UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i materialteknik, 180 högskolepoäng. Material Engineering Programme, 180 ECTS Credits

Transkript

1 Dnr: 45/ Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i materialteknik, 180 högskolepoäng Material Engineering Programme, 180 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen för teknik och design Nivå på programmet Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Styrelsen för institutionen för teknik och design har genom beslut den godkänt utbildningsplanen. Grundutbildningsnämnden har genom beslut den fastställt utbildningsplanen. Denna utbildningsplan ersätter utbildningsplan dnr. 820/ Giltighet Utbildningsplanen gäller från och med Förkunskaper För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet i matematik D, fysik B och kemi A eller motsvarande Syfte Programmet avser att förbereda studenterna för arbete inom material och processteknisk industri i vid mening eller för arbete inom offentlig sektor. Utbildningen skall ge studenterna en god ämnesbas kombinerad med dels faktakunskaper och dels ett kritiskt tänkande vad gäller miljö- och kretsloppsanpassning av processer och produkter. Mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten 1 (7)

2 - visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Programspecifika mål Kunskap och förståelse Efter genomgången utbildning skall den studerande ha följande kunskaper och förståelse: allmänteoretiska färdigheter för att tillgodogöra sig kunskaper inom materiallära beskriva olika materialtyper och typiska egenskaper hos dessa ha en helhetssyn, utvecklingsförmåga och kunna medverka och senare leda utvecklingsarbete goda baskunskaper om olika material Färdighet och förmåga Efter genomgången utbildning skall den studerande ha följande färdigheter och förmåga: förberedd för kvalificerat utvecklings- och förändringsarbete samarbetsförmåga och förmåga till självständigt arbete analys- och problemlösningsförmåga kommunikationsförmåga i tal såväl som i skrift kreativitet och initiativförmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgången utbildning skall den studerande ha följande värderingsförmåga och förhållningssätt: visa förmåga att göra ingenjörsmässiga värderingar, dvs bedöma relevans, tillämpning och noggrannhet i analyser och beräkningar med tanke på förekommande antaganden och förenklingar visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskaper inom och i anslutning till det materialtekniska området 2 (7)

3 Programmets organisation och uppläggning Programmet ligger organisatoriskt under institutionen för teknik och design och tillhör sektorn för utbildning till tekniska yrken. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng (180 ECTS) och leder fram till en högskoleingenjörsexamen. För programmet finns en programansvarig som har det övergripande ansvaret för programmet. Ett programråd är knutet till utbildningen. De består av lärare, studenter och industrirepresentanter från berört yrkesområde. Programrådet skall under sina träffar diskutera utbildningens upplägg, innehåll och yrkesanknytning. Grundstrukturen är ett sammanhållet treårigt utbildningsprogram nedbrutet i enskilda kurser. Varje kurs omfattar 7.5 eller 15 högskolepoäng (7.5 eller 15 ECTS). Samläsning förekommer med andra utbildningsområde. Möjligheten till utlandsstudier kan ske i årskurs 3 Programmet består av följande kurser ( står för högskolepoäng) Modell över programmet Årskurs 1 Materiallära Industriell ekonomi (TMS-kurs) 7.5 Grundläggande algebra, 7.5 Vektorgeometri,7.5 Fysik 7.5 Grundläggande kemi 15 Differential- och integralkalkyl 7.5 Årskurs 2 Hållfasthetslära 7.5 El- och reglerteknik,7.5 Värme- och materialtransport, 7.5 Miljöteknik (TMS-kurs) 7.5 Termodynamik 7.5 Materiallära Industriell design,7,5 Val av material och tillverkningsmetoder7.5 Årskurs 3 Produktutvecklingsprocesser,7.5 Logistik 7.5 Valbara kurser, 30 Examensarbete, 15 Exempel på valbara kurser och kurser inom respektive inriktning Valbara kurser Instrumentella analysmatoder,7.5 Inriktning glasteknologi Oorganisk kemi, 7.5 Glass Technology,15 Planglaskonstruktion7.5 Inriktning träteknik Virkeslära, 7.5 Trämateriallära, 7.5 Träindustriell maskinteknik 7.5 Träförädlingsteknik, 7,5 3 (7)

