Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk optometri

Transkript

1 Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk optometri Inrättad av Styrelsen för utbildning Fastställd av Styrelsen för utbildning

2 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 3OP Programmets namn Magisterprogrammet i klinisk optometri Master Programme in Clinical Optometry 1.3. Omfattning 60 högskolepoäng (60 ECTS-poäng) 1.4. Ikraftträdande Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sina studier från och med HT Behörighetskrav Optikerexamen om 180 högskolepoäng (120p) samt legitimation som optiker med kontaktlinsbehörighet Sjuksköterskeexamen om minst 180 högskolepoäng (120p), legitimation som sjuksköterska samt 60 högskolepoäng (40p) påbyggnad inom ögonsjukvård 1.6. Examen Medicine magisterexamen med huvudområdet optometri (Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Optometry) 2. Mål 2.1. Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen 1 kap Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete Mål för magisterexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse

3 Sid 3 (6) För magisterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Mål för magisterprogrammet i klinisk optometri vid Karolinska Institutet Utöver de nationella målen gäller följande mål för utbildningen på Karolinska Institutet: Kunskap och förståelse Studenten skall visa förståelse och fördjupad kunskap inom områdena neurooftalmologi okulär farmakologi diagnostiska optometriska undersökningsmetoder pediatrisk optometri ögats sjukdomar diagnostik och behandling av samsynsproblem/binokulära störningar Färdighet och förmåga 1 Studenten skall visa färdighet och förmåga att använda diagnostiska optometriska undersökningsmetoder i pediatrisk optometri i diagnostik av ögonsjukdomar i optometrisk behandling av synproblematik att bedöma när en patient bör remitteras samt veta vart patienter ska remitteras 1 Ytterligare specificering av färdigheter och förmågor finns i Bilaga 1.

4 Sid 4 (6) Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall visa förmågan att utöva ett vetenskapliga synsätt inom ämnet och utöva evidensbaserad optometrisk vård. 3. Huvudområdesbeskrivning Optometri omfattar ingående kunskap om; normalt seende och synutveckling, uppmätning av brytningsfel i ögat och tillpassning av synhjälpmedel, upptäckt av ögonsjukdomar, geometrisk och fysikalisk optik, samt habilitering och rehabilitering av synfunktionen. 4. Innehåll och uppläggning Magisterprogrammet i Klinisk optometri omfattar 60 högskolepoäng varav samtliga 60 högskolepoäng är i huvudområdet optometri. Halva utbildningen är verksamhetsförlagd internt vid Karolinska Institutets klinik vid Enheten för optometri vid S:t Eriks ögonsjukhus. Den verksamhetsförlagda utbildningen är integrerad med den teoretiska utbildningen. Programmet är organiserat i kurser om 7,5 högskolepoäng förutom examensarbete som omfattar 15 högskolepoäng. Flera kurser inom huvudområdet optometri undervisas parallellt för att öka integrationen, minska onödig repetition, överbrygga gapet mellan prekliniska och kliniska moment allt för att underlätta inlärningen. Kurserna är planerade så att kunskaper från tidigare kurser ligger till grund för studierna i de kommande kurserna senare i utbildningen. Den kliniska utbildningen riktas mot optikerns utökade roll som hälso- och sjukvårdspersonal. Termin 1 omfattar kurserna Neurooftalmologi, Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik, Ögats sjukdomar och diagnostik och Binokulärseende binokulärseende och behandling. Dessa kurser innebär fördjupande kunskaper och färdigheter på avancerad nivå. Kurserna bygger och är en utökning av tidigare kunskapar inhämtade under studier som ger legitimation och kontaktlinsbehörighet. Termin 2 omfattar kurserna Pediatrisk optometri, Diagnostisk klinik och Examensarbete. Kurserna i pediatrisk optometri och diagnostisk klinik bygger på kurserna från termin ett och syftar till att ge fördjupade kunskaper i pediatrisk optometri samt utökade och fördjupade kliniska färdigheter. Examensarbetet avser att leda till en påtaglig ämnesrelaterad fördjupning. Projektet skall genomföras med för frågeställningen/ämnet adekvata vetenskapliga metoder och genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt. Examensarbetet kan genomföras av 1-3 studerande och presenteras skriftligt och muntligt. Vid bedömning av projektet fästs stor vikt vid förmågan att kritiskt handskas med tillgängligt material, att tillämpa vetenskaplig analysmetod, att utnyttja kunskaper från övriga kurser samt att klart redovisa analysresultaten. Pedagogiska metoder Beroende på de ingående kursernas mål kan olika pedagogiska metoder användas. Metoderna skall uppmuntra till självständigt lärande,

