fördjupa sin kompetens i problembearbetning av omvårdnad samt internalisera ett professionellt förhållningssätt, och

Transkript

1 Kursplan Kurs 5. Omvårdnad vid komplexa tillstånd den äldre människan, grundnivå, 15 högskolepoäng Kurskategori Programkurs Kurskod 8SLG50 Kursen ingår i sjuksköterskeprogrammet i Linköping, termin 5. Mål Utifrån omvårdnads-, medicin- och beteendevetenskaplig grund och med hjälp av ett problembaserat lärande uppnås mål inom omvårdnads-, medicinsk-, didaktisk-, interprofessionell/kontext och ledarskapskompetens. I kursen ingår medicinsk teknik II, 4 hp. Centralt i kursen är den medelålders och den äldre människans behov av prevention, omvårdnad och rehabilitering vid fysiska och psykiska åldersförändringar och sjukdom. Hälsoarbete, stöd för egenvård och omvårdnadsåtgärder för patienter och närstående ingår. Professionellt förhållningssätt Professionellt förhållningssätt och informationskompetens är övergripande och binder samman sjuksköterskans kompetensområden (se figur 1 i utbildningsplanen). Professionellt förhållningssätt utmärks av att tillämpa kunskap och förhålla sig till människor så att respekt och integritet bevaras. Det professionella förhållningssättet skall präglas av självinsikt och studenten skall kunna hantera situationer av ökad komplexitetsgrad i samband med vård av äldre. Utifrån kunskap om egna reaktioner i mötet med patienter, medelålders och äldre med fysisk och psykisk ohälsa samt om sjuksköterskans roll skall studenten kunna professionellt bemöta den äldre människan och hennes närstående i samband med vård i komplexa situationer, välja lämpliga strategier i kommunikation och samspel med patienter och deras närstående samt personal, både på individ- och gruppnivå, identifiera etiska frågeställningar för att kunna ta ställning i vårdsituationer, 1

2 fördjupa sin kompetens i problembearbetning av omvårdnad samt internalisera ett professionellt förhållningssätt, och tillämpa ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt för att kunna självständigt delta i utvecklingsarbete och att vara autonom i den kommande professionen. Omvårdnadskompetens Omvårdnadskompetens omfattar teorier, modeller och begrepp. Omvårdnadsvetenskap utgör grund för omvårdnadskompetens. Omvårdnadskompetens är den mest utmärkande och unika kompetensen och den visar sig i hur sjuksköterskan hanterar omvårdnadsprocessen med dess faser. Omvårdnadsprocessen är den problembearbetnings- och problemlösningsmodell som sjuksköterskan kan använda i sitt arbete. Utifrån genus-, kulturellt- och socialt perspektiv, samhällets organisation och resurser, avancerad hemsjukvård och rehabilitering, samt kunskap om det normala åldrandet och sjukdomars inverkan på livsvillkor och förutsättningar för bibehållen hälsa och egenvård skall studenten med ökad självständighet kunna observera och bedöma patienters tillstånd, prioritera, och utföra omvårdnadshandlingar och sjukvårdstekniska uppgifter i komplexa situationer och inom olika vårdorganisationer, planera, genomföra och dokumentera rådgivande samtal samt telefonsamtal med patienter och närstående, utifrån identifierade behov hos äldre, sammanställa data i omvårdnadsepikris för överföring av information mellan olika vårdgivare, analysera vårdprocesser och vårdkedjor för att förstå respektive vårdgivares ansvar och erbjuda patienten god och säker vård hos rätt vårdgivare, förklara hur människans behov påverkas när flera organsystem sviktar. Förstå komplexiteten i situationer som kräver akut och långvarigt omhändertagande och föreslå lösningar, beräkna dos och under handledning administrera läkemedel till äldre samt ha kunskap om farmakokinetiska- och dynamiska förändringar som beror på det fysiologiska åldrandet, 2