4 Inriktning byggteknik Betongkonstruktion,7.5 Stål- och träkonstruktioner, 7.5 Byggteknik 1+2, Inriktning maskinteknik Industriell design 2, 7.5 Produktionsstrategier, 7.5 Tillverkningsteknik,7.5 Maskinkonstruktion 1, 7.5 Innehåll Utbildningen innehåller följande kurser, som samtliga ligger på grundnivå: Obligatoriska kurser inom ingenjörsutbildningen Grundläggande algebra Kursen tar upp talsystem, kombinatorik och sannolikhetslära samt polynom och algebraiska ekvationer Vektorgeometri Kursen behandlar vektorer i planet och rummet, vektor- och skalär-produkt, baser och basbyte, lösning av linjära ekvationssystem, matriser, determinanter, linjer och plan i rummet, linjära avbildningar, egenvärden och egenvektorer Differential- och integralkalkyl 1 Kursen behandlar de elementära funktionerna och deras egenskaper.. Industriell ekonomi Kursen ger en allmän förståelse för ekonomiska samband. Kursen behandlar också metoder och tekniker för att utföra ekonomiska analyser och bedömningar av olika situationer i företag. Miljöteknik Ur ett hållbart utvecklingsperspektiv behandlar kursen jorden som ett slutet system och grundläggande miljövetenskapliga begrepp Fysik Kursen behandlar statik och dynamik. Statisk jämvikt, friktion och Newtons lagar är centrala begrepp. Vidare definieras och behandlas rörelsemängd och dess bevarande, arbete, potentiell och kinetisk energi, konservativa och icke konservativa krafter Obligatoriska kurser inom materialteknikområdet Materiallära 1 och 2 Uppbyggnad och egenskaper hos metaller, stål, gjutjärn, icke metaller, keramiska material, polymera material samt kompositmaterial Grundläggande kemi Allmän kemi, organisk kemi och biokemi Hållfasthetslära 4 (7)

5 Analys av spännings- och deformationstillstånd, materialsamband, belastningar och påkänningar, dynamisk belastning och fleraxliga spänningstillstånd Värme- och masstransport Kursen behandlar kretsprocesser, vattenångans termodynamik, ånganläggningar, värmetransport, värmegenomgång och värmeöverföring Termodynamik Kursen behandlar termodynamikens första, andra och tredje huvudsats, kemiska jämvikter, fasövergångar, fasdiagram och reaktionskinetik. Industriell design 1 Kursen innehåller en orientering om designområdet, designprocessen, designhistoria, ergonomi, färg och form och praktiska övningar Produktutvecklingsprocessen Kursen behandlar produktutvecklingsprocesens olika faser, produktplanering, kravspecifikationer, funktionsanalys, procedurvärdering och grundprinciper för konstruktionskonkretisering. Kursen ger också allmänna kunskaper om konstruktion för säkerhet och avveckling av produkter. Val av material och till- Tillverkningsmetoder Kursen behandlar metodik för att göra optimala val av material- och tillverkningsmetoder. Olika materials fysikaliska egenskaper, dess miljötålighet och påverkan på miljön i ett livscykelperspektiv tas upp och utgör några av kriterierna för ett bra materialval. Vidare behandlas metoder för effektiv sammanfogning och svetsning. El- och reglerteknik Kursen ger en allmän förståelse i elektronik och reglerteknik och tar upp centrala begrepp inom ämnena. Kursen behandlar centrala komponenter, dess funktion och vilka egenskaper dessa har. Kursen kopplar teoretiska inslag med praktiska moment. Logistik Kursen består av två delar. Den första utgörs av en föreläsningsserie som fungerar som introduktion till logistik. Den andra utgörs av ett paper-arbete. Studenten får här självständigt välj ett eget fördjupningsområde, träna sin förmåga till kritisk granskning, uttrycka sig på ett vetenskapligt sätt och agera på ett seminarium. Examensarbete Kursen avslutar utbildningen och studenterna möjlighet att öva sin färdighet i att självständigt genomföra ett projekt. Den studerande skall visa sin förmåga att tillämpa de kunskaper som förvärvats under utbildningen, kunna definiera ett problem, genomföra en undersökning, analysera och presentera resultaten. Valbara kurser inom de bygg-, glas-, maskin- och trätekniska områdena Instrumentella analysmetoder Kursen innehåller inslag av spektroskopiska metoder, separationsmetoder och elektronmikroskopiska metoder. Byggkonstruktion 1 Kursen behandlar partialkoefficientmetoden och dimensionering av armerade betongkonstruktioner. 5 (7)

6 Stål- och träkonstruktioner Kursen behandlar dimensionering av stål- och träkonstruktioner. Byggteknik 1 Kursen behandlar grundläggande husbyggnadsteknik och ger en introduktion i byggnadsfysik och byggmateriallära Byggteknik 2 Kursen omfattar byggnadsfysik (främst fuktproblem i byggnader), byggnadsmaterial och byggnadsakustik. Oorganisk kemi Kursen behandlar elektronstruktur, kemisk bindning, fasta tillståndets kemi och keramiska material. Glass Technology Kursen behandlar grunderna för glaskemi och glasteknologi. De bägge aspekterna relateras till framställning av servisglas, glasförpackningar, isolerfiber, planglas samt avancerade glas. Planglaskonstruktion Kursen behandlar konstruktion med planglas, energi och komfort Industriell design 2 Kursen innehåller fördjupning i designområdet och inom ergonomi. Kursen innehåller även praktiska moment i form av fallstudier för designprocessen, skiss- och tecknings teknik samt designmanagement. Produktionsstrategier Kursen behandlar material- och produktionsstyrning i tillverkande industri. Tillverkningsteknik Kursen innehåller olika maskinbearbetningsmetoder, verkstadsteknisk mätteknik samt produktframtagningskedjan Maskinkonstruktion 1 Kursen bygger vidare på hållfasthetslära och behandlar teorier om stöt-(slag)-hållfasthet, utmattning och ytskador. Dessa teorier tillämpas på skruvar, skruvförband och svetsförband. Kursen ger också en allmän orientering om brotteorier, val av säkerhetsfaktorer samt tillförlitlighet. Virkeslära Kursen behandlar materialet trä med avseende på ursprung och kvalitet, biologiska och tekniska egenskaper, mikrobiell beständighet, formbeständighet, olika förädlingsindustrier och träprodukternas användningsområden. Träförädlingsteknik Kursen behandlar torkning, limning, ytbehandling, design och produktutveckling, varumärke, patent och mönsterskydd. Trämateriallära Kursen behandlar träets struktur, fysikaliska egenskaper och hur egenskaperna kommer till uttryck i olika träprodukter. Vidare ingår identifiering av trä från olika trädslag. 6 (7)

7 Träindustriell maskinteknik Kursen innehåller funktion och uppbyggnad av spånskärande bearbetningsmaskiner i sågverks- och trämanufakturindustrin. Orientering ges även om andra bearbetningsmetoder såsom kniv- och vattenskärning. Kursen ska ge underlag för val av maskinutrustning i samband med upphandling. Arbetslivsanknytning Inom programmet skall obligatoriska industrianknutna moment och uppgifter genomföras. Detta sker i samverkan med fadderföretag. Företagsbesöken skall ge studenterna inblick i sina framtida yrkesroller. Projektet bedrivs i årskurs 1 och årskurs 2 och introduceras för studenterna under introduktionsveckan i årskurs 1. Varje student tilldelas ett fadderföretag efter intresse, vilket kartläggs i en inledande intervju med studenterna. Under varje termin skall studenterna lägga ca 5 arbetsdagar på sitt fadderprojekt. Undervisning och examinationsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, laborationer, studiebesök, projekt- och hemuppgifter samt seminarier. Studenterna arbetar såväl individuellt som i grupp. Varje delkurs inom programmet har sitt eget kunskapsprov, i de flesta fall i form av en skriftlig tentamen. Uppsatser och seminarieuppgifter bedöms på basis av kvaliteten i såväl faktainnehållet som den muntliga och skriftliga presentationen. De flesta kurser har graderade betyg 5 (berömlig), 4 (icke utan berömd godkänd), 3 (godkänd) och U (underkänd). Undervisning bedrivs huvudsakligen på svenska. Enstaka kurser kan ges på engelska i åk 3. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsutveckling Varje enskild kurs utvärderas genom skriftliga enkäter, så kallade kursutvärderingar. Dessa arkiveras hos institutionssekreteraren för att möjliggöra efterhandskontroll av att åtgärder vidtagits och för bedömning av vilken verkan de vidtagna åtgärderna haft. Dessutom sker utvärderingar av hela programmet. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan De som fullföljt Högskoleingenjörsutbildning i materialteknik, kan erhålla följande examen: Högskoleingenjörsexamen Materialteknik Bachelor of Science in Engineering Material Science Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt I programmet ingår resor i samband med företagsbesök. Detta kan medföra vissa extrakostnader för studenterna. 7 (7)