Utbildningsplan Programmet för medicinsk informatik, 160 poäng

Transkript

1 Utbildningsplan Programmet för medicinsk informatik, 160 poäng Study Programme in Medical Informatics, 160 credits (240 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning Senast reviderad

2 Utbildningsplan, programmet för medicinsk informatik, 160 poäng Study Programme in Medical Informatics, 160 credits (= 240 ECTS credits) Programkod: MEDIN Beslut om inrättande Denna utbildningsplan är godkänd av Programkommittén för medicinsk informatik och fastställd av Styrelsen för utbildning Reviderad av Styrelsen för utbildning avseende kursers benämning och poängfördelning under år 2 och 3. Reviderad av Styrelsen för utbildning avseende kursers benämning och poängfördelning under år 3. Reviderad av Styrelsen för utbildning avseende kursers benämning och poängfördelning under år 4, samt införande av möjligheten till en kandidatexamen. Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjat sin utbildning höstterminen Mål för grundläggande högskoleutbildning enligt högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap 9 första stycket Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklingen och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området Mål för Programmet för medicinsk informatik Programmet för medicinsk informatik syftar till att integrera medicinska grundkunskaper med grundläggande kunskap i informationsteknik till en bred kunskap i ämnet medicinsk informatik. I huvudämnet medicinsk informatik betonas användningen av IT för att effektivisera och förbättra kvaliteten i vården. Även patienterna kommer att vara användare av den nya tekniken. För att driva denna utveckling framåt behövs kunskaper både om vårdverksamhet och IT. Målet är att studenten skall ha förvärvat kunskaper inom specialområdet medicinsk informatik, dvs. tillämpningar av IT-lösningar inom vård, medicinsk forskning och utveckling för att kunna - delta i utvecklingen av medicinska informationssystem - delta i utvecklingen av medicinska beslutsstödssystem 2(6)

3 - utveckla webbportaler för både personal och patienter - grunderna i medicinska bildanalyssystem - designa system för telemedicinska applikationer - känna till och hantera de säkerhets- och integritetsfrågor som uppstår vid hantering av patientrelaterad information - leda större utvecklingsprojekt Dessutom skall studenterna ha förvärvat grundläggande kunskaper om och förståelse för biologiska system och processer i vården. Studenterna skall tränas i att planera, leda, genomföra, utvärdera och presentera större och mindre projekt inom medicinsk informatik. Här läggs stor vikt vid problemformulering, processtyrning och förmåga att kommunicera i skrift och tal med andra experter, såväl inom hälso- och sjukvården, som inom datavärlden och inom kommuner och landsting. Utbildningen skall ge kunskaper om de lagar och förordningar som gäller beträffande datasäkerhet inom vården och också belysa IT-medicin i ett vårdvetenskapligt etiskt perspektiv med tonvikt på respekt för patienters integritet och säkerhet. Efter utbildningen skall de studerande ha en sådan basvetenskaplig kompetens att de kan antas till forskarutbildning inom medicinsk informatik. Utbildningens bredd skall garantera att den uppfattas av den medicinska och paramedicinska sektorn (industrier, myndigheter, media m.m.) som en tillräcklig grund för anställning och kompetensutveckling inom yrkeslivet. Huvudämnesbeskrivning Medicinsk informatik har en tvärvetenskaplig kunskapsbas med grund i biomedicin, medicin, naturvetenskap, teknik och samhälls- och beteendevetenskap. I begreppet medicinsk informatik innefattas kunskapen om strukturer och design för att förbättra kommunikation, förståelse och administration av medicinsk information. Medicinsk informatik är en väl etablerad akademisk disciplin i många länder. Termen omfattar vanligen utveckling och tillämpning av informationsteknik för insamling, representation, bearbetning, presentation, kommunikation och all slags hantering av data, information och kunskap inom hälso- och sjukvården, samt den medicinska vetenskapens olika discipliner. IT har kommit att bli ett viktigt verktyg för kvalitetsförbättring och sänkning av sjukvårdskostnader. Huvudsakligt innehåll och uppläggning Programmet innehåller tre ämnesblock; medicin, data- och systemvetenskap och medicinsk informatik. Det medicinska blocket skall ge studenterna kunskaper inom grundläggande medicinska och biomedicinska ämnen. Dessa kunskaper förväntas vara basen för effektiv yrkesverksamhet inom medicinsk informatik. Avsikten är också att en gemensam kunskapsbas ska underlätta kommunikation mellan tekniker och andra yrkesgrupper verksamma inom hälso- och sjukvården. 3(6)

