Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Transkript

1 Föreläsningar 1. Onsdag 14/ sal Torsdag 15/ sal Måndag 19/ sal Tisdag 20/ sal Onsdag 21/ sal Torsdag 22/ sal 203 Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

2 Kognitivism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

3 Kognitivism Anta att en person uppriktigt yttrar den moraliska satsen Stöld är fel Anta vidare att personen är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening Enligt kognitivismen befinner hon sig då i ett visst mentalt tillstånd: hon tror att det är fel att stjäla Hon har trosföreställningen att handlingen att stjäla har egenskapen att vara moraliskt fel

4 Enligt kognitivismen kan värdesatser (språkligt sett) vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten Satsen Det är fel att stjäla är sann om handlingen att stjäla verkligen har egenskapen att vara moraliskt fel och den är falsk om handlingen att stjäla inte har egenskapen att vara moraliskt fel

5 Naturalismen Naturalismen består av två komponenter: 1. Kognitivism 2. Värdeomdömen (normer och värderingar) är en sorts naturliga eller empiriska omdömen Annorlunda uttryckt: de egenskaper som våra värdeomdömen tillskriver till handlingar och andra objekt är naturliga egenskaper

6 Ett annat sätt att säga detta på är att vi kan beskriva vad värdetermer/värdeuttryck betyder utan att använda oss av några värdetermer Enligt naturalismen är det alltså möjligt att definiera bra, rätt, fel, vacker, bör, etc. utan att använda några värdetermer Naturalismen reducerar värdeomdömen till naturliga omdömen, d.v.s. till något som går att beskriva fullständigt i icke-värde termer

7 Vi har redan nämnt en naturalistisk teori, nämligen den självbiografiska teorin (enkla subjektivismen) som säger någonting i stil med att termen bra (eller rätt ) betyder det samma som uttrycket gillas av mig Annorlunda uttryckt: satsen x är bra uttrycker trosföreställningen att x gillas av mig (dvs. talaren den som uttrycker satsen)

8 Om jag t.ex. påstår att en viss film är bra, så har jag därmed påstått någonting om mig själv, nämligen att jag gillar den filmen Mitt påstående kan vara sant eller falskt Det kan också testas empiriskt genom att man undersöker om jag faktiskt gillar filmen i fråga

9 En annan naturalistisk teori är den demokratiska teorin som säger någonting i stil med att termen bra (eller rätt ) betyder det samma som uttrycket gillas av majoriteten Annorlunda uttryckt: satsen x är bra uttrycker trosföreställningen att x gillas av majoriteten Även här har vi att göra med någonting som kan vara sant eller falskt och som kan testas empiriskt

10 Bergström listar ytterligare några naturalistiska definitionsförslag: 1. Uttrycket bättre än betyder desamma som tillgodoser fler intressen än 2. Uttrycket bättre än betyder det samma som skulle föredras av var och en som är opartisk, har fullständiga kunskaper om fakta samt har maximal inlevelseförmåga 3. Termen orätt betyder detsamma som strider mot den historiska (eller biologiska) utvecklingen

11 Man kan tänka sig flera andra mer komplexa naturalistiska teorier Gemensamt för alla dessa naturalistiska förslag är att de reducerar värdeuttryck till uttryck som bara innehåller naturliga/ickevärdetermer Samt att man i princip kan testa värdeomdömen empiriskt; testa om en viss handling är rätt eller fel, etc.

12 Ontologisk naturalism Det Bergström primärt diskuterar är semantiska former av naturalism. Teorier som enbart handlar om språkliga uttryck och deras betydelser Det finns dock också ontologiska former av naturalism Dessa går ut på att en viss värdeegenskap är identisk med någon naturlig eller empirisk egenskap (eller att ett visst värdefaktum är identiskt med något empirisk faktum) men som inte säger något alls om vad vissa språkliga uttryck betyder

13 Ontologisk naturalism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell s 66

14 Grundtanken i ontologisk naturalism är att värdeegenskaper är i princip som vilka egenskaper som helst Det finns inte några principiella skillnader mellan värdeegenskaper och andra typer av egenskaper i vår omgivning Man kan kalla dessa vanliga egenskaper för naturliga egenskaper

15 Vad är en naturlig egenskap? Ett första förslag: en egenskap är naturlig om den kan observeras med hjälp av våra fem sinnen Exempel: Jag kan nu se att tavlan är rektangulär Egenskapen rektangularitet är alltså en naturlig egenskap enligt detta förslag eftersom man kan observera den med hjälp av de fem sinnena

16 Om värdeegenskaper är naturliga egenskaper i denna mening så kan de observeras med våra fem sinnen Det innebär i sin tur att man kan nå kunskap om att något har en viss värdeegenskap Vi skulle kunna nå kunskap om att en viss handling är t.ex. moraliskt rätt på i princip samma sätt som vi kan nå kunskap om att en tavla är rektangulär!

