Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits)

Transkript

1 Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av rektor Senast reviderad av Styrelsen för utbildning

2 Utbildningsplan för optikerprogrammet, 120 poäng Study programme in optometry, 120 credits (=180 ECTS credits) Programkod: OPTER Beslut om inrättande Fastställd av rektor Reviderad av Grund- och vidareutbildningsnämnden Reviderad av Styrelsen för utbildning samt Övergångsbestämmelser Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sina studier höstterminen Studenter som antagits till studier före höstterminen 2005 läser enligt utbildningsplan reviderad För studenter som efter studieuppehåll önskar återuppta sina studier görs individuell anpassning av studiegången. Mål för grundläggande högskoleutbildning enligt högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap 9 första stycket Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå följa kunskapsutvecklingen och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området Mål för optikerexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) bilaga 2-Examensordning För att erhålla optikerexamen skall studenten ha förvärvat de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna självständigt prova ut, färdigställa och lämna ut optiska synhjälpmedel i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten som optiker, och förvärvat kännedom om tillämplig lagstiftning inom hälso- och sjukvården. Härutöver gäller som mål för Karolinska Institutet att: Optikerutbildningen skall förbereda för självständigt och kliniskt arbete som optiker, utveckla en professionell yrkesroll med vetenskapligt förhållningssätt, samt förbereda för högre studier, utvecklings- och forskningsarbete. Utbildningsprogrammet byggs upp kring optikerkunskaper som studeras med utgångspunkt i begreppen seende och dess optiska korrektion. Verksamhetsområdet för optiker genomgår en snabb kunskapsutveckling, denna utveckling samt samhällets krav på kompetens kräver att de studerande 2(6)

3 förbereds för ett livslångt lärande. Grundutbildningen utgör en grund för fortsatt utbildning och specialisering. Studierna bedrivs individuellt eller i grupp och består av föreläsningar, kliniskt arbete, praktiska övningar, projektarbeten, seminarier och fältstudier. Studierna skall leda till optikerexamen. Studenten skall under utbildningen förvärva de kunskaper, färdigheter, insikter och förhållningssätt som behövs för optikerns yrkesverksamhet och fortsatta studier. Utbildningen skall ge: kunskaper och färdigheter som krävs för att erhålla legitimation som glasögonoptiker med behörighet att bedriva kontaktlinsverksamhet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. kunskaper och färdigheter i geometrisk och fysikalisk optik, optisk mätteknik, tillpassning av glasögon, kontaktlinser och synhjälpmedel, optiska instrument i arbetslivet, synergonomi och belysningslära. kunskaper om människan och synfunktionen. kunskap om tillämplig lagstiftning inom hälso- och sjukvården samt etiska regler inom vården. Utbildningen skall ge förutsättningar för den legitimerade optikern: att kunna förebygga, lindra och kompensera rubbningar i synskärpa och formseende med optiska medel. att förstå hur felsynheter, syndefekter och olika arbetsmiljöfaktorer påverkar varandra och får konsekvenser för människans hälsa. att kunna leda, planera och genomföra förändringsarbete inom sitt verksamhetsområde samt medverka i prioriterings- och fördelningsbeslut. att väl kunna uttrycka sig i tal och skrift på svenska och engelska. att kunna utvärdera och dokumentera åtgärder inom optikerns verksamhetsområde. att kunna förmedla kvalificerat kunskapsstoff inom optikerns verksamhetsområde. att med inlevelse kunna bedöma och tillvarata människans psykiska och fysiska resurser. Beskrivning av huvudämnet Optometri är ett internationellt väl etablerat universitetsämne med forskarutbildning som leder fram till doktorsexamen. Ämnet omfattar ingående kunskap om; normalt seende, uppmätning av brytningsfel i ögat och tillpassning av glasögon och kontaktlinser för korrektion av brytningfel. Ämnet företräds internationellt av professorer inom olika delgrenar av optometri. Under fördjupningsnivå A ges studenterna grundläggande kunskap i optik och uppmätning av brytningsfel i ögat. Under fördjupningsnivå B ges studenterna fördjupad kunskap i optik och uppmätning av brytningsfel i ögat. Under fördjupningsnivå C utnyttjas de kunskaper som förvärvats från kurser med fördjupningsnivå A och B, under inlärning av kontaktlinstillpassning och examensarbete. 3(6)

