11. Feminism och omsorgsetik

Transkript

1 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier som vi hittills studerat. Annorlunda uttryckt: finns det en typiskt manlig och en typiskt kvinnlig moral? Och vilka slutsatser ska man i så fall dra av detta?

2 11. Feminism och omsorgsetik Idén om ett typiskt kvinnligt moraliskt tänkande härstammar från forskning inom utvecklingspsykologi. På 50-talet utvecklade Lawrence Kohlberg sin teori om hur barn utvecklas moraliskt. Enligt K genomgår alla barn en utveckling i flera steg, där deras moraliska tänkande blir alltmer abstrakt. Alla barn når dock inte lika långt. Alla barn börjar på stadium 1, som kännetecknas av fullständig egoism. I bästa fall når de hela vägen till steg 6, där de accepterar universella principer ungefär som hos Kant. K ansåg själv att utvecklingen han visade på gick i riktning mot en allt bättre eller sannare moral men det behöver man inte hävda. K menade också att utvecklingen bara gick åt ett håll. Den som en gång nått ett visst utvecklingssteg återgick inte till ett lägre.

3 11. Feminism och omsorgsetik I sin forskning lät Kohlberg barn i olika åldrar svara på frågor om hur personer i olika situationer bör handla. Hans mest kända exempel handlar om Heinz, som behöver en medicin från en apotekare för att rädda sin frus liv. Men apotekaren, som också uppfunnit medicinen, begär ett pris som Heinz inte kan betala. Vad ska H göra?

4 11. Feminism och omsorgsetik Bl.a. intervjuade K:s forskarlag två 11-åringar, Jake och Amy, som gav helt olika svar på frågan. Enligt Jake bör Heinz stjäla medicinen, eftersom ett människoliv är värt mer än pengarna (som apotekaren begär). Amy har istället svårt att ge ett rakt svar på frågan och verkar se situationen som att Heinz och apotekaren måste komma fram till en lösning gemensamt genom att tala med varandra. Detta tyder på att Amy befinner sig på ett lägre stadium än Jake enligt K:s teori. Amy är kvar på nivå 3, medan Jake åtminstone nått nivå 4.

5 11. Feminism och omsorgsetik Carol Gilligan, som var Kohlbergs elev, ansåg att K:s forskning tenderade att nedvärdera flickors moraliska tänkande jämfört med pojkars. Hennes tolkning av K:s forskning, och hennes egen, var att kvinnors moraliska tänkande är annorlunda än mäns, och att Kohlbergs stadieindelning återspeglar ett manligt tänkande snarare än ett objektivt korrekt synsätt. Vilka är då skillnaderna mellan kvinnors och mäns moraliska tänkande enligt G? Enkelt uttryckt kännetecknas mäns tänkande av abstrakta, universella principer ofta uttryckta i termer av rättvisa, och ibland rent matematiska. Exempel: Jake: Man ger ¾ åt sig själv och ¼ åt andra. Kvinnors tänkande, å andra sidan, fokuserar på omsorg om andra och bevarandet av personliga relationer. Kvinnor tenderar också att vara mer empatiska och medkännande.

6 11. Feminism och omsorgsetik Det råder fortfarande kontrovers om Gilligan har rätt om skillnader mellan kvinnors och mäns moraliska tänkande och hur dessa skillnader, om de nu finns, bäst ska förklaras. För oss är det dock viktigare att fråga: 1. Råder det några betydande skillnader i praktiken mellan dessa olika moraliska synsätt? 2. Om så är fallet, vilket av dem är då att föredra?

7 11. Feminism och omsorgsetik Betoningen av omsorg leder till en annorlunda syn på relationer med närstående, ett område som många andra teorier (t.ex. utilitarismen, Kant) ofta anklagas för att hantera dåligt, eftersom de tenderar att istället betona kravet på opartiskhet. Notera dock att omsorgsetiken inte nödvändigtvis kan tala om för oss hur man bör bära sig åt i sådana relationer. Istället tenderar den att beskriva olika ideal, som t.ex. den kärleksfulle föräldern. [Vi återkommer till denna punkt i samband med dygdetiken, kap. 12.] Om man drar omsorgsetiken till sin spets har den radikala följder för hur vi bör förhålla sig till personer som vi inte har personliga relationer med, t.ex. människor i fjärran länder. Dessa kan vi helt ignorera utan att göra fel.

8 Enligt en tolkning kan skillnaden mellan omsorgsetik och typiskt manliga moralteorier som utilitarismen och pliktetiken (i Kants version eller andras) uttryckas på följande vis: det centrala begreppet i de manliga teorierna är moralisk skyldighet, men i omsorgsetiken är det dygden. Om den tolkningen stämmer ansluter sig omsorgsetiken, ironiskt nog, till en annan manlig moralteori med en lång historia: dygdetiken.

9 Ofta menar man att det som skiljer den antika etiken från den moderna (1600-talet och framåt) är precis denna skillnad: de antika filosoferna, som Platon och Aristoteles, tänkte i termer av dygd, snarare än skyldighet. (Den antika grekiskan har ö. h. t. inget ord som motsvarar plikt. ) Platon och Aristoteles försökte beskriva hur en god person ska vara snarare än hur en sådan person ska agera i varje upptänklig situation. Platon ( f. Kr.) Aristoteles ( f. Kr.)

10 Ett annat sätt att uttrycka skillnaden mellan dygdetiken och de moralteorier vi granskat tidigare är denna: för de andra teorierna är moraliska regler primära, för dygdetiken är karaktären primär. Därför kan vi också kalla de andra teorierna för regelbaserade, och dygdetiken för karaktärsbaserad. Regelbaserade teorier kännetecknas av att det enligt dem finns vissa moraliska regler som vi alla måste följa, och att en god moralisk karaktär består i att konsekvent följa denna regel (eller, som i Kants fall, att följa den därför att det är den rätta moraliska regeln). Enligt dygdetiken, däremot, finns inga moraliska regler som är informativa, någorlunda generella och undantagslösa. För att vi ska veta vad vi ska göra i en given situation duger det inte att följa givna regler. Istället måste vi använda vårt omdöme eller annorlunda uttryckt, vår karaktär. Eller, som Aristoteles säger, vår varseblivning.

11 I Aristoteles efterföljd kan vi definiera en dygd på följande vis: ett karaktärsdrag som manifesteras i vanemässigt handlande och som det är bra för en person att ha. (RoF, s. 194). En last definieras då på liknande sätt, fast med dåligt istället för bra. Enligt en annan tänkbar definition är dygden är karaktärsdrag som det är bra inte bara för en själv att ha, utan även för andra. Att ha en dygd består inte enbart i att handla på ett visst sätt; man måste också ha rätt motiv för sin handling och detta motiv är (oftast) inte att vara dygdig. Exempel: vänskap är en dygd, och att ha denna dygd är att vara en god vän. En god vän är inte bara en person som handlar på ett visst sätt, utan en person som gör detta av vänskap.

12 Att ge innehåll åt dygdetiken innebär att identifiera och sedan beskriva de olika dygderna (och lasterna). Det är dock viktigt att komma ihåg att denna beskrivning inte (enbart) kan bestå i någon handlingsregel som den person som har dygden i fråga följer. Detta beror på att varje sådan regel har så många undantag (och undantag från undantagen osv.) att det är omöjligt att få med den i beskrivningen. Exempel: ärlighet är en dygd, men det går inte bara att säga att en person är ärlig om och endast om han eller hon aldrig vilseleder andra. Detta skulle vara att reducera dygden till en regel som vem som helst skulle kunna följa mer eller mindre mekaniskt. Det finns många situationer då det är legitimt att vilseleda andra, men det går inte att på ett uttömmande sätt och på förhand beskriva alla dessa situationer.

13 Slutsatsen man kan dra från detta är att det är svårt att ge någorlunda bra beskrivningar av de olika dygderna. Exempel: Generositet är en dygd, men hur ska den beskrivas? Hur handlar en generös person? I RoF (s. 196) föreslår R följande tolkning: Man ska vara så generös med sina resurser som är förenligt med att man samtidigt kan tillfredsställa sina mest grundläggande behov. I EMP (sjätte utgåvan) har han dock övergivit denna tolkning, som ju kräver väldigt mycket för att man ska räknas som generös. Istället säger han bara att generositet ska vara förenlig med att leva sitt vanliga liv (s. 163). Han förutsätter dock att ett vanligt liv inte är alltför påkostat. Dygdetikern säger att R:s svårigheter är symtomatiska. En generös person vet när och hur man använder sina resurser för andras skull, men någon enkel princip går inte att formulera.

14 Två fördelar med dygdetik gentemot regelbaserade teorier: 1. Den säger inte bara något om vad vi bör göra, utan också om hur vi bör vara motiverade när vi gör det. [Smith-exemplet] Notera dock att t.ex. utilitarismen också kan uttala sig om vilka motiv vi bör ha, nämligen de motiv som har de bästa konsekvenserna för lyckan. 2. Den tillåter oss att vara partiska, eftersom flera dygder inbegriper partiskhet. Notera dock att t.ex. utilitarismen också kan tolerera partiskhet, med motiveringen att det generellt är bättre för mängden lycka i världen om vi är partiska.

15 Två versioner av dygdetik: 1. Radikal dygdetik (t.ex. Anscombe): dygdetiken är i sig en fullständig moralisk teori och de moraliska begrepp som inte hör hemma inom denna teori i synnerhet begreppet moralisk skyldighet får antingen avskaffas helt, eller åtminstone reduceras till dygdetiska begrepp. Hur kan begreppet moralisk skyldighet reduceras till dygdetiska begrepp? Så här: en handling är moraliskt obligatorisk om och endast om den är vad en dygdig person skulle göra. Notera att denna definition i sig inte säger särskilt mycket om hur man bör handla.

16 2. Begränsad dygdetik. Enligt denna hållning erbjuder dygdetiken ett väsentligt komplement till andra teorier, men är inte i sig en fullständig teori. Det är dock inte helt klart hur denna kombination närmare bestämt ska se ut. Dygdetiken och konkurrerande teorier verkar ju delvis vara oförenliga.

17 Som stöd för begränsad dygdetik, gentemot radikal dygdetik, kan man peka på att dygdetiken är ofullständig i tre avseenden: 1. Dygdetiken behöver kompletteras med andra överväganden som gör klart varför vissa karaktärsdrag är dygder medan andra är laster. T.ex. kan man åberopa egoism eller utilitarism. Dygdetikern svarar: det är sant att man måste motivera varför vissa karaktärsdrag är dygder, men det innebär inte att man måste tillgripa någon alternativ moralteori.

18 2. Dygdetiken kan inte hantera konflikter mellan dygder. Det kan stämma, men samma sak gäller många andra teorier dock ej utilitarismen, som aldrig ger upphov till konflikter till att börja med. 3. Dygderna kan inte tillämpas på svåra fall, där det är svårt att veta vad en viss dygd (t.ex. vänlighet) kräver. Fast dygdteoretikern skulle säga att det är orimligt att förvänta sig en fullständig moralteori, om en sådan skulle lösa alla svåra fall för oss.