Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Transkript

1 Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG

2 UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG, Bachelor of Science in Nursing Beslut om inrättande av utbildningen Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng. Utbildningsplanen fastställd av Forsknings- och utbildningsstyrelsen vid Ersta Sköndal högskola , reviderad , , och Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till studierna För antagning till sjuksköterskeprogrammet vid Institutionen för vårdvetenskap vid Ersta Sköndal högskola krävs grundläggande behörighet enligt gällande högskoleförordningen, SFS 2006: 1053 samt särskild behörighet för högskolestudier som innebär att den sökande skall ha: Ma B + Sh A + Nk B (alt. Fy A + Ke A + Bi A) För sökande med äldre betyg görs en s.k. motsvarandebedömning av Verket för högskoleservice, vid antagningen. Generellt gäller att krav på särskild behörighet i angivna ämnen innebär lägst betyget Godkänd eller 3 i varje ämne där inte annat anges (HSVFS 1996:21). Beslut om behörighet får överklagas i enlighet med Högskoleförordningen. Övergångsbestämmelser, se SFS 1999:687. Utbildningens mål Enligt högskolelagen ( 1992:1434 ) skall utbildning på grundnivå utveckla studenternas; - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Sjuksköterskeexamen uppnås efter det att studenten fullgjort kursfodringar om 180 högskolepoäng. Syftet med sjuksköterskeprogrammet är att utbilda sjuksköterskor med ett yrkeskunnande grundat i såväl vetenskap som beprövad erfarenhet. Sjuksköterskan skall ha beredskap att möta patienter, närstående och medarbetare och därvid tillämpa ett etiskt förhållningssätt. Ytterligare ett syfte är att den blivande sjuksköterskan skaffar sig beredskap att möta kraven i ett föränderligt samhälle och har beredskap att medverka till hållbar utveckling. Ett mångkulturellt perspektiv och ett genusperspektiv är därför viktiga fokus i utbildningen.

3 Utbildningen syftar också till att ge en grundläggande akademisk examen, kandidatexamen. Examensordningen (SFS 2006:1053) för sjuksköterskeexamen anger som mål att studenten skall visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska. Kunskap och förståelse För sjuksköterskeexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfararenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, - visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För sjuksköterskeexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, - visa förmåga att hantera läkemedlen på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar, - visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjuksköterskeexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfodringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

4 Utbildningens uppläggning Utbildningens huvudområde är vårdvetenskap som utgår från människans subjektiva erfarenheter och omfattar människans vård- och omsorgsbehov under olika faser av livet. Hälsa och ohälsa ses ur ett helhetsperspektiv vilket innebär att biologiska, psykologiska, sociokulturella samt genusaspekter ingår. Omvårdnad är tillämpning av vårdvetenskaplig kunskap i sjuksköterskans arbete. Inom ramen för huvudämnet vårdvetenskap ingår samtalsmetodik. Vårdetik och livsåskådningsvetenskap är ett av institutionens profilområden och har liksom palliativ vård en framträdande plats i sjuksköterskeprogrammet. För sjuksköterskans yrkeskompetens är ämnesområdena medicinsk vetenskap och samhälls- och beteendevetenskap väsentliga närliggande ämnesområden. Utbildningen bedrivs som heltidsstudier. Problembaserat lärande (PBL) är utgångspunkten i det pedagogiska förhållningssättet. Utmärkande drag för PBL är att problembearbetning och reflektion som sker i lärarhandledda grupper samt i form av föreläsningar, seminarier och färdighetsträning. En väsentlig del av utbildningen utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. Genom utbildningen sker en fördjupning och integrering av kunskaper och färdigheter. För varje kurs finns en utarbetad kursplan och studieguide där detaljerade anvisningar för kursen framgår. Internationalisering är en viktig del av utbildningen och kan ske både inom och utom Sverige. Studenten kan genomföra delar av utbildningen i utlandet. Utbildningens innehåll Utbildningens innehåll är tematiserat och konkretiseras genom ett antal kurser. Nedan beskrivs utbildningens innehåll studieårsvis. FÖRSTA STUDIEÅRET, TERMIN 1 OCH 2, 1-60 HÖGSKOLEPOÄNG (hp) Omfattar 48 hp teoretisk utbildning och 12 hp verksamhetsförlagd utbildning. Människa, hälsa, samhälle och miljö, 30 hp er: Introduktion till högskolestudier 1 hp Introduktion till vårdvetenskap, 7 hp Människan som biologisk, psykologisk och social varelse, 15 hp Vårdetik med livsåskådningsvetenskap, 7 hp Sjuksköterskans profession grundad i vårdvetenskap och vårdetik, 30 hp er: Vårdvetenskaplig teoribildning, profession och omvårdnad, 8 hp Verksamhetsförlagd utbildning, grundläggande omvårdnad och gerontologi, 15 hp (12 hp + 3 hp) Vetenskapsteori och vetenskaplig metod, 7 hp