17 Ett annat förslag på vad som menas med naturlig egenskap är en egenskap som har kausal förmåga dvs. en egenskap som kan orsaka olika fenomen Exempel: Det faktum att tavlan är rektangulär orsakar mitt synintryck att den är rektangulär Det innebär att tavlans rektangularitet är en naturlig egenskap hos tavlan som orsakar mitt synintryck

18 Bergström förkastar dessa förslag på vad naturlig egenskap innebär Men han verkar ändå mena att naturliga egenskaper typiskt är sådana att de har kausal kraft och att de kan observeras Den bestämning av naturliga egenskaper som Bergström till slut fastnar för är följande: En naturlig egenskap är en egenskap som går att fullständigt beskriva utan att använda några värdetermer

19 Semantisk naturalism (en form av kognitivism): värdetermer och värdeuttryck betyder detsamma som någon ickevärdeterm eller uttryck Ontologisk naturalism: (en form av värderealism) värdeegenskaper och värdefakta existerar och består i egenskaper och fakta som fullständigt går att beskriva i icke-värde termer

20 Argument för naturalismen Bergström påstår i boken att han inte känner till några argument för naturalismen Men Bergström är lite orättvis här - det finns faktiskt en del argument för naturalismen Det framgår senare i boken att Bergström också anser att det finns argument som kan uppfattas som argument för naturalism

21 (Ontologisk naturalism i värdeteorin får visst stöd av global naturalism: Den ontologiska tesen att allting som existerar är naturligt ) Semantisk naturalism en kognitivistisk teori. Det innebär att alla de argument vi tidigare har tagit upp mot emotivism/ickekognitivism (och därmed för kognitivismen) ger visst stöd till naturalismen

22 Argument för kognitivism Värdesatsers språkliga form tyder på att de är påståendesatser Våra epistemologiska uppfattningar tyder på att värdeomdömen kan vara sanna eller falska (att de är påståenden/trosföreställ.) Förekomsten av (genuin) oenighet i värdefrågor tyder på att värdeomdömen kan vara sanna eller falska Misstag i värdefrågor tyder på att de kan vara sanna eller falska

23 Argument mot naturalismen Det finns ett antal argument mot naturalismen, men som Bergström påpekar så kan dessa variera beroende på vilken form av naturalism det är fråga om Några av de argument mot naturalismen som Bergström tar upp drabbar alla former av semantisk naturalism teorier som säger att värdetermer och värdeuttryck har samma mening som någon naturalistisk fras

24 Öppna frågans argument Detta argument går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm eller uttryck Om detta stämmer så kan vi sluta oss till att alla semantiska former av naturalism är falska

25 Jämför följande två frågor: 1. Är alla bröder snälla? 2. Är alla bröder manliga syskon? 1 är en öppen fråga i den meningen att det är en genuin eller begriplig fråga 2 är stängd för att bror och manligt syskon har samma mening dvs. de är synonymer

26 Den öppna frågans argument: (1) Anta att en naturalist föreslår att en värdeterm V har samma mening som en naturlig term N Exempel: bra har samma mening som orsakar njutning (2) Vi kan då fråga: Är allt som är N också V? Dvs. vi kan fråga Är allt som orsakar njutning också bra?

27 (3) Alla sådana frågor verkar öppna (4) Om frågan Är allt som är N också V? är öppen så kan inte V ha samma mening som N Dvs. om frågan Är allting som orsakar njutning också bra? är öppen så kan inte termen bra ha samma mening som uttrycket orsakar njutning

28 (5) Slutsats: En värdeterm V kan inte ha samma mening som någon naturlig term Förklaring: Om en värdeterm V skulle ha samma mening som en naturlig term N, så skulle frågan Är allt som är N verkligen V? vara stängd Den skulle vara som frågan Är allt som är en bror också ett manligt syskon? En sådan fråga är inte öppen, d.v.s. inte en genuin fråga

29 Tankegången som ligger bakom öppna frågans argument är att om bra och orsakar njutning hade samma mening så skulle det vara något en kunnig språkanvändare skulle ha kunskap om Det innebär: Om bra och orsakar njutning hade samma mening så skulle frågan Är allting som orsakar njutning också bra? inte vara en öppen fråga för en kunnig språkanvändare

30 Naturalistens svar 1 Men kan den öppna frågans argument ens visa att värdetermer inte har samma mening som några naturlig termer? Öppna frågans argument antas gälla för alla naturalistiska förslag på vad moraliska termer kan tänkas betyda Argumentet gör anspråk på att visa att alla naturalistiska definitioner av moraliska termer är felaktiga Men visar argumentet verkligen detta?