4 Det data- och systemvetenskapliga blocket syftar till att ge den tekniska kompetens som krävs för att nå de allmänna utbildningsmålen i programmet. Kurserna i generell datalogi och systemvetenskap ger den teoretiska grunden. Inom blocket medicinsk informatik introduceras studenterna till datoranvändning inom medicinsk forskning, industri och vård. Kurserna omfattar både administrativa aspekter, som lagar, regler och förordningar inom det medicinska området resp. tillämpningar för processtöd i vården, och mer tekniska applikationer, som t ex analys av bilder eller andra biologiska mätdata. Under detta block kan forskningsanknytning etableras för de studenter som så önskar. Under den valbara perioden kan studenten välja specialinriktning och fördjupning inom något av delområdena inom medicinsk informatik, t.ex. processtöd, analysprogram, industriell medicinteknisk utveckling, eller generella medicinska informationssystem för professionella användare eller allmänheten. År I (termin 1-2) består till största delen av medicinska baskurser, men innehåller också två kurser inom datavetenskap År II (termin 3-4) består i huvudsak av kurser inom data- och systemvetenskap samt en medicinsk kurs ÅR III (termin 5-6) innehåller kurser om medicinsk datoranvändning, lagar, regler och förordningar, dokumentations- och processtöd, datasäkerhet, telematik och medicinska webbtjänster. ÅR IV (termin 7-8) erbjuder valbara kurser med administrativ, medicinskteknisk, industriell eller vetenskaplig inriktning. Dessutom ingår ett projektarbete på 20 poäng (alt. 2 arbeten på 10 poäng). Ingående kurser OBS! För magisterexamen krävs 160 poäng, varav 20 poäng på vardera A-, B-, C- och D-nivå inkl. examensarbete (20 poäng) i huvudämnet Kurser inom huvudämnet Medicinsk informatik 1-20 poängs nivå (A-nivå) Introduktion till medicinsk informatik, 2 poäng Grundkurs i medicinsk statistik, 4 poäng Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4 poäng Medicinska bildsystem, 4 poäng Medicinskt dokumentations- och processtöd, 6 poäng poängs nivå (B-nivå) Webbapplikationer, datorstödd inlärning och simulering, 5 poäng Televård, 4 poäng Biomedicinska databaser, 2 poäng Medicinsk säkerhetsinformatik, 4 poäng Medicinskt analys- och beslutsstöd, 5 poäng poängs nivå (C-nivå) Valbara kurser, 20 poäng alternativt Examensarbete, 10 poäng Valbara kurser, 10 poäng 4(6)

5 61-80 poängs nivå (D-nivå) Examensarbete, 20 poäng alternativt Examensarbete, 10 poäng Valbara kurser, 10 poäng Kurser inom övriga ämnen Medicin och vård Introduktion till medicin, vård och klinisk diagnostik, 7 poäng Fysiologi och cellbiologi, 10 poäng Histologi och patologi, 5 poäng Medicinsk mikrobiologi och laboratoriemedicin, 4 poäng Farmakologi och läkemedelsbehandling, 5 poäng Vetenskapsteori och medicinsk etik, 2 poäng Data- och systemvetenskap Datorarkitektur, 4 poäng Logik och diskret matematik I, 4 poäng Människa-dator-interaktion, 4 poäng Projektledning och gruppdynamik, 3 poäng Logik och diskret matematik II, 3 poäng Datalogi, 4 poäng Datakommunikation och datornät, 4 poäng Systemutveckling, 4 poäng Databaser, 4 poäng Objektorienterad utveckling, 4 poäng Webb-design, 5 poäng Relationsdatabasdesign, 4 poäng Undervisningen sker i form av föreläsningar, grupparbeten och självständiga projekt, till stor del med IT-stöd. Stor vikt läggs vid förmågan att arbeta i grupp och att genomföra projekt. Innehållet i kurserna kommer kontinuerligt att diskuteras i ett IT-medicinskt perspektiv. Särskilda förkunskaper Behörig att antas till programmet för medicinsk Informatik är den som dels uppfyller kraven för grundläggande behörighet enligt 7 kap 4-6 högskoleförordningen, dels uppfyller kraven för särskild behörighet enligt standardbehörighet D.4.2. (Matematik C, Samhällskunskap A, Fysik A och Kemi A. Fysik A och Kemi A kan ersättas av Naturkunskap B). Betyget i vart och ett av dessa ämnen skall vara lägst tre eller godkänd. Tillträdeskrav till högre termin För att få fortsätta till år II krävs att 30 poäng av år I avklarats För att få fortsätta till år III krävs att hela år I samt 20 poäng av år II avklarats. För att få fortsätta till år IV krävs att hela år I och II samt 20 poäng av år III avklarats. Därtill kan kursspecifika förkunskapskrav finnas, se respektive kursplan. Betygsgrader Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om ej annat framgår av kursplan. 5(6)

6 Examen och examensbenämning Examen utfärdas av Karolinska Institutet enligt avtal mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet. Kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt resultat. (SFS 1998:1003). Magisterexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 80-poängsnivån med godkänt resultat. (SFS 1998:1003). Examensbenämning Medicine kandidatexamen i medicinsk informatik (Bachelor of Medical Science in Medical Informatics) Medicine magisterexamen i medicinsk informatik (Master of Medical Science in Medical Informatics) Tillgodoräknande I enlighet med högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 12,13 och 14 kan student begära att få tillgodoräkna sig motsvarande eller annan utbildning som i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken den är avsedd att tillgodoräknas. Sådant tillgodoräknande kan även avse kunskaper och färdigheter som förvärvats genom yrkesverksamhet. Beslut om tillgodoräknande av tidigare utbildning som kurs eller del i examen fattas av respektive programkommitté/motsvarande organ. Beslut om tillgodoräknande av tidigare utbildning eller yrkesverksamhet som del av kurs fattas av examinator. Enligt KI:s lokala examensregler Övrigt Programmet sker i samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet. Samarbetet är reglerat i avtal (KI dnr 1829/01-309). Förutom nedanstående bestämmelse gäller respektive högskolas lokala föreskrifter. Undervisningsspråk Undervisning och prov sker på svenska. Delar av undervisningen kan ske på engelska. 6(6)