Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Transkript

1 Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger på praktisk beprövad erfarenhet Ingen medveten systematisk analys Situationsbunden, ej generaliserbar Individuell kunskap Är vardagskunskapen sanning? Strävansmål: Kunskap som: går att använda i nya sammanhang går att bygga vidare på inte är situationsbunden, samma överallt inte är individbunden, samma för alla är SANN? är PÅLITLIG! Att sträva mot sådan kunskap är det vi kallar vetenskap. Vetenskap tre typer Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik 1

2 Vanlig vetenskap Handlar om världen omkring oss Fortfarande kunskap som funkar Empirisk grund, d.v.s. erfarenhetsbaserad Systematisk analys Systematiskt teoribygge Systematisk felsökning Målsättning: Generalitet Målsättning: Objektivitet / Intersubjektivitet Gör ej anspråk på att nå absolut sanning, men inte heller total relativism Vill upptäcka hur världen fungerar Matematik & logik Handlar inte direkt om världen omkring oss Absolut sanning på sätt och vis, och bara i en mycket begränsad betydelse Upptäckt? Eller uppfinning? Olöst fråga. Hermeneutik Handlar om människors tankar och känslor Tolkande metod Söker mening snarare än kunskap Ej generaliserbar Ej objektiv Ej anspråk på att ge sanning Vetenskap tre typer Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermenutik kommer ur tre filosofiska huvudspår Empirism Rationalism Romantik } redan de gamla grekerna } 1800-tal Filosofins historia från 400 f.kr. domineras av kampen mellan empirism och rationalism, mellan Aristoteles och Platon 2

3 Matematik & logik Platon (ca f.kr) Upptäckt? Eller uppfinning? eller I vilken mening finns matematiska begrepp? Fanns begreppen innan någon tänkte på dem? (och var fanns de i så fall?) Två världar: En högre verklighet idévärlden, åtkomlig bara genom förnuftet. En lägre verklighet sinnevärlden, åtkomlig för våra sinne. Sinnevärlden, vår vanliga verklighet, en blek och ofullkomlig återspegling av idévärldens abstrakta perfektion Grottliknelsen Matematikens begrepp lever i idévärlden, och upptäcks där med förnuftet Den klassiska bilden av matematiken: Axiom (självklart grundantagande) Deduktion (logisk slutledning) Matematisk sanning Axiom kan vara fel! Ett av de axiom vi har haft sedan de gamla grekerna har visat sig inte stämma i verkligheten: Parallellaxiomet är intuitivt självklart men inte sant! Men hur sanna är de här matematiska sanningarna? Om axiomen är sanna så är matten sann! Men hur sanna är axiomen? Intuitivt självklara men kan vi lita på intuitionen? Om vi inte kan lita på axiomen, så kan vi inte lita på att matematiken är sann i någon strikt mening. Vi når inte Sanning genom Platon 3

4 Aristoteles (ca f.kr) Kan vi lita på våra sinnen? Två världar, på sätt och vis: Vår vanliga värld, som vi får kunskap om genom våra sinnen Idévärld, med arters och kategoriers inneboende väsen essenser. Når vi kunskap om genom generaliseringar från sinneserfarenheten, induktiv logik Omvänd ordning mot Platon Sinnesintryck kunskapens grund, men... Synvillor, hallucinationer, hägringar, fantomsmärtor Även normala sinnesintryck kraftigt bearbetade innan de når vårt medvetande. Är dina sinnesintryck samma som mina? Kan vi veta det? Drömmar? Matrix? Även om sinnena vore pålitliga Kan vi lita på induktiv logik? Solen gick upp igår Solen gick upp i förrgår Solen har gått upp varje morgon de senaste 40 åren Alltså går solen upp varje morgon alltid. Kan vi därmed vara säkra på att solen går upp imorgon? Nej! Gårdagen bevisar ingenting om morgondagen. Induktionen ger kunskap som funkar rent praktiskt kan vi lita på solen men ger inte absolut Sanning. Vad kan vi veta säkert: Cogito, ergo sum! Jag tänker, alltså finns jag Tillskrivs ofta Descartes ( ) Idén dock mycket äldre, redan hos Augustinus ( ) Är något sant, så är detta sant. Men vad är det som finns om jag finns? Och hur kommer vi vidare? 4

5 Mera Descartes: Gud bedragaren Det slutgiltiga motbeviset mot alla sanningar (utom Cogito ergo sum): Antag att det finns en allsmäktig ond gud Denna lögnernas furste vill vilseleda oss Som allsmäktig kan han lura i oss vad som helst Det finns inget sätt att bevisa att han inte finns Alltså är ingen kunskap fullständigt pålitlig (utom existensen av ett jag som kan luras i saker). Ännu mera Descartes: Dualism Motsatsparet empirism rationalism har varit den röda tråden hittills Från Descartes och framåt är filosofin fylld med fler motsatspar Kulmen hos Hegel ( ) som upphöjde motsatsparen till kärnan i sin logik: Tes + Antites Syntes Och därmed har vi kommit in på det tredje huvudspåret, romantiken Mer motsatspar Materialism idealism Kropp Materia Mekanisk determinism Själ Ande Fri vilja Skilj på ismer på olika nivåer: Ontologiskt vad som egentligen finns Epistemologiskt vad kunskap är Metodologiskt hur forskning praktiskt bedrivs Materialism (anden finns ej) Positivism Idealism (materia ingen egen existens) Romantik Metodologisk materialism huvudregeln inom dagens vetenskap men detta säger ingenting om det ontologiska! 5