31 Tanken med den öppna frågans argument är att oavsett vilken värdeterm V och vilken naturlig term N man än sätter in i argument så får man samma resultat: att dessa termer inte har samma mening Men man har ju inte applicerat den öppna frågans argument på alla tänkbara naturalistiska förslag på vad värdetermer kan tänkas betyda Man kan därför invända mot den öppna frågans argument att det övergeneraliserar

32 Man har alltså inte lyckats visa att den öppna frågans argument gäller för att alla möjliga naturalistiska förslag på definitioner av värdetermer Man har inte fastställt en gång för alla att oavsett vilka termer V och N vi sätter in i argumentet så skulle vi finna att frågan var öppen Det finns därför inte stöd för att alla naturalistiska förslag på vad moraliska termer och andra värdetermer betyder är misslyckade

33 Men kanske kommer detta svar på den öppna frågans argument tillbaka och biter naturalisten i svansen? Bergström nämner att det är något suspekt med att naturalister inte kan enas om ett enda förslag på vad värdetermer betyder Mot detta kunde naturalisten invända att olika definitioner kan vara korrekta i olika kontexter men att i varje kontext finns det någon naturalistisk definition som är korrekt

34 Detta skulle i så fall kunna förklara varför den öppna frågans argument kan verka rimligt Eftersom värdetermers betydelse varierar från kontext till kontext, så har de inte samma mening som någon bestämd naturalistisk fras; därför verkar frågan öppen Men det hindrar inte att värdetermer i varje enskild kontext är synonyma med någon naturalistisk fras

35 Naturalistens svar 2 Om vi skulle acceptera den öppna frågans argument så måste vi kanske förkasta naturalismen i dess semantiska variant (dvs. den teori som säger att värdetermer betyder samma sak som naturliga termer och uttryck) Men argumentet ger oss inte något skäl att förkasta den ontologiska naturalismen (dvs. den teori som säger att värdeegenskaper är identiska med naturliga egenskaper)

36 Två termer kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Termerna vatten och H 2 O refererar till samma sak - vatten och H 2 O är identiska. Men termen vatten har inte samma mening som termen H 2 O Frågan Är allt som är vatten verkligen H 2 O? verkar också öppen, men det bevisar knappast att vatten och H 2 O inte refererar till samma sak!

37 En värdeterm V och en naturlig term N kan därmed också referera till samma sak även om de inte har samma mening Termen bra och uttrycket orsakar njutning kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Dessutom: egenskapen att vara bra och egenskapen att orsaka njutning kan vara identiska även om termen bra och uttrycket orsakar njutning inte har samma mening

38 Humes lag mot naturalismen Ett annat argument mot naturalismen utgår från den så kallade Humes lag Detta argument kan användas både av objektivister och av emotivister för att försöka visa att det är någonting fel på naturalismen och argumentet kan därför anses tala till fördel för både objektivismen och emotivismen men framförallt mot naturalismen

39 Humes lag brukar ofta sammanfattas i slagordet att man inte aldrig kan härleda ett bör från ett är Hos Hume själv så verkar det dock inte vara fråga om en lag öht, utan snarare om en allmän observation att moralfilosofer (på Humes tid 1700-talet och innan) alltför hastigt gick från rena faktapåståenden ( är-påståenden ) till normativa slutsatser ( bör-påståenden ) utan att förklara, eller ge skäl för, hur de når dessa slutsatser

40 Bergström anför Humes lag som ett huvudargument för hans egen objektivistiska position (även om han erkänner att Humes lag talar lika mycket för emotivismen som för objektivismen) Det är också värt att notera att David Hume själv knappast var någon objektivist och att det finns både emotivistiska och naturalistiska tolkningar av Hume

41 Tolkning av Humes lag Bergström noterar att formuleringen att man inte kan härleda ett bör från ett är är vilseledande då lagen normalt inte anses förbjuda följande härledning: (1) Det är moraliskt fel att stjäla (2) Alltså: Vi bör inte stjäla Men notera att både premissen och slutsatsen är värdeomdömen

42 Bergström föreslår följande formulering: värdeomdömen kan inte följa logiskt från enbart empiriska/naturliga premisser Eller ännu bättre: för att ett värdeomdöme skall kunna följa logiskt från en uppsättning premisser, så måste minst en av dessa premisser självt vara ett värdeomdöme Men om värdeomdömen är (en sorts) rent empiriska omdömen, som naturalismen hävdar, så bör de ju kunna följa logiskt från empiriska omdömen!