4 Huvudsakligt innehåll och uppläggning Utbildningen delas in i en preklinisk del (termin 1 och 2), en klinisk del (termin 3-5 och del av 6) samt en del som omfattar projekt och elektiv kurs (del av termin 6). Varje specifikt ämnesområde omfattas av en kurs. Preklinisk utbildning - 40 poäng Syftet med utbildningens första del är att de studerande skall inhämta kunskap om den friska människan samt kunskaper i optik och teknisk glasögonoptik (optikteknik). Den prekliniska utbildningen utgör grunden för fortsatta studier. Studierna utgår från begreppen seende, optik och optikteknik. De i kursen ingående ämnena integreras. Normalt seende och korrektion av optiska fel studeras. Klinisk utbildning - 65 poäng Syftet med den kliniska utbildningens första del är att de studerande skall förbereda sig för det kliniska arbetet i undervisningen. Under denna del kommer fältstudier i klinisk verksamhet att anordnas. Under fältstudierna skall den studerande skaffa sig insikt i och förståelse för, hur ögonvård och optikerverksamhet är organiserad, hur optiker arbetar och vilka de vårdsökande är. Fältstudierna kan ske genom studiebesök, intervjuer, observationer och deltagande i verksamheten. Fältstudierna i ögonsjukvård och optikerverksamhet följs upp genom skriftliga rapporter eller seminarier. Den fortsatta kliniska utbildningen riktas mot optikerns olika verksamhetsområden. Syftet är att lära, tillämpa och utvärdera optiska undersöknings- och korrektionsmetoder, för att förebygga och korrigera förändringar i människans seende med optiska hjälpmedel. Dessutom skall studenten förvärva kunskap om sjukliga ögonförändringar. De grundläggande kunskaperna om den friska människan som inhämtas under den prekliniska utbildningen skall tillämpas och överföras i kunskap om synproblem vid refraktiva fel och dess korrektion, samt ögonsjukdomar. Samma typ av patient/kundfall kan återkomma på de olika undervisningsnivåerna med olika problemställningar av stegvis ökande svårighetsgrad. Arbetsformerna under den kliniska utbildningen varierar mellan arbete på klinik, självstudier, grupparbete, seminarier, fältstudier, färdighetsträning och föreläsningar. Examensarbete och valbara kurser - 15 poäng Utbildningen avslutas med 10 poäng projektstudier och 5 poäng valbara kurser. Examensarbetet skall genomföras av 1-3 studerande. Examensarbetet inleds med ett avsnitt i forskningsmetodik och löper därefter under hela terminen. Till varje projekt skall en handledare utses. Arbetet presenteras skriftligt och muntligt. De valbara kurserna innebär att varje studerande utifrån sin inriktning och sitt speciella intresse kan välja en kurs. De valbara kurserna utgår från möjligheterna vid KI och KTH att ge sådana kurser. Kurserna presenteras i en kurskatalog. Varje kurs kan omfatta både teoretiska och praktiska moment. De studerande skall ges möjlighet att efter godkännande kunna bedriva valfria studier vid annan utbildning i Sverige eller utomlands. 4(6)

5 Ingående kurser Ämne Antal poäng Nivå Kurser inom huvudämnet Optik I 9 Nivå 1-20 Fysiologisk optik I 3 Nivå 1-20 Fysiologisk optik II 6 Nivå 1-20 Fysiologisk optik III 3 Nivå 1-20 Optik II 4 Nivå Optik III 2 Nivå Optik IV 3 Nivå Fysiologisk optik IV 6 Nivå Fysiologisk optik V 3 Nivå Fysiologisk optik VI inklusive Socialmedicin 2 Nivå Kontaktlinsteknik 10 Nivå Examensarbete 10 Nivå Biämnen Optometri I 5 Optometri II 6 Matematik och data 1 Allmän anatomi 4 Allmän fysiologi 4 Ögats anatomi och fysiologi 5 Patologi 2 Synperception och binokulärseende 4 Juridik 2 Ekonomi 2 Ögats sjukdomar 6 Farmakologi 1,5 Mikrobiologi 1,5 Arbetsplatsoptometri 3 Elektiv kurs 5 Kemi 1 Psykologi 1 Statistik 2 Synsvagsteknik 3 Särskilda förkunskaper Utöver grundläggande behörighet krävs särskild behörighet enligt standardbehörighet E 1: Ma D (eller Ma 3 åk NT eller Ma etapp 4) Fy B (eller Fy 3 åk NT eller Fy etapp 4) Ke B (eller Ke 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller Ke etapp 3) Bi B (eller Bi 2 åk N eller Bi etapp 2) Lägst betyget Godkänd eller 3. Tillträdeskrav till högre termin För tillträde till årskurs 2 krävs att 30 poäng från årskurs 1 är godkända. För tillträde till årskurs 3 krävs att 35 poäng från årskurs 1 och 30 poäng från årskurs 2 är godkända. 5(6)

6 Betygsgrader Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd. Examen och examensbenämning Utbildningen leder fram till optikerexamen 120 poäng samt kandidatexamen i optometri. Kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60- poängsnivån med godkänt resultat. Legitimation som optiker utfärdas av Socialstyrelsen. Examensbenämning Medicine kandidatexamen i optometri (Bachelor of Medical Science in Optometry) Optikerexamen, 120 poäng (Bachelor of Science in Optometry) Tillgodoräknande I enlighet med högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 12,13 och 14 kan student begära att få tillgodoräkna sig motsvarande eller annan utbildning som i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken den är avsedd att tillgodoräknas. Sådant tillgodoräknande kan även avse kunskaper och färdigheter som förvärvats genom yrkesverksamhet. Beslut om tillgodoräknande av tidigare utbildning som kurs eller del i examen fattas av respektive programkommitté/motsvarande organ. Beslut om tillgodoräknande av tidigare utbildning eller yrkesverksamhet som del av kurs fattas av examinator. KIs lokala examensregler 6(6)