5 ANDRA STUDIEÅRET, TERMIN 3 OCH 4, HÖGSKOLEPOÄNG (hp) Omfattar 42 hp teoretisk utbildning och 18 hp verksamhetsförlagd utbildning. Människa, ohälsa och omvårdnad, 60 hp er: Människans behov av omvårdnad vid ohälsa och sviktande funktioner, 22 hp Verksamhetsförlagd utbildning, somatisk vård, 8 hp Sjuksköterskans pedagogiska och ledande funktion, 8 hp Verksamhetsförlagd utbildning, somatisk vård, 10 hp Människans behov av palliativ vård, 6 hp Valbara kurser 6 hp Människans behov av omvårdnad vid smärta och lidande, Människans behov av omvårdnad vid psykisk ohälsa Patientsäkerhet TREDJE STUDIEÅRET, TERMIN 5 OCH HÖGSKOLEPOÄNG (hp) Omfattar 35 hp teoretisk utbildning och 25hp verksamhetsförlagd utbildning. Examensarbete 23 hp : Vetenskaplig metod och examensarbete, 23 hp Hälsobefrämjande vård, omvårdnad och etiska perspektiv, 37 hp er: Verksamhetsförlagd utbildning palliativ vård, 7 hp Folkhälsovetenskap och verksamhetsförlagd utbildning primärvård 13 hp (4 hp+9 hp) Verksamhetsförlagd utbildning psykiatrisk vård, 9 hp Vårdetik alternativt Livsåskådningsfrågor i vårdkontext, 8 hp

6 Utvärdering av utbildningen Utvärdering sker efter varje avslutad kurs, men även för utbildningen som helhet i slutet av utbildningen. Syftet är att ge underlag för kvalitetshöjande åtgärder. Utvärderingen sker i relation till utbildningens mål med värdering av kursinnehåll, litteratur, undervisning och examinationsformer. Det sker genom webb baserad enkät. Efter analys och förslag till förändringar sker beslut i institutionsstyrelse Examination, betygsättning och tillgodoräknande Examination har betydelse både för inlärningsprocessen och kvalitetskontrollen samt utgör en kontroll av att målen för utbildningen uppnås av den enskilde studenten. Examinationsformerna varieras inom utbildningen. Betyg sätts enligt Högskoleförordningen (SFS 2006: 1053). Betygsskalan består av betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Om inte annat är föreskrivet i kursplanen, skall betyg sättas på en genomgången kurs. Vid flera examinationer i en kurs sammanläggs betygen till ett betyg för hela kursen. Betyget fastställs av en särskilt utsedd lärare (examinator). För studenter som inte blivit godkända vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare fyra prov. Student som underkänts två gånger i prov har rätt att begära att annan lärare utses att bestämma betyg på provet. Framställan härom skall göras hos prefekten. Studenter som underkänts i verksamhetsförlagd utbildning har möjlighet till ny praktikplats. Student som även underkänts efter två praktikplaceringar tillåts inte fortsätta sina studier. Tillgodoräknande av tidigare utbildning prövas i enlighet med Högskoleförordningen (SFS 2006: 1053). Fråga om tillgodoräknande prövas av institutionens prefekt med framställning av studenten. - och examensbevis samt examensbenämning Student som har godkänt i kurs får på begäran kursbevis. Student som uppfyllt kursfordringarna om sammanlagt 180 högskolepoäng får examensbevis för sjuksköterske- och kandidatexamen. Med stöd av examensbevis för sjuksköterskeexamen kan studenten ansöka om legitimation från Socialstyrelsen. Examens- och kursbevis erhålles i enlighet med Högskoleförordningen (SFS 2006: 1053).

7 / Vårdvetenskap antal hp Vårdetik med livsåskådningsvetenskap antal hp Medicinsk vetenskap antal hp Samhälls- och beteendevetenskap antal hp Antal hp per tema/kurs Människa hälsa, samhälle och miljö 30 Instroduktion till högskolestudier, 1 hp 1 1 Introduktion till vårdvetenskap, 7 hp 7 7 Människan som biologisk, psykologisk och social varelse, 15 hp Vårdetik med livsåskådningsvetenskap, 7 hp Sjuksköterskans profession grundad i vårdvetenskap och vårdetik Vårdvetenskaplig teoribildning, profession och omvårdnad, 8hp Verksamhetsförlagd utbildning, grundläggande omvårdnad och Gerontologi, 15 hp (12+3 hp) Vetenskapsteori och vetenskaplig metod, 7 hp

8 Fortsättning / Vårdvetenskap antal h-poäng Vårdetik med livsåskådningsvetenskap antal h-poäng Medicinsk vetenskap antal poäng Samhälls- och beteendevetenskap antal h-poäng Antal h-poäng per tema/kurs Människa, ohälsa och omvårdnad 60 Människans behov av omvårdnad vid ohälsa och sviktande funktioner, 22 hp Verksamhetsförlagd utbildning, somatisk vård, 8 hp Sjuksköterskans pedagogiska och ledande funktion, 8 hp Verksamhetsförlagd utbildning, somatisk vård, 10 hp Människans behov av palliativ vård, 6 hp Valbar kurs, 6 hp Examensarbete 22 Vetenskaplig metod och examensarbete, 23 hp Hälsobefrämjande vård, omvårdnad och etiska perspektiv 37 Verksamhetsförlagd utbildning, palliativ vård, 7 hp Folkhälsovetenskap och verksamhetsförlagd utbildning primärvård, 13 hp (4+9 hp) Verksamhetsförlagd utbildning psykiatrisk vård, 9 hp

9 Vårdetik alternativt Livsåskådningsvetenskap 8 Vårdetik alternativt Livsåskådningsfrågor i vårdkontext 8 8 Summa högskolepoäng per huvudområde/temana