43 Humes lag säger att värdeomdömen inte kan följa logiskt från naturliga omdömen Om värdeomdömen består i naturliga omdömen, som naturalismen säger, så skulle värdeomdömen kunna följa från naturliga omdömen Humes lag verkar därför svår att förena med naturalismen

44 Naturalistens svar Men bevisar verkligen Humes lag att naturalismen är falsk (som Bergström antyder)? Ett problem med denna tanke är att det är svårt att se att det finns något oberoende stöd för Humes lag Humes lag är främst riktad mot naturalismen, men lagen verkar förutsätta att naturalismen är felaktig snarare än att bevisa att den är felaktig

45 Naturalistens svar 1 Argumentet gör anspråk på att visa att alla naturalistiska definitioner av värdetermer är felaktiga Men man har ju inte applicerat den öppna frågans argument på alla tänkbara naturalistiska förslag på vad värdetermer kan tänkas betyda Man kan därför invända mot den öppna frågans argument att det övergeneraliserar

46 Men kanske kommer detta svar tillbaka och biter naturalisten i svansen? Bergström nämner att det är något suspekt med att naturalister inte kan enas om ett enda förslag på vad värdetermer betyder Mot detta kunde naturalisten invända att olika definitioner kan vara korrekta i olika kontexter men att i varje kontext finns det någon naturalistisk definition som är korrekt

47 Detta skulle i så fall kunna förklara varför den öppna frågans argument kan verka rimligt Eftersom värdetermers betydelse varierar från kontext till kontext, så har de inte samma mening som någon bestämd naturalistisk fras; därför verkar frågan öppen

48 Naturalistens svar 2 Om vi skulle acceptera den öppna frågans argument så måste vi kanske förkasta naturalismen i dess semantiska variant (dvs. den teori som säger att värdetermer betyder samma sak som naturliga termer och uttryck) Men argumentet ger oss inte något skäl att förkasta den ontologiska naturalismen (dvs. den teori som säger att värdeegenskaper är identiska med naturliga egenskaper)

49 Två termer kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Termerna vatten och H 2 O refererar till samma sak - vatten och H 2 O är identiska. Men termen vatten har inte samma mening som termen H 2 O Frågan Är allt som är vatten också H 2 O? verkar öppen, men det bevisar knappast att vatten och H 2 O inte refererar till samma sak!

50 En värdeterm V och en naturlig term N kan referera till samma sak även om de inte har samma mening Ex: Termen bra och uttrycket orsakar njutning kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Egenskapen att vara bra och egenskapen att orsaka njutning kan vara identiska även om termen bra och uttrycket orsakar njutning inte har samma mening

51 Humes lag mot naturalismen Ett annat argument mot naturalismen utgår från den så kallade Humes lag Detta argument kan användas både av objektivister och emotivister mot naturalismen Humes lag brukar ofta sammanfattas i slagordet: man kan aldrig härleda ett bör från ett är

52 Tolkning av Humes lag Bergström noterar att denna formulering är vilseledande då lagen normalt inte anses förbjuda följande härledning: (1) Det är moraliskt fel att stjäla (2) Alltså: Vi bör inte stjäla Men notera att både premissen och slutsatsen är värdeomdömen

53 Bergström föreslår följande formulering: värdeomdömen kan inte följa logiskt från enbart empiriska/naturliga premisser Men om värdeomdömen består i naturliga omdömen, som naturalismen säger, så skulle värdeomdömen kunna följa logiskt från (andra) naturliga omdömen Naturalismen verkar därför svår att förena med Humes lag

54 Naturalistens svar Ett problem med denna tanke är att det är svårt att se att det finns något oberoende stöd för Humes lag Humes lag är främst riktad mot naturalismen, men lagen verkar förutsätta att naturalismen är felaktig snarare än att bevisa att den är felaktig