisas till av Hälsouniversitetets fakultetsstyrelse fastställda Studieadministrativa regler för Hälsouniversitetets utbildningar (Linköpings universitets regelsamling RS H7:06). 11