3 identifiera cirkulations- och respirationskomplikationer t ex trycksår, bensår, tromboser och pneumoni samt tillämpa preventiva åtgärder och omvårdnadshandlingar, bedöma nutritionsstatus, aktivitetsnivå samt status beträffande sömn och vila, bedöma status och identifiera orsaker till förändrad sexualitet, t ex biverkan av läkemedel, normala förändringar vid klimakteriet och patientens krav och förväntningar, analysera smärta som folkhälsoproblem och samhälleliga konsekvenser av långvariga smärttillstånd hos den äldre människan, förklara sjuksköterskans ansvar för att identifiera beroende- och missbruksproblem, och identifiera områden där hygien och olycksfall utgör risker, relaterade till ålder och miljö, för att kunna föreslå preventiva insatser. En av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att kunna använda medicinskteknisk utrustning. För att tillgodose patientens rätt till säker och trygg vård, och utifrån kunskap om medicinsk teknik (inklusive elektricitet, medicinska gaser) och sjuksköterskans ansvar, kvalitetsutveckling, säkerhetsåtgärder (symboler, föreskrifter, instruktioner), ansvarsfördelning mellan olika befattningshavare samt lagar och författningar skall studenten kunna förklara och motivera sjuksköterskans medicinsktekniska ansvar i förhållande till övriga professioner, och kvalitetssäkra och utveckla rutiner för den medicinsktekniska utrustningen utifrån resultat av rapporter om avvikelser. Utifrån evidensbaserad kunskap om mätutrustning och metoder, t.ex. kapillär- och venprovtagning, CVK, port-a-cath, enteral sondnedsättning och nutrition, kateterisering av urinvägarna, oxygenterapi och saturationsmätning, sugning av luftvägarna, temperaturmätning och EKG skall studenten kunna organisera och motivera sina medicinsktekniska handlingar, förklara val av material, metoder och varför handlingen sker på ett visst sätt relaterat till kvalitet och säkerhet, och reflektera över och bedöma patienters och närståendes situation och upplevelser i en vårdmiljö och förklara varför och hur sjuksköterskan närmar sig, berör, samtalar med och observerar patienter och närstående. 3

4 Medicinsk kompetens Medicinsk kompetens visar sig i hur sjuksköterskan analyserar, tolkar och tillämpar kunskap från etiologi, patofysiologi, diagnostik och medicinsk behandling i relation till omvårdnadsprocessen. Utifrån kunskap om sinnesorgan, det muskuloskeletala systemet, endokrina organ, immunsystem, reproduktionsorgan, central och perifer cirkulation samt neurologisk ohälsa och handikapp samt rehabilitering skall studenten kunna förklara etiologi, patofysiologi, diagnostik och terapi inklusive farmakologisk terapi vid - katarakt, glaukom hörsel- och balansrubbningar, - struma, diabetes, stroke, MS och Parkinson, - klimakterium och prostatahypertrofi, -artros, artrit och fibromyalgi, och -infektionssjukdomar för att förstå samband mellan symptom, ordinerad behandling och omvårdnadshandlingar samt samband mellan patologiska förändringar och diagnostiska undersökningar, förstå komplikationer och omvårdnadsbehov vid ovanstående tillstånd, förstå risken för läkemedelsinteraktioner och biverkningar hos äldre vid polyfarmaci inklusive naturläkemedel och aktivt delta vid utvärdering och rapportering av läkemedelseffekter, och förstå och förklara benskörhet, calciumomsättning, remoduleringsprocess samt uppkomst, läkning, diagnostik och behandling av frakturer t ex radius- och femurfrakturer. Utifrån kunskap (förklaringsmodeller, epidemiologi) om akuta och långvariga tillstånd av psykisk ohälsa som t.ex. schizofreni och affektiva tillstånd, skillnader och likheter i det psykiatriska sjukdomsmönstret mellan människor från olika kulturer och ur ett globalt perspektiv skall studenten kunna tillämpa och förstå prevention, stöd och återhämtning vid långvarig psykisk ohälsa och sömnrubbning, och identifiera depression och demens hos äldre, förstå diagnostik, farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsstrategier, remission samt rehabilitering. 4

