Moralfilosofi. Föreläsning 6
|
|
- Katarina Samuelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Moralfilosofi Föreläsning 6
2 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm eller uttryck Om detta stämmer så kan vi sluta oss till att alla semantiska former av naturalism är falska! 2
3 Jämför följande två frågor: 1. Är alla bröder snälla? 2. Är alla bröder manliga syskon? 1 är en öppen fråga i den meningen att det är en genuin eller begriplig fråga 2 är stängd för att bror och manligt syskon har samma mening dvs. de är synonymer 3
4 Anta att en naturalist föreslår att en värdeterm V har samma mening som en naturlig term N - Ex: bra har samma mening som orsakar njutning Vi kan då fråga: Är allt som är N också V? - Dvs. vi kan fråga Är allt som orsakar njutning också bra? 4
5 Alla sådana frågor verkar öppna Men om V och N hade haft samma mening så hade frågan varit stängd! - Dvs. om bra och orsakar njutning hade haft samma mening så hade frågan Är allting som orsakar njutning också bra? varit stängd - Det hade varit som att fråga Är allt som är en bror också ett manligt syskon? 5
6 Alltså, eftersom Är allt som är N också V? är öppen så kan inte V ha samma mening som N Slutsats: En värdeterm V kan inte ha samma mening som någon naturlig term N Förklaring: Om bra och orsakar njutning hade haft samma mening så skulle frågan Är allting som orsakar njutning också bra? inte varit en öppen fråga för en kunnig språkanvändare 6
7 Naturalistens svar: Den öppna frågans argument gör anspråk på att visa att alla naturalistiska definitioner av moraliska termer är felaktiga Men man har ju inte applicerat den öppna frågans argument på alla tänkbara naturalistiska förslag på vad värdetermer kan tänkas betyda Man kan därför invända mot den öppna frågans argument att det övergeneraliserar 7
8 Men kanske kommer detta svar på den öppna frågans argument tillbaka och biter naturalisten i svansen? Bergström nämner att det är något suspekt med att naturalister inte kan enas om ett enda förslag på vad värdetermer betyder Mot detta kunde naturalisten invända att olika definitioner kan vara korrekta i olika kontexter men att i varje kontext finns det någon naturalistisk definition som är korrekt 8
9 Detta skulle i så fall kunna förklara varför den öppna frågans argument kan verka rimligt Eftersom värdetermers betydelse varierar från kontext till kontext, så har de inte samma mening som någon bestämd naturalistisk fras; därför verkar frågan öppen Men det hindrar inte att värdetermer i varje enskild kontext är synonyma med någon naturalistisk fras 9
10 Ett mer lovande svar från naturalistens sida: Om vi skulle acceptera den öppna frågans argument så måste vi kanske förkasta naturalismen i dess semantiska varianter (dvs. de teorier som säger att värdetermer betyder samma sak som naturliga termer och uttryck) Men argumentet ger oss inte något skäl att förkasta den ontologiska naturalismen (dvs. den teori som säger att värdeegenskaper är identiska med naturliga egenskaper) 10
11 Två termer kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Termerna vatten och H 2 O refererar till samma sak - vatten och H 2 O är identiska. Men termen vatten har inte samma mening som termen H 2 O Frågan Är allt som är vatten verkligen H 2 O? verkar också öppen, men det bevisar knappast att vatten och H 2 O inte refererar till samma sak! 11
12 En värdeterm V och en naturlig term N kan därmed också referera till samma sak även om de inte har samma mening Termen bra och uttrycket orsakar njutning kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Dessutom: egenskapen att vara bra och egenskapen att orsaka njutning kan vara identiska även om termen bra och uttrycket orsakar njutning inte har samma mening 12
13 Argument för naturalism: I kraft av att vara en kognitivistisk teori så får den semantiska naturalismen ett visst stöd av de arg. vi tidigare tagit upp för kognitivism (men dessa ger lika mycket stöd åt objektivismen) Ontologisk naturalism får visst stöd av global naturalism : Den generella metafysiska tesen att allting som existerar är naturligt (Global naturalism ger dock lika mycket stöd åt värdenihilismen!) 13
14 Objektivism
15 Objektivismen är i likhet med naturalismen en form av (semantisk) kognitivism Men till skillnad från naturalister så hävdar objektivister att det inte går att reducera värdeomdömen till några empiriska omdömen Värderingar är trosföreställningar om speciella värdefakta; om att handlingar (eller andra objekt) har speciella värdeegenskaper 15
16 Värdeomdömet Abort är fel tillskriver en viss värdeegenskap (felhet) till handlingen att göra abort Med andra ord: omdömet beskriver ett visst värdefaktum, nämligen faktumet att abort har egenskapen att vara fel Men till skillnad från hos naturalismen så kan dessa egenskaper och fakta inte identifieras med några naturliga egenskaper eller naturliga fakta 16
17 De egenskaper som våra värdeomdömen tillskriver till handlingar (och andra objekt) är enligt objektivismen istället icke-naturliga egenskaper Dessa egenskaper är (till skillnad från det vi kallat naturliga egenskaper) inte som vilka andra egenskaper som helst Men vad mer exakt är en icke-naturlig egenskap? 17
