UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS

Transkript

1 Dnr: 843/ Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell teknik, 120 The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen för teknik och design Fastställande av utbildningsplan Styrelsen för institutionen för teknik och design har genom beslut den godkänt utbildningsplanen. Grundutbildningsnämnden fastställde utbildningsplanen Giltighet Utbildningsplanen gäller från och med Förkunskaper För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt Matematik C, Fysik A, eller motsvarande behörighet. Syfte och mål Syfte Programmets syfte är att förbereda studenterna för en yrkesverksamhet som ingenjör inom tillverkande industri. Alla produkter gamla som nya genomgår successivt utveckling med avseende på funktion, design, kvalitet, ekonomi, materialval, produktionsprocesser etc. Konkurrensen ökar från framförallt länder med billigare arbetskraft, vilket ställer höga krav på effektivitet i hela produktionskedjan från utveckling till produktion. Utbildningen ska ge baskunskaper om hela tillverkningsprocessen, med en specialisering mot utveckling av industriell tillverkning. Mål Enligt högskolelagen 1 kap 9 : Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 1 (5)

2 Utöver de mål som finns uppsatta i högskolelagen finns följande mål för programmet: Mål för högskoleingenjörsexamen enligt Högskoleförordningens examensordning bilaga 2 är att studenten ska ha tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet, förvärvat kunskaper om och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi, förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, kunna medverka i utveckling av och svara för utnyttjande av känd teknik i produktion och konstruktion. Mål för programmet i industriteknik, vid Växjö universitet är att den studerande efter genomgången utbildning ska: ha allmänteoretiska färdigheter för att kunna tillgodogöra sig ingenjörskunskaper inom området maskinteknik med inriktning mot industriteknik ha en allmän kännedom om maskinteknisk vokabulär, hjälpmedel och begrepp besitta grundläggande färdigheter inom industriteknik. besitta grundläggande färdigheter inom produktionsutvecklingsprocessen förstå och kunna tillämpa grundläggande teorier för att, efter en tids yrkesverksamhet, kunna konstruera och utveckla produktionssystem för konkurrenskraftiga produkter. kunna leda projekt inom produktion. ha fördjupad kunskap om industriell tillverkning. Programmets organisation och uppläggning Programmet ligger organisatoriskt under Institutionen för teknik och design och tillhör sektorn för utbildning av tekniska yrken. Utbildningen omfattar 120 och leder fram till en högskoleingenjörsexamen med inriktning industriteknik. För programmet finns en programansvarig som har det övergripande ansvaret för programmet. Ett programråd är knutet till utbildningen. Det består av lärare, studenter och representanter från berört yrkesområde. Programrådet träffas regelbundet för att diskutera utbildningens upplägg, innehåll och yrkesanknytning. Samläsning förekommer med andra program inom ämnet maskinteknik och vissa andra utbildningsområden. Under programmets tredje läsår kan studier motsvarande 20 eller 40 förläggas till utländskt universitet. Valet av kurser vid annat universitet görs i samråd med programansvarig. Varje termin är indelad i två så kallade läsperioder som omfattar 10 vardera. Programmet består av följande kurser i respektive läsperiod (LP), varje kurs är på. Förutom ovanstående kurser ingår två praktikkurser, vardera på. Se även avsnittet arbetslivsanknytning. Modell över programmet 2 (5)

3 År 1 År 2 År 3 Introduktion till: Ingenjörskonst, CAD, Matematik, 10 Grundkurser inom: Industriellekonomi, Produktionsteknik/Produktutveckling, Produktionsteknik, metoder, 5 CAM, Grundkurser inom: Materialteknik, Kvalitetsteknik/Statistik, Organisation/Projektledning, 5 MPS, Fördjupningskurser Fogningsteknik Montering/ Produktionsutveckling, Differential- och integralkalkyl, 5 Miljöpraktik, Kurser inom: Vektorgeometri, Maskinelement/Maskinkonstruktion, Fördjupningskurs: Robotteknik/Automatisering, Lean Production, Produktionsstrategier/Systems Engineering, Examensarbete, 10 Yrkespraktik, Innehåll Årskurs 1: Innehåll termin 1: Allmänna kurserna innehåller kursmoment som ger förståelse och förtrogenhet med begrepp och metoder inom matematik, fysik, material- och hållfasthetsteknik. I början ges även grunderna i ritteknik med 3D-ritning, ämnesområden som är av betydelse för fortsatta studier inom kurserna produktionstekniska metoder och CAM. Syftet är att ge en allmän teknisk grund att bygga vidare studier på. Innehåll termin 2: Innehåller kurser om programmets idé och praxis, samt informerar om industriteknikens röda tråd. Ger grundläggande insikter i hur kunskap skapas, förmedlas och presenteras för att ge de studerande kunskaper och färdigheter inom industriell teknik. Dessutom ges de studerande förståelse för brukarens, nyttjarens och samhällets krav på produkten. Syftet är att ge en översikt av ämnet Industriell teknik, som är en specialisering av maskintekniken. Den engelska versionen Industrial Engineering är sedan länge ett väldefinerat ämnesområde som förutom tillverkningsteknik innehåller delar av logistik, ekonomi, organisation, ledarskap, produktutveckling samt Systems Engineering. Årskurs 2: Innehåll termin 3: Innehåller allmänna kurser om materialteknik och kvalitet som behövs för den fortsatta förståelsen av ämnet. Vidare ges kurser i organisation och ledarskap samt produktionslogistik båda med inriktning mot producerande företag. Syftet med terminen är att ge studenten allmänbildande kurser inom ämnesområdet. Innehåll termin 4: Den studerande tränas här i specialiserade kurser inom ämnesområdet som fogningsteknik med huvuddelen mot svetsning, montering och produktionsutveckling. Efter genomgångna kurser ska studenten kunna tillämpa och fördjupa de kunskaper som har förvärvats i ett industriförlagt projekt tillsammans med studier om projektledning. Årskurs 3: Innehåll termin 5: Terminen inleds med en kompletterande kurs i vektorgemetri, samt en allmän kurs i maskinkonstruktion och maskinelement. Därefter sker en fördjupning via kurserna i robotteknik och automatisering. Terminen innehåller även en påbyggnadskurs i Lean Production som bygger på tidigare produktionskurs. Syftet med terminen är att läsa kompletterande kurser för att kunna tillgodogöra sig kommande fördjupningskurser. 3 (5)

4 Innehåll termin 6: Efter genomgången fördjupningskurs i produktionsstrategier och systems engeneering, skall studenten tillämpa och fördjupa de kunskaper som har förvärvats under studietiden och därvid kunna definiera problem, genomföra en undersökning, analysera och presentera resultaten. Ett viktigt moment är att träna studenternas förmåga att självständigt och i grupp lösa tekniska problem i samband tillverkningstekniska problemställningar. Detta sker under examensarbetet. Innehållsmässigt hänvisas för övrigt till programmets kursplaner. Arbetslivsanknytning Inom programmet skall två lärarledda praktikkurser genomföras. Kurserna är obligatoriska för programmet och är vardera på. Praktikkurserna ska ge ett komplement till utbildningen på universitetet och ge studenterna inblick i sina framtida yrkesroller. Praktikkurserna bedrivs i form av projekt med en redovisning i form av projektrapport. Praktikkurserna förläggs i början av årskurs 2, samt i början av årskurs 3. Varje student genomför ett individuellt projekt hos ett tillverkande företag. Praktikkursen i årskurs 3, kan förläggas till utländskt tillverkande företag. Varje praktikkurs har ett tema. Första kursens tema är företagets miljöarbete, andra kursens tema är helhetssynen och produktionens roll för företaget, som skall spegla programmets röda tråd. Kursbenämningar är Miljöpraktik samt Yrkespraktik. Studenterna kan i samråd med programansvarig välja företag för sin praktik. Vid behov anlitas det företagsnätverk som är knutet till utbildningsprogrammet. Nätverket ingår även i programrådet genom representant. Undervisning och examinationsformer Undervisningen bedrivs genom föreläsningar och laborationer samt i vissa delar i form av projekt. I projekten varvas självständigt arbete med föreläsningar på universitetet och handledning direkt från näringslivet för att undervisningen ska bli så ingenjörsmässig som möjligt. Studenterna arbetar såväl individuellt som i grupp. Undervisningsformen varierar med utbildningens nivåer, kurser och moment. För att aktivera gruppen och för att stimulera den enskilde studenten till aktivt ansvar för det egna lärandet är andelen övningar, laborationer och projektarbeten hög på samtliga nivåer i utbildningen. Examinationer sker genom skriftliga tentamina, laborationer, problemorienterade hemskrivningar, seminarier samt laborationsredovisningar och projektrapporter. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetssäkring Programmet kommer att utvärderas genom återkommande skriftliga och muntliga värderingar. Ett programråd bestående av studenter, lärare och deltagare från näringslivet skall fortlöpande värdera innehåll och utförande, samt kursernas innehållsmässiga relevans för utbildningen. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan De som följt Programmet för industriell teknik, kan erhålla följande examen: Högskoleingenjörsexamen i industriell teknik Bachelor of Science in Industrial Engineering Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 4 (5)

5 Övrigt I programmet ingår exkursioner och resor i samband med företagsbesök, examensarbete eller praktik. Detta medför vissa extrakostnader för studenterna, även då dessa resor delvis subventioneras av programmet. 5 (5)