5 Sid 5 (6) djupinlärning, vetenskapligt tänkande och livslångt lärande. Exempel på studentaktiverande metoder är case-metodik, problembaserat lärande (PBL), seminarier, kliniskt arbete under handledning, laborationer eller studier av vetenskaplig litteratur. Lärarledd undervisning är schemalagd i nära anslutning till laborationer och övningar för att underlätta inlärningen. Ingen specifik pedagogisk metod kommer att finnas vid samtliga kurser utan metoderna kan variera. Kursernas mål, som beskrivs i respektive kursplan, är anpassade till SOLO-taxonomin. Även kurser tidigt i utbildningen har mål på en högre taxonomisk nivå för att undvika att studenternas inlärning stannar på en låg nivå. Examinationsformer Vid bedömning av studieresultat skall hänsyn tas till den studerandes kunskaper och uppnådda färdigheter, liksom till den studerandes mognad och förmåga till kunskapstillämpning, kritisk analys och självständigt omdöme. Vid bedömning av den studerandes färdigheter skall särskild hänsyn tas till praktisk undersökningsförmåga och förhållningssätt till patienten. Metoder för bedömning av studenternas prestationer inkluderar skriftlig och muntlig examination, samt speciella examinationsformer som examination av kliniska färdigheter, det vetenskapliga arbetets kvalitet, samt av den muntliga presentationen av examensarbetet. All examination är anpassad till och i linje med de mål som beskrivs i respektive kursplan. Vid bedömning av kliniska kompetenser finns bedömningsmallar för samtliga examinationer. 5. Övergångsbestämmelser Övriga riktlinjer 6.1. Betygsskala Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd Tillträdeskrav till högre termin För tillträde till termin 2 krävs 20 högskolepoäng från termin Studieplan med ingående kurser Termin Kursbenämning Högskolepoänområde Kurs i huvud- Nivå 1 Neurooftalmologi 7,5 X A 1 Okulär farmakologi och diagnostisk 7,5 X A undersökningsmetodik 1 Ögats sjukdomar och diagnostik 7,5 X A 1 Binokulärseende och behandling 7,5 X A 2 Pediatrisk optometri 7,5 X A 2 Diagnostisk klinik 7,5 X A 2 Examensarbete i optometri 15 X A

6 Sid 6 (6) Bilaga 1: Specifikation av lokala mål för magisterprogrammet i klinisk optometri Dessa mål ska ses i relation till Hälso- och sjukvårdslagen samt att de motsvarar (och är översatta från) målen i det Europeiska Diplomet i Optometri Färdighet och förmåga Studenten skall visa färdighet och förmåga att använda lämpliga diagnostiska droppar för att underlätta refraktionering att förstå vilka extra undersökningar som bör utföras hos patienter med läsoch skrivsvårigheter eller andra inlärningshinder att förstå vilka extra undersökningar som bör utföras hos patienter med synfältsdefekter att använda synundersökningsinstrument, samt förstå vilka ytterligare undersökningar som bör utföras baserat på gjorda fynd att undersöka och evaluera linsen och glaskroppen att använda diagnostiska droppar vid ögonundersökningar att undersöka och evaluera fundus med hjälp av direkta och indirekta undersökningsmetoder även vid mediegrumlingar att undersöka och evaluera synfältet även hos patienter med reducerat syn att undersöka och evaluera det intraokulära trycket att undersöka och evaluera främre kammaren med hjälp av biomikroskopet att tolka patientens symptom samt välja relevanta undersökningsmetoder i förhållande till de symptom patienten har att vid behov lägga upp en optometrisk behandlingsplan för patienten att upptäcka yttre patologiska förändringar och i samband med det ge råd till en patient som inte är i behov av att remitteras att förstå riskfaktorer i samband med ögonkomplikationer och ögonsjukdomar att upptäcka vanligt förekommande ögonkomplikationer och ögonsjukdomar samt remittera när det behövs att ta hand om (undersöka, optometriskt behandla, remittera) en patient som har ett rött öga att bedöma om riskfaktorer för glaukom finns, undersöka om glaukom förekommer, samt remittera att ta hand om (undersöka, optometriskt behandla, remittera) en patient som har makuladegeneration att bedöma om riskfaktorer för okulära diabetesförändringar finns, undersöka om okulära diabetesförändringar förekommer, samt remittera att förstå hur de vanligast förekommande ögonsjukdomar behandlas att upptäcka okulära manifestationer av systemiska och neurologiska sjukdomar att förstå optometristens roll i shared care att evaluera binokulärseende med objektiva och subjektiva metoder att förstå hur en patient med binokulära avvikelser behandlas att undersöka och behandla (optometriskt och via remiss) vuxna patienter med heterofori att undersöka refraktionen hos barn med lämplig metodik att undersöka barns synfunktion med lämpliga undersökningstekniker att upptäcka och ta hand om (behandla, remittera) barn som löper en risk för att utveckla binokulära störningar ta hand om (undersöka, optometriskt behandla, remittera) barn som har binokulära störningar, samt att ta hand om (undersöka, optometriskt behandla, remittera) en patient med inkommitant tropi.