5 Didaktisk kompetens Didaktisk kompetens visar sig i hur lärprocesser identifieras, analyseras genomförs och utvärderas i vården i förhållande till patienter, personal, lärande organisation. I problembearbetningen tillämpas frågorna vad, när, hur och varför. Utifrån teorier och modeller om egenvård, delaktighet och medverkan samt kunskap om äldre och lärande skall studenten kunna redogöra för pedagogiska metoder för rådgivning/telefonrådgivning och hälsoarbete för äldre patienter och deras närstående, förstå förutsättningar för kommunikation utifrån ett kognitivt perspektiv, identifiera behov av kunskap, undervisning och vägledning hos människor med långvarig psykisk ohälsa samt deras närstående, och bedöma egenvårdsresurser och behov av stöd, professionellt kommunicera med den äldre människan och hennes närstående generellt och i samband med vård vid komplexa situationer, och tillämpa, värdera och utvärdera pedagogiska metoder i samband med seminarier. Interprofessionell kompetens och kontextkompetens Interprofessionell kompetens visar sig i medvetenhet och förhållningssätt när det gäller den egna professionen i relation till och i samarbete med andra. Kontextkompetens visar sig i medvetenhet och förhållningssätt när det gäller den egna professionen och hälso-, vård och omsorgsverksamheten i relation till samhället. Utifrån kunskap om det mångkulturella samhället, epidemiologiska data, lagar och författningar som bl. a. reglerar omhändertagande för vård skall studenten kunna förstå/förklara vårdteamets och den egna professionens ansvar i hälsoarbete riktat till den äldre människan, beskriva och förklara preventiva insatser för riskgrupper med beroende- och missbruksproblem, psykisk störning, psykosomatiska besvär relaterat till livskriser (ensamhet, skilsmässa etc), 5

6 beskriva och värdera likheter och skillnader i regioners organisation av primärvård och andra öppna vårdformer, avancerad hemsjukvård, och vara medveten om bakomliggande styrmedel/maktstrukturer som reglerar verksamhet och samordning av samhällets insatser. Undervisning/Arbetsformer Vid Hälsouniversitet bedrivs undervisning med Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. Integration är ett annat kännetecken för Hälsouniversitetet och i kursen integreras program, ämnesområden och teori/praktik. Schemalagd tid består av basgruppsarbete, föreläsningar, seminarier, informationstillfällen och tid i träningscenter. Resterande tid beräknas åtgå till inläsning av litteratur och annan förberedelse inför de schemalagda aktiviteterna. I kursen ingår VFU omfattande 20 dagar då studenten skall ha sjuksköterskor som handledare på sin basplacering. Studenten skall identifiera vilka läranderesultat som kan nås i samband med VFU. Den personliga och professionella utvecklingen dokumenteras i den individuella portfolion. Examination Individuell skriftlig och muntlig salsexamination och individuell klinisk examination. Deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Bedömning av obligatoriska moment (basgrupp, seminarier inklusive rapport, fältstudier, färdighetsträningar och verksamhetsförlagd utbildning) görs kontinuerligt. Verksamhetsförlagd utbildning Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. Byte av examinator Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har rätt att begära annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det. Omfattning av omtentamen och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning För såväl omtentamen som förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället. Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet. 6

7 Antal examinationstillfällen Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger. Dvs student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omtentamen skall anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Förkunskap För tillträde till kursen krävs förutom grundläggande behörighet särskild behörighet enligt utbildningsplanen. Godkänd kurs 3 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 4. Betyg På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd. Kursbevis Kursbevis utfärdas av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten, efter begäran av den studerande. Begäran om kursbevis skall göras på särskild blankett, som finns under adress eller kan hämtas på Studentenhetens expedition. Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av Programutskottet senast 2 månader före kursstart. Övrigt Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenheter och kunskaper synliggörs och utvecklas. Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Elektroniska kursutvärderingar enligt gemensamma föreskrifter genomförs (Dnr Liu 780/06-40). Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom ett år, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället. 7

8 Omvårdnad vid komplexa tillstånd den äldre människan Nursing in Complex Conditions in Elderly People Kursgivare är: SSK Linköping Dnr: 1242/06 41 Kurskod: 8SLG50 Provkoder: (se förteckning i LADOK) Ämne: Medicinsk vetenskap Nivå Utbildningsnivå Ämneskod Utbildningsområde Grund Grundläggande Medicin Kursen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten Reviderad