Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)"

Transkript

1 Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma) Religioner och andra livsåskådningar sekulära livsåskådningar, till exempel humanism. => Förklara vad som menas med en livsåskådning. => Se likheter och skillnader mellan religiös livsåskådning med icke religiös livsåskådning. => Förklara vad humanismen säger om människan och dess värde. => Förklara vad som är otänkbart för en humanist. => Visa på konsekvenser av antikens nya tankar om gudar och vad hände med dessa tankar. => Beskriv kyrkans agerande under historiens gång gentemot humanister och konsekvenser för humanisterna. => Ge exempel på idéer från Upplysningen och beskriv sambandet till industriella revolutionen => Förklara vad som gör den amerikanska självständighetsförklaringen till ett humanistiskt dokument. => Vad var skillnaden i det samhälle som Am rev gav mot det som funnits innan i Europa och vad skiljde från idag. => Förklara bakgrunden/orsakerna till varför FN bildades. => Sammanfatta den viktigaste innebörden i Artikel 1 & 2 i de mänskliga rättigheterna. => Ge exempel på organisationer som jobbar för de mänskliga rättigheterna. Identitet och livsfrågor Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. => Förklara vad som är det viktigaste för en humanist. => Visa på konsekvenser av att leva som en humanist ex vad man anser är rätt och vad som är fel. Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. => Ge exempel på skillnader mellan humanistisk konfirmation och en kristen sådan.

2 Etik Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik. => Förklara vad som menas med etik och moral. => Utifrån dilemma om njurtransplantation förklara vad människovärde är => Förklara hur en konsekvensetiker och en pliktetiker skulle resonera i fallet om njurtransplantation. Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik. => Förklara vad som menas med dygd och vad en dygdetiker ofta lyfter fram för dygder. Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar. => Förklara vad humanister har för syn på människovärde. Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. => Förklara med exempel vad man har frihet att göra enligt MR. => Förklara vad som menas med ansvar och vilket ansvar man har enligt MR. Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Stegring Kort beskrivning med kort förklaring av sambanden Förklaringar i flera led som visar flera av de viktiga sambanden Förklaringar i flera led med de flesta sambanden samt likheter som kommer igen i fler livsåskådningar (mönster)

3 Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.) Kan göra enkla eller skillnader. Kan göra utvecklade och skillnader. Kan göra utvecklade och skillnader mellan givna och dolda saker. Stegring Korta beskrivningar (få led) av likheter eller skillnader. Beskrivningar i flera led som visar flera av de viktiga likheterna och skillnaderna. Beskrivningar i flera led där de flesta viktiga likheterna och skillnaderna finns med Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar Förslag/slutsats/ kärna enkla och till viss del förslag på lösningar. utvecklade och relativt väl förslag på lösningar. och väl förslag på lösningar. Stegring Korta beskrivningar (få led) med utifrån någon förmåga i förståelsekartan. Beskrivningar i flera led som visar flera av förmågorna i förståelsekartan. Beskrivningar i flera led där de flesta av förmågorna i förståelsekartan finns med. Begrepps- och modellanvändning i religion Begrepp/modeller Kan för aktuellt område använda ett i huvudsak Kan för aktuellt område använda ett relativt väl Kan för aktuellt område använda ett väl Kan använda dolda ett i huvudsak Kan använda dolda ett relativt väl Kan använda dolda ett väl

4 Historia (Vitbok: s.25-26, Lila bok: s ) Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. => Förklara hur den amerikanska revolutionen bidrog till skapandet av humanismen. => Visa på förändringar/konsekvenser av humanismen när det gäller samhällsklasser/stånd. Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. => Förklara hur judarnas behandling i Förintelsen bidrog till skapandet av FN. Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Förklara orsaker och samband (samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord) (hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i) enkla (få orsaker och samband) till viss del och samband i få led) utvecklade (Flera orsaker och samband) relativt väl och samband i flera led och några av de viktigaste) (De flesta orsakerna och sambanden) väl och samband i flera led och flera av de viktigaste) Konsekvenser enkla (få konsekvenser) utvecklade (Flera konsekvenser) (många konsekvenser) till viss del (förklaring av konsekvenser i få led) relativt väl (Förklaring av konsekvenser i flera led och några av de viktiga är med) väl (Förklaring av konsekvenser i flera led med flera av de viktiga är med. Eller flera led där man kommer tillbaka till de man startade i.)

5 Samhällskunskap (Pdf om rättigheter, Lila bok s. 134, Vit bok s. 27+ grupparbeten om barn) Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. => förklara 4 rättigheter och vad som är varje persons skyldigheter. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. => Ge exempel på organisationer och förklara något om hur de arbetar för de mänskliga rättigheterna. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. => Förklara hur barn i olika delar av världen lever, orsaker till situationen, konsekvenser av den, vilka som är med och påverkar den. => Jämföra hur det är att växa upp i olika delar av världen med hur det är att växa upp i Sverige. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. => Utifrån dilemma om njurtransplantation förklara vad människovärde är Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar: Förklara orsaker och samband 1. Hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. 2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra 3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. enkla orsaker och samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. (Några och i få led) utvecklade orsaker och samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. (Flera och i flera led) orsaker och samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. (Flesta och i flera led)

6 Reflektera, analysera och kritiskt granska: Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande Förklara orsaker och samband (i samhällsfrågor) enkla utvecklade Konsekvenser (rörande samhällsfrågor ) enkla utvecklade Perspektiv (på några samhällsfrågor) Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv. Jämförelser (mellan några samhällsfrågor ) Kan göra enkla eller skillnader. Kan göra utvecklade och skillnader. Kan göra utvecklade och skillnader mellan givna och dolda saker. Slutsats/kärna: (i samhällsfrågor ) enkla och till viss del slutsatser. utvecklade och relativt väl slutsatser. och väl slutsatser.

7 Geografi (Grupparbete om barn i olika delar av världen + karta) Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. => Förklara hur barns uppväxt i olika delar av världen påverkar hälsan. => Placera in platser rätt på kartan (se separat karta) Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur Förklara orsaker och samband 1. Till befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. 2. geografiska mönster av handel och kommunikation 3. Till klimatförändringar enkla (få orsaker och samband) till viss del och samband i få led) utvecklade (Flera orsaker och samband) relativt väl och samband i flera led och några av de viktigaste) (De flesta orsakerna och sambanden) väl och samband i flera led och flera av de viktigaste) Konsekvenser 1. Av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. 2. geografiska mönster av handel och kommunikation 3. Av klimatförändringar enkla (få konsekvenser) till viss del (förklaring av konsekvenser i få led) utvecklade (Flera konsekvenser) relativt väl (Förklaring av konsekvenser i flera led och några av de viktiga är med) (många konsekvenser) väl (Förklaring av konsekvenser i flera led med flera av de viktiga är med. Eller flera led där man kommer tillbaka till de man startade i.) Namngeografi (Världen) Kan med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. (placera in de som är fetmarkerade) Kan med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. (placera in alla på kartan) Kan med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. (kan lägga till flera andra saker på kartan)

8 Utforskning av omvärlden: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Undersöka (omvärlden) Kan använda kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak (hantera kartboken för att hitta grundläggande information samt använda hjälpmedel som väderstreck, längd,breddgrad, skala på ett enkelt sätt. Utifrån informationen dra enkla slutsatser) Kan använda kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl (hantera kartboken för att hitta grundläggande och mer specifik information, samt använda hjälpmedel som väderstreck, längd,breddgrad, skala och projektioner utvecklat sätt. Utifrån informationen dra relativt utvecklade slutsatser) Kan använda kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl (hantera kartboken för att hitta grundläggande och mer specifik information, samt använda hjälpmedel som väderstreck, längd,breddgrad, skala och projektioner väl utvecklat sätt. Utifrån informationen dra utvecklade slutsatser)

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Matris - Identitet & livsstil

Matris - Identitet & livsstil Matris - Identitet & livsstil Historia Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och slinjer (samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och

Läs mer

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn: Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i geografi HT 2015 1 Veckomål vecka 43 Under denna vecka har man läst sidorna 6-18 Svarat på frågor

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Geografi Analys och reflektion

Geografi Analys och reflektion Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling Geografi åk 4-6 - Centralt innehåll Ojämlika levnadsvillkor i världen Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Livsmiljöer Geografi

Läs mer

SO-ämnen mål och kriterier

SO-ämnen mål och kriterier SO-ämnen mål och kriterier Strävansmål ska: - Förstå att dagens samhälle är påverkat av historien, och att det påverkar vår framtid. - Kunna vanliga ord och begrepp som är vanliga inom samhällskunskapen

Läs mer

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Övergripande planering Reviderad:

Övergripande planering Reviderad: Övergripande planering Reviderad: 2019-08-21 Ämne: So Årskurs:6 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Frank Sundberg Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Övergripande planering

Övergripande planering Övergripande planering Reviderad: Ämne: So Årskurs:9 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Frank Sundberg Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga 4. Digital

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Södervångskolans mål i SO

Södervångskolans mål i SO Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några

Läs mer

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna väderstrecken, kunna orientera sig på Sverigekartan, kunna placera ut Sverige på en

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1 Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge

Läs mer

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

Svar på motion (MP) Toleransprojektet i Kalmar kommun

Svar på motion (MP) Toleransprojektet i Kalmar kommun UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-03-18 Barn- och ungdomsnämnden 18 Svar på motion (MP) Toleransprojektet i Kalmar kommun Dnr BUN 2014/0932 Handlingar - Motion (MP) Toleransprojektet i Kalmar kommun.

Läs mer

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016 LPP om migration Varför läser vi om migration Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

Förslag den 25 september Geografi

Förslag den 25 september Geografi Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor

Läs mer

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Läs mer

Religioner I Asien. Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral

Religioner I Asien. Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral Religioner I Asien Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral Vad kommer vi att jobba med? Vi kommer att studera religioner ur ett geografiskt perspektiv Asien. Vi kommer att jobba med studietekniker

Läs mer

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Den stora utvandringen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42215 Ämnen: Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid:

Läs mer

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn: Planering Historia Antikens världar HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i historia HT 2015 1 Veckomål vecka 39 Under denna vecka har man läst sidorna 6-15 Svarat på frågor s. 8 och 9. Tagit reda på

Läs mer

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Min tid - min strid Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det

Läs mer

Bild Engelska Idrott

Bild Engelska Idrott Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

Läs mer

Förslag den 25 september Samhällskunskap

Förslag den 25 september Samhällskunskap Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar

Läs mer

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig

Läs mer

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17 Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17 1) Religion 7 v a) Världsreligionerna 4 v (v. 36-40) b) Etik, identitet och livsfrågor samt religion och samhälle

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral? ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Samhällsorienterande ämnen

Samhällsorienterande ämnen Samhällsorienterande ämnen 3.12 OGRAFI Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir

Läs mer

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka 41-43 2013 SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram

Läs mer

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Hur och varför utför man vissa ritualer och handlingar inom kristendomen? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Det här ska vi lära oss i det här arbetsområdet

Läs mer