KRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET NÅGRA INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! DIALOGER OM NATURLIG RELIGION!

Transkript

1 Fyr KRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET NÅGRA INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! DIALOGER OM NATURLIG RELIGION! 1. Analogin värld/maskin haltar och är svag 1

2 Men varhelst man avviker det allra minsta från likheten i de olika fallen minskar man i samma grad bevisen och kan i sista hand hamna i en mycket svag analogi som obestridligen riskerar vara felaktig och osäker ( Dialoger, s. 103) Olikheten är så slående att det mesta du kan göra anspråk på är en gissning, en hypotes, en förmodan om en likartad orsak (s. 104). 2

3 Varför skall det mänskliga vara normen hela universums princip? Analogin människa/världsskapare Vilket speciellt privilegium har den lilla hjärnrörelse som vi kallar tanke så att vi måste göra den till modell för hela universum? Och om tankeförmågan vilket vi kan förmoda är begränsad till detta lilla hörn och även här har så begränsad verkan, med vilken rätt kan vi då utnämna den till alltings ursprung? (s. 107) Delens beteende (mänskliga avsikter) kan inte läggas till grund för slutsatser rörande helhetens ursprung (världens tillblivelse) Utesluter inte bristen på proportioner varje jämförelse och slutsats? Kan vi utifrån iakttagelsen av en mans hårväxt få veta något om hans ursprung? (s. 107) 3

4 3 Argumentet förutsätter det som skall bevisas Påståendet att ordningen i världen är ändamålsenlig och bär spår av design grundar sig inte på en neutral observation, utan är redan färgat av antagandet att det måste finnas en designer, upphovsman, konstruktör. Argumentet måste visa att den mest sannolika förklaringen till världens ordning är att den har skapats av en intelligent upphovsman. Ordning är inte i sig ett bevis på avsiktlighet Man kan tänka sig och det finns exempel på välordnade fenomen och system som uppstår utan avsikt. 4

5 Ursprungsprincip: frösättning eller fortplantning Ett träd skänker ordning och struktur åt det nya träd som springer ur det utan att veta om ordningen. På samma sätt gör djuren med sin avkomma, fågeln med sin kull (s. 133). Materiell självorganisation såvitt vi kan veta a priori kan materien bära på ursprunget eller källan till ordning inom sig ( ) och det ligger ingen större svårighet att tänka sig att elementen av någon inre okänd orsak kan anta den mest utsökta ordning (s. 105) 5

6 Det skulle kunna finnas en sorts nödvändighet i den materiella världen som styrde hela universums uppbyggnad och som fungerade som en yttersta förklaringsgrund. om vi kunde tränga in i kropparnas innersta natur, skulle vi tydligt se varför det är fullständigt omöjligt för dem att anta någon annan ordning Tankeekonomi Hume/Philo menar att man bör föredra den enklaste hypotesen som kan förklara världens ordning: hellre en inomvärldslig (naturlig) orsak än en utomvärldslig (övernaturlig) hellre en materiell orsak än en själslig 6

7 5. Induktion kan inte användas för att dra säkra slutsatser om universums tillkomst INDUKTION När två slags föremål alltid har observerats höra samman kan jag erfarenhetsmässigt sluta mig till förekomsten av det ena närhelst jag ser det andra (s ) Universums tillkomst är en enskild, unik händelse. Vi har inte erfarenhet av världars tillblivelse. Har du någonsin sett naturen i en sådan situation som liknar elementens första arrangemang? Har världar någonsin formats framför dina ögon och har du haft nöjet att iaktta fenomenets hela utveckling från världsordningens första framträdande till dess fullbordan? (s. 110) 7

8 6 Ändamålsargumentet ger upphov till en oändlig orsaksregress Ändamålsargumentet spårar ordningen i vårt materiella universum till en själslig verklighet (= Gud och hans världsplan eller idéer). Men en själslig värld eller ett universum av idéer fordrar en orsak på samma sätt som en materiell värld eller ett universum av ting, hävdar Philo. Ändamålsargumentet förklarar egentligen ingenting det förskjuter förklaringen till en ny nivå. 8

9 Orsaken till orsaken...etc i evighet. Orsaken till orsaken till orsaken till ordningen i världen Orsaken till orsaken till ordningen i världen Orsaken till ordningen i världen Att säga att de olika idéer som utgör den Högsta varelsens förnuft faller på plats av sig själva och genom sin egen beskaffenhet är egentligen ett tal utan exakt innebörd Vi har ingen erfarenhet av något sådant. Vi har bara erfarenhet av att saker och ting faller på plats utan någon känd orsak. 9

10 Att säga att de olika idéer som utgör den Högsta varelsens förnuft faller på plats av sig själva och genom sin egen beskaffenhet är egentligen ett tal utan exakt innebörd Vi har ingen erfarenhet av något sådant. Vi har bara erfarenhet av att saker och ting faller på plats utan någon känd orsak. Kleanthes ger svar på tal Du frågar mig om orsaken till denna orsak. Jag vet inte, jag bryr mig inte om det, det rör mig inte. Jag har funnit en Gudom och här avslutar jag min undersökning. Låt dem gå vidare som är klokare och mera företagsamma. 10

11 Hur uppfattar Kleanthes Philos kritiska synpunkt nr 6? VAD KLEANTHES TROR ATT PHILO MENAR Den yttersta orsaken Guds intelligenta skapande kan inte vara den yttersta orsaken till ordningen i världen, utan måste i sin tur ha orsakats av något. DÄRFÖR SVARAR KLEANTHES Javisst, men jag nöjer mig med Gud. Man kan på ett tillfredsställande sätt förklara ett fenomen utan att gå tillbaka i kedjan av orsaker tills man kommer till den yttersta. Innebörden av Philos kritik Philos poäng är inte att designhypotesen (dvs att Gud har skapat världen) lämnar frågor obesvarade. Philos poäng är att designhypotesen inte förklarar ordningen i världen, då Guds ordning är i minst lika stort behov av förklaring. 11

12 Hur Kleanthes hade kunnat bemöta Philos invändning Syftet med ändamålsargumentet är inte att förklara ordningen i världen = varför världen har just den ordning som den har. Syftet är att bevisa (induktivt) att världen skapades av en gud som har människoliknande (antropomorfa) själsegenskaper. 7. Otillräckliga belägg i naturen Det finns inte tillräckliga belägg i naturen för att vi skall kunna sluta oss till en skapargud som är oändlig, fullkomlig, immateriell eller ens att det skulle finnas endast en skapargud och inte flera. 12

13 Du ser en person ta 200 kg i bänkpress. Av detta kan du sluta dig till att personen är stark stark nog för att lyfta 200 kg. Men inte att personens styrka skulle vara obegränsad eller oändlig. Allt vi kan erfara i naturen är ändligt. Därför kan vi inte sluta oss till en oändlig skapargud. Vi behöver inte postulera en oändlig skapargud för att förklara naturens ändliga egenskaper. 13

14 Vi kan inte sluta oss till, på basis av hur världen ser ut, att Gud skulle vara fullkomlig. Världen är ju inte perfekt: vi kan utan svårigheter föreställa oss en bättre värld. Men även om vi visste att världen var perfekt, så skulle vi inte kunna dra slutsatsen att den var skapad av en fullkomlig gud. Det är möjligt att skaparen hade tur. De tillgängliga beläggen från vår värld är inte tillräckliga för att stödja slutsatsen att det bara finns en gud. Faktum är att om världen liknar mänskliga artefakter (som maskiner eller byggnader), så har vi starkare skäl att tro att den är resultatet av ett lagarbete mellan flera olika gudar, än att den är en enda guds verk. 14

15 På basis av vad vi vet om världen har vi inga skäl att sluta oss till att Gud är immateriell. Alla kreatörer vi känner till har haft en kropp. Kleanthes förstår inte innebörden av Philos kritik. Han tycks tro att Philo till slut har gått med på att världen uppenbarligen är skapad. Philos poäng är i själva verket: Även om vi skulle kunna sluta oss till att världen är skapad, så skulle vi inte kunna dra slutsatsen att den är skapad av den sortens Gud som Kleanthes vill ha. 15

16 8. Ändamålsargumentet och alternativa hypoteser I stället för maskinanalogin Välordnad Ett slutet system Delarna samverkar Varje del verkar dels för sitt eget bevarande, dels för helhetens bevarande Världen är som en enda stor djurkropp 16

17 Världen har (till skillnad från ett djur) inga sinnesorgan, inget centrum för tänkande, ingen inre källa till rörelse eller handling. Världen påminner mer om en grönsak än om ett djur. Philo igen Analogin haltar till viss del. Men det gör även ändamålsargumentets maskinanalogi. Poängen är att de tillgängliga beläggen i världen (till viss del) stöder en mängd olika analogier. Djurkroppsanalogin har minst lika bra stöd som maskinanalogin. 17

18 Om världen är som en enda stor djurkropp eller grönsak så är det möjligt att den inte kommit till genom intelligent skapande. Det är inte svårare att förstå hur fortplantning och frösättning skulle ha kunnat ge upphov till världen, än att förstå hur intelligent skapande skulle ha kunnat göra det. Något som talar för fortplantning kontra intelligent skapande: Vi ser alltid förstånd/förnuft/intelligens uppkomma genom fortplantning, men vi har ingen erfarenhet av intelligens som ger upphov till fortplantning. Världen och dess ordning kan ha uppkommit genom atomers slumpmässiga arrangemang. Atomerna rör sig kaotiskt i olika tillstånd av oordning. Ibland kombineras atomer slumpmässigt i ordnade strukturer. Vissa sådana strukturer blir stabila och bestående därför att deras ordning i sig producerar fortlevnadsfördelar. Ordning som ter sig ändamålsenlig kan uppstå av en slump 18

19 Demea Men detta förutsätter ju att materien kan sätta sig i rörelse utan någon viljeagent eller första kraft Philos svar Att rörelse uppstår av sig själv i materia är lika tänkbart, a priori, som att den förmedlas av en själ eller intelligens Kleanthes Med denna hypotes kan vi inte förklara varför världen är så mycket bättre än vad den behöver vara för att de ordnade strukturerna skall fortleva. Att det finns mer än blott och bart det minimum av ordning som behövs för fortlevnad är ett tillräckligt bevis på att det finns en avsikt och en god avsikt bakom ordningen i världen Ex: Två ögon och två öron är inte absolut nödvändiga för artens fortlevnad. 19

20 Philo till slut Philo medger att hypotesen är ofullständig och ofullkomlig. Han kan inte förklara de extra fördelarna i systemet. Men ofullständighet är ett drag hos alla kosmologiska system, inklusive de religiöst grundade. Vi har helt enkelt inte tillräcklig evidens för att bekräfta några teorier alls. Manar till måttfullhet: Ingen teori bör bli vedertagen på basis av en liten analogi och inte heller förkastas på grund av en liten motsägelse. 20