6 Materialism idealism Fakta, lagar, generalisering Objektivitet, prövbarhet Oerhört framgångsrik metod för kunskap som funkar Kan bli ett själlöst staplande av fakta Metodologiskt Reduktionism Styrkor Svagheter Holism Mening Subjektivitet Kommer åt frågor som ej kan angripas på andra sätt Kan bli löst tyckande och rent flum Hur kommer vi vidare? Varken Platon eller Aristoteles eller romantiken leder oss till Sanningen med stort S. Hur gör vi det bästa möjliga av en värld där Sanning möjligen kan vara strävansmål, inte uppnåendemål? Om vi nu inte finner Sanningen, hur kan vi få pålitlig kunskap som funkar? Favorit i repris: Strävansmål: Kunskap som: går att använda i nya sammanhang går att bygga vidare på inte är situationsbunden, samma överallt inte är individbunden, samma för alla är SANN? är PÅLITLIG! Att sträva mot sådan kunskap är det vi kallar vetenskap men hur? Vardagskunskap, igen Kunskap som funkar Bygger på praktisk beprövad erfarenhet Ingen medveten systematisk analys Situationsbunden, ej generaliserbar Individuell kunskap Hur kringgår vi vardagskunskapens alla svagheter, och bygger något bättre? 6

7 Kartan kontra verkligheten: Modellbygge Mycket av vårt tänkande handlar om modeller av världen omkring oss. Att nå kunskap är i praktiken att ha byggt en fungerande modell, en karta som funkar att navigera efter. En karta ska vara lagom sann Vardagskunskapens kartor Ofta omedvetna Ofta små osammanhängande fragment Ofta motsägelser i skarvarna Sällan testade längs ovanliga vägar Aldrig systematiskt genomprövade Från vardagskartor till vetenskaplig atlas Tänk igenom medvetet Bygg ihop fragmenten Rensa ut alla motsägelser Dra ut alla konsekvenser Pröva, pröva, pröva, pröva Vad är en teori? En teori i vetenskapliga sammanhang är något helt annat än i vardagen. Vardagsspråkets teori är ju närmast motsatsen till vetande, bara löst prat Vetenskapens teori är tvärtom en stor, väl beprövad och sammanhängande modell för en rejäl bit av verkligheten. Att något kallas teori är ett svaghetstecken i vardagen men ett styrketecken i vetenskapen! 7

8 Pröva, pröva, pröva, pröva 1. Hitta på ett förslag till modell en hypotes 2. Använd modellen till att göra förutsägelser hur säger modellen att verkligheten ska se ut där vi inte har kollat än? 3. Kolla om förutsägelserna stämmer: a) Förutsägelsen stämde: Bra! Gå tillbaka till steg 2, och pröva med en ny förutsägelse. Fortsätt så. b) Stämde inte: Synd! Hypotesen kan inte vara sann. Gå tillbaka till steg 1 och hitta på något nytt. Kunskap måste vara prövbar Går det inte att göra förutsägelser som kan prövas, så finns det inget sätt att sålla agnarna från vetet, inget sätt att veta om modellen är bra. En bra förutsägelse är konkret, specifik, och överraskande Förutsägelser som måste slå in är värdelösa. Var misstänksam mot modeller som har inbyggda bortförklaringar. Om något presenteras som kunskap, försök se hur kunskapen kan prövas. Var misstänksam om du inte kommer på något sätt. Det är alltid relevant att fråga Hur vet vi det? Svaret skall handla om hur kunskapen prövats! Situation och individ Vardagskunskapen var ju: Situationsbunden, ej generaliserbar Individuell kunskap Detta kommer vi runt om vi bygger och prövar modeller rätt: Så generella och allmängiltiga modeller som möjligt. Inte separata modeller för här&nu och där&då Inte separata modeller för dig och för mig Prövningen ska ske: i så många olika situationer som möjligt, systematiskt av så många olika personer som möjligt, inte bara den som hittat på modellen Om inget är Sanning, är då allting lika falskt? Vanligt tankefel: om vi inte kan veta vad som är sant, så kvittar det vad vi tror på. Går att skilja på bättre och sämre modeller, även utan att veta Sanningen. 8

9 Bra och dåliga modeller Sämst: en modell som misslyckats vid prövning, och därmed inte kan vara sann. Dålig: en modell som inte prövats, och som vi därför inte har en aning om ifall den är sann. Lite bättre: en modell som åtminstone funkar i vardagens osystematiska användning. Bäst: en modell som motstått många och hårda systematiska försök att pröva sönder den Att vi inte når Sanningen, är ingen ursäkt för att köpa sämre kunskap än den bästa tillgängliga 9