Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Transkript

1 Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1

2 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande Det själsliga och det kroppsliga tillhör/utgör två helt olika sorters substanser Kropp utsträckning Själ - tänkande 2

3 A Substansbegreppet är ofullständigt och förvirrat Vi har inga andra föreställningar om en substans än att den är en ansamling särskilda egenskaper inneboende i ett okänt något Materia och ande är ( ) lika okända, och vi kan inte avgöra vilka egenskaper som är inneboende i den ena eller andra B Själen i förhållande till den enskilda personen Även om själen vore odödlig, så följer inte därav att personen vars medvetande byggs upp av själen också fortsätter att existera efter kroppens död. 3

4 Analogi Liksom samma materiella substans kan bilda alla djurs kroppar efter varandra, kan samma andliga substans bilda deras själar: deras medvetanden eller det tankesystem som de byggde upp under sin livstid kan gradvis upplösas efter döden Det som är oförstörbart är också omöjligt att alstra Om själen är odödlig, existerade den således före vår födelse, och om den föregående existensen på intet sätt berör oss, kommer nästa heller inte att göra det 4

5 2 Etiska argument! Grundtanken: Det behövs ett liv efter detta för att rättvisa skall skipas. Guds rättvisa: den framtida bestraffningen av de onda och belöningen av de dygdiga Själens odödlighet som en garant för moralisk rättvisa Hume ifrågasätter idén att det blir (mer) rättvist om själen är odödlig och belönas/ bestraffas i livet efter detta Är inte tanken på eviga straff orättvis? Straffet måste stå i rimlig proportion till brottet. Varför evig bestraffning för de tidsbegränsade överträdelser en så bräcklig skapelse som människan gjort sig skyldig till? 5

6 Och vilken är egentligen den gudomliga måttstocken på förtjänstfullt och klandervärt beteende? Vi kan inte veta något om den, eftersom vi bara har en föreställning om mänskliga uppfattningar. De etiska argumenten blir ad hoc-artade och fyllda med lösa antaganden och förmodanden Himmel och helvete förutsätter två olika slag av människor, de goda och de dåliga, men större delen av mänskligheten pendlar mellan last och dygd. 6

7 3 Fysiska argument talar starkt för själens dödlighet de enda filosofiska argument som borde tillåtas i denna fråga, eller rent av i varje fråga som rör fakta Allting är gemensamt mellan kropp och själ; den enes organ är samtliga den andres. Därför måste den enas existens vara beroende av den andras. Själ Kropp 7

8 Princip Varhelst två föremål är så nära förbundna med varandra att alla förändringar som vi någonsin sett i det ena har åtföljts av proportionella förändringar i det andra bör vi, på basis av analogins alla regler, sluta att om det skapas ännu större förändringar i det förra så att det fullständigt upplöses, så följer en fullständig upplösning av det senare. Exempel: sömn Sömn är en relativt liten förändring av kroppens tillstånd, som åtföljs av en tillfällig utplåning eller stor oordning i själen. Om sömn har så långtgående effekter för själen, så är det sannolikt att kroppens död också innebär en upplösning av själen. 8

9 Empiri kontra uppenbarelse! Det är omöjligt att bevisa själens odödlighet med empiriska/fysiska argument eller analogier. Själens odödlighet är ett existenstillstånd som ingen någonsin skådat och som på intet sätt påminner om något som någonsin skådats. Bara den gudomliga uppenbarelsen kan bestyrka denna stora och viktiga sanning. OBS! Ironi 2 Om underverk (1748) Har vi någonsin skäl att tro på berättelser om underverk? 9

10 Källor till tro Skäl att tro på under Jesu uppståndelse som grund för kristen tro Uppstod Jesus från de döda? Uppgifter om detta och andra underverk skiljer sig inte principiellt från andra typer av vittnesbörd och bör, enligt Hume, behandlas på samma sätt. 10

11 Egen erfarenhet via sinnena är generellt en säkrare källa till kunskap än andrahandsuppgifter. Samtidigt är vi i vårt vanliga liv beroende av och har stor nytta av andra människors vittnesbörd. Anledningen till att vi överhuvudtaget har någon tilltro till andras vittnesbörd är upptäckter vi har gjort genom erfarenhet: Minnets relativa pålitlighet Generell böjelse för sanning och rättskaffenhet hos msk:or Tendens hos avslöjade lögnare att utveckla skamkänslor Bedömning av vittnesbörd Bevis Sannolikheter I hur hög grad överensstämmer uppgiften med tidigare erfarenhet? Är våra tidigare erfarenheter enhetliga eller varierande? 11

12 Hume gör en distinktion mellan underverk och det (blott) förunderliga någonting mycket ovanligt, sensationellt, enastående etc. Det förunderliga väcker förundran och kan vara svårt att förstå, men uppfattas ändå som empiriskt möjligt. Humes definition av underverk! Ett underverk är ett brott mot naturlagarna Naturlagarna bygger på en fast och oföränderlig erfarenhet. Ett underverk är en händelse som är erfarenhetsmässigt empiriskt omöjlig. Någonting (Gud?) ingriper och upphäver den normala ordningen i naturen. 12

13 (Problem med Humes definition) Begreppet underverk är mer ursprungligt och primitivt än begreppet naturlag. Man kan klassificera något som ett underverk utan att vara i stånd att ange exakt vilken naturlag händelsen bryter mot. Underverk är otroliga i sig! eftersom en likformig erfarenhet utgör ett bevis, har vi här ett direkt och fullständigt bevis, härrörande från faktumets natur, mot varje underverk Generellt har vi inga goda skäl att tro på underverk och bästa tänkbara skäl att inte tro på dem! 13

14 I specifika fall Maxim Inget vittnesbörd är tillräckligt för att fastställa ett under, med mindre än att vittnesbördet är sådant att dess falskhet vore ett ännu större under än det faktum det försöker fastställa. Vad är mest osannolikt? Förkasta alltid det större undret det som är mest osannolikt Att vittnesbördet är falskt? Eller att ett underverk faktiskt har skett? Hume går alltså med på att det rent teoretiskt är möjligt att det skulle kunna finnas fall där det är mest sannolikt att ett underverk faktiskt har skett. Teori & praktik Men i praktiken, menar han, har det aldrig funnits tillräckliga belägg för något underverk. Han ger 4 skäl för detta påstående. 14

15 1 Otillräckligt antal pålitliga vittnen Det finns inget exempel i historien på ett underverk som bestyrkts av ett tillräckligt antal pålitliga människor med sunt förnuft, utbildning och integritet på ett sådant sätt att man kan utesluta att vittnesuppgifterna är falska. 2 Häpnad och förundran Det finns en tendens i den mänskliga naturen till häpnad och förundran som ofta leder oss till att anamma orimliga uppfattningar. 15

16 3 Barbari Berättelser om underverk förekommer framför allt hos okunniga och barbariska folk, som inte är sofistikerade nog att ifrågasätta auktoriteter och upptäcka förfalskade vittnesutsagor etc. 4 Religion mot religion Varje religion hävdar giltigheten hos sina egna underverk gentemot andra religioners underverk. Det finns således en motstridighet mellan olika religioners vittnesuppgifter om underverk som undergräver dessa vittnesuppgifter. 16

17 Att diskutera Avslutningsvis säger Hume angående kristendomen att ingen förnuftig person kan tro på den utan under. Är Humes dom för hård? Blotta förnuftet är otillräckligt för att övertyga oss om dess sanningsenlighet, och den som av tron letts att ansluta sig till den är medveten om ett under inom (sig) själv som kastar alla ( ) förståndsprinciper över ända 17