18 Vi har tidigare sett att en naturlig egenskap är en egenskap som går att fullständigt beskriva utan att använda några värdetermer (Och som typiskt kan observeras med de vanliga fem sinnena) En icke-naturlig egenskap är då en egenskap som inte går att fullständigt beskriva utan att använda några värdetermer (Och som typiskt inte kan observeras med de vanliga fem sinnena) 18
19 Objektivister brukar anklaga naturalister för att begå det som G.E. Moore kallade det naturalistiska misstaget Detta misstag består i att de försöker att definiera värdeegenskaper med hjälp av egenskaper som inte är värdeegenskaper (nära besläktat med Humes lag) Men en naturalist skulle naturligtvis inte hålla med om att detta är ett misstag 19
20 Moore ansåg t.ex. att egenskapen godhet är odefinierbar och inte kan förstås i termer av någonting annat Kanske kan vi jämföra begreppet om det goda med begrepp som tid, rum, sanning? 20
21 Det finns dock objektivistiska definitioner av värdeord där dessa förstås i termer av andra värdeuttryck: X är bra betyder En god person skulle gilla X X är rätt betyder Det finns goda skäl att göra X X är vacker betyder En estetiskt känslig person skulle gilla X X är bättre än Y betyder Man bör föredra X framför Y 21
22 En objektivist säger alltså antingen - att en viss värdeterm (t.ex. fel ) är odefinierbar (dvs. omöjlig att definiera) eller - att den kan definieras med hjälp av andra värdetermer (som rätt, fel, bör, bra, goda skäl, vackert, etc.) Men det är omöjligt att förstå eller beskriva en värdeegenskap utan att använda något värdeuttryck 22
23 Kom ihåg: B använder objektivism (samt naturalism och emotivism ) som namn på semantiska teorier Dessa teorier handlar alltså om vad vi menar med vissa språkliga uttryck och om de åsikter som vi brukar uttrycka med sådana språkliga uttryck Dessa teorier har inte i sig någon bestämd ontologisk (eller epistemologiskt innebörd) 23
24 Objektivismen, som vi förstår den här, innebär alltså inte i sig att de icke-naturliga värdeegenskaper som vi enligt teorin tillskriver till handlingar (och andra objekt) genom våra värdeomdömen faktiskt existerar Det är dock vanligt att man kombinerar värdeobjektivism med en värderealism som hävdar just att icke-naturliga värdeegenskaper och värdefakta existerar och gör (vissa av) våra värdeomdömen (objektivt) sanna 24
25 Icke-naturalism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism
26 Här bör vi dock skilja mellan två olika typer av värderealism: (1) Naturalister är realister med avseende på värdeegenskaper och värdefakta som består i naturliga egenskaper och fakta (2) Men de objektivister som också är värderealister är istället realister med avseende på icke-naturliga värdeegenskaper och fakta Objektivister måste dock inte vara realister! 26
27 Misstagsteorin J.L. Mackie Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism
28 Enligt misstagsteorin är värdeåsikter trosföreställningar om att något har en icke-naturlig värdeegenskap På så sätt gör våra värdeomdömen anspråk på att beskriva objektiva, icke-naturliga värdefakta (objektivism) Men eftersom sådana egenskaper och fakta inte existerar (nihilism) så finns det ingenting som kan göra värdeomdömen sanna 28
29 I kraft av att vara påståendesatser så kan värdesatser vara sanna eller falska (språkligt sett) Men eftersom det inte finns några värdefakta så är alla värdeomdömen falska Det finns alltså ett systematiskt misstag inbyggt i vårt värdespråk: våra värdeomdömen innehåller ett objektivitetsanspråk som hela tiden misslyckas med att bli uppfyllt 29
30 Argument för objektivism: I kraft av att vara en kognitivistisk teori så får objektivismen stöd av de argument vi tidigare tagit upp för kognitivism (men dessa ger lika mycket stöd åt naturalismen) Men om argumenten för kognitivism kombineras med argument mot naturalism så har vi därmed ett argument för objektivism B anser att Humes lag visar att naturalismen bör förkastas 30
31 Argument mot objektivism (& naturalism): Bristande motivation Det verkar finnas en nära koppling mellan våra åsikter i värdefrågor och vår motivation att handla i enlighet med dem Enligt objektivister (& naturalister) är värdeomdömen inget annat än trosföreställningar om hur saker och ting förhåller sig Men hur kan rena trosföreställningar om sakförhållanden motivera till handling? 31
32 Emotivister kan förklara detta eftersom de hävdar att värdeåsikter består i attityder En attityd är en typ av mentalt tillstånd som (till skillnad från trosföreställningar) är motiverande: om man har en positiv attityd gentemot någonting så är man därmed motiverad att handla därefter Om värdeåsikter är attityder så är alltså motivationen s.a.s. inbyggd i värdeåsikterna 32
33 Denna uppfattning brukar kallas för internalism Om en person har en åsikt i en värdefråga så är hon därmed (med nödvändighet) motiverad (åtminstone i någon grad) att handla i enlighet med den åsikten Ex: Om Stina anser att moralen kräver av henne att hon skall ge till välgörenhet så är detta tillräckligt för att hon skall vara motiverad (åtminstone i viss utsträckning) att ge till välgörenhet 33
34 Argument för internalism: Anta att Stina säger moralen kräver av mig att jag skall ge till välgörenhet Vi (som åhörare) skulle då uppfatta det som konstigt om hon inte är motiverad (ens i någon grad) att faktiskt göra det Om hon trots allt inte skulle vara det minsta motiverad så ligger det nära till hands att anta att hon inte var uppriktig när hon fällde omdömet eller att hon har ändrat uppfattning 34
35 Fundera! Anta att Pelle säger Det är moraliskt fel att anlita prostituerade. Anta också att han är uppriktig och verkligen menar det han säger och att han är en kompetent språkanvändare och förstår satsens mening Hur skulle du då reagera om du observerade Pelle anlita en prostituerad? 35
36 Att internalismen är korrekt ingår som en premiss i argumentet bristande motivation : 1. Värderingar är motiverande (internalism) 2. Trosföreställningar är inte motiverande 3. Slutsats: Värderingar kan inte vara trosföreställningar (som objektivister och naturalister påstår) 36
37 Premiss 2 i detta argument: trosföreställningar aldrig är tillräckliga för att motivera till handling Någonting extra är nödvändigt för att motivera - en attityd eller önskan av något slag Ex: Jag tror att det står en flaska vatten framför mig. Denna trosföreställning är inte tillräcklig för att jag skall vara motiverad att dricka av vattnet. Det tycks krävas någonting mer för att jag skall vara motiverad, en önskan att dricka av vattnet 37
38 Vi kan nu formulera bristande motivation i lite större detalj: 1. Ett moraliskt omdöme är tillräckligt för att man skall vara motiverad (åtminstone i viss grad) att handla i enlighet med omdömet (internalism) 2. En trosföreställning är inte tillräcklig för att man skall vara motiverad till handling 3. Slutsats: Moraliska omdömen kan inte bestå i trosföreställningar 38
39 Det finns (åtminstone) två olika sätt att invända mot argumentet: man kan antingen 1. Förneka internalismen (och därmed ansluta sig till externalismen), eller 2. Säga att trosföreställningar är tillräckliga för motivation. Att vissa trosföreställningar (moraliska sådana?) är motiverande (utan hjälp av attityder såsom önskningar) 39
40 Motsatsen till internalismen är externalism Denna teori säger att motivation är extern till värdeåsikter, dvs. inte är inbyggd i värdeåsikter Arg: Det är möjligt att förställa sig en person som anser att en hon har en viss plikt men som inte alls är motiverad att utföra den - Om vi kan förställa oss detta så tycks det inte finnas ett nödvändigt samband mellan värdeåsikter och motivation 40
41 B är externalist och hävdar att vi inte alltid är motiverade att handla i enlighet med våra egna värderingar Det finns s.k. viljesvaghet Man kan t.ex. anse att man borde ge till välgörenhet utan att vara motiverad till att göra det 41
42 Men externalismen utesluter inte att det finns kausala samband mellan värdeåsikter och motivation En externalist kan hävda att de allra flesta människor för det mesta har en övergripande motivation att handla i enlighet med sina värdeåsikter Men vad är förklaringen till att vi (vanligtvis) har denna övergripande motivation? 42
43 Förslag: Evolutionär förklaring: De människor som haft en övergripande motivation att handla i enlighet med sina värdeåsikter har haft större chans att föra sina gener vidare och därmed har denna tendens gynnats och spridits i populationen Alternativt: Motivationen att handla i enlighet med våra värdeåsikter - att göra det vi anser vara rätt och undvika det vi anser vara fel - är något vi blivit uppfostrande till att göra 43
44 Kanske kan denna typ av resonemang också (bort)förklara den intuition som fått många att tro på internalismen? Om vi nästan alltid är motiverade att handla i enlighet med våra värderingar så ligger det nära till hands att dra den felaktiga slutsatsen att motivation är intern till (inbyggd i) själva värdeåsikterna Kan detta underminera argumentet för internalismen? 44
45 Externalistiskt svar på bristande motivation -argumentet: Det stämmer att trosföreställningar inte är motiverande i sig och att det krävs någon attityd för att motivera oss Men vissa trosföreställningar om sakförhållanden kan motivera oss till handling tillsammans med attityder som vi redan har i förhållande till vilka de blir relevanta 45
46 Ex: Trosföreställningen att en bomb kommer att explodera i rummet är inte tillräcklig för att få mig att rusa ut. Men tillsammans med min positiva attityd till att fortsätta leva kan så kan det få mig att rusa ut På samma sätt: Trosföreställningen att X är min plikt är inte tillräcklig för att få mig att göra X. Men tillsammans med någon attityd jag har till X så kan det få mig att göra X 46
47 Läshänvisningar: Idag har vi främst pratat om kapitel 4 i Bergström Nästa gång kommer vi att främst prata om kapitel 5 i Bergström Läs gärna detta till nästa gång! 47
Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori
Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran
Läs merVärdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi
Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merETIK VT2013. Moraliskt språkbruk
ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs mer0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merINSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merÖversikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik
Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad
Läs merKapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.
Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).
Läs merÖppna frågans argument
Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet
Läs merKapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?
Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merKapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:
Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merKvasirealism och konstruktivism
Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är
Läs merExempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?
1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken
Läs merÖppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt
Öppna frågans argument Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt George Edward Moore 1873 1958 Professor i filosofi vid Cambridge 1925-39. Principia Ethica
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory 1.Ger moraliska omdömen ugryck för trosföreställningar? Ja: KogniMvism Nej: Non-
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs mer6. Kvasirealism. Slutledningen igen:
6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när
Läs merFik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner
Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två
Läs merETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Läs merIcke- deskrip+v kogni+vism
Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism non- kogni+vism Problem för non- kogni+vism: Avviker från hur vi använder moraliskt språk Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar Problem för kogni+vism:
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs merFPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn
FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: Vad är moraliskt räi/fel i konkreta fall? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: Vad är
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merIntro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik.
Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik. Tillämpad etik är det mest konkreta. Handlar om vilka policies vi bör anta och hur vi bör handla inom olika konkreta områden där etiska
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merMoralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar
Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism
Läs merHUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.
HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för
Läs merKapitel 2. Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet.
Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet. Ett annat syfte: vederlägga den teleologiska teorin om värde och byta ut den mot en mer
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga
Läs merMoralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap
Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Argument mot värderealismen: Metafysisk konstighet (Mackie: the argument from queerness ): Om det fanns objektiva värdeegenskaper så skulle dessa vara metafysiskt konstiga De
Läs merRealism och anti-realism och andra problem
Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten
Läs merNATURALISM, NON-NATURALISM ELLER MISSTAGSTEORI? BERGSTRÖM OCH OLSON OM NORMATIVA SKÄL
Filosofisk tidskrift 2017, nummer 4. Olle Risberg NATURALISM, NON-NATURALISM ELLER MISSTAGSTEORI? BERGSTRÖM OCH OLSON OM NORMATIVA SKÄL 1. INLEDNING I Filosofisk tidskrift pågår en debatt om huruvida det
Läs merkan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa
Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merLogik: sanning, konsekvens, bevis
Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet
Läs merA. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden
II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag
Läs merHerbert Spencer ( ) Filosof, biolog, sociolog, politisk tänkare, m.m. Tre vågor:
1. Evolutionära rättfärdiganden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 6 - Kort historisk översikt - Idag 2. Rätt sorts rättfärdigande? 3. Rätt sorts normativitet (på rätt ställe)? Herbert Spencer
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 20
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension carl-henric grenholm Etisk teori: kritik av moralen, Lund: Studentlitteratur 2014 enligt carl-henric grenholm är etiken
Läs mer11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Läs merA. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta
FREGE, FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR HT17 IB A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges analys av identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att
Läs merETIK Olika teorier och religiösa perspektiv
ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv Konsekvensetik Konsekvenserna av ditt handlande avgör om handlingen var god Konsekvenserna för: en själv, företaget, föreningen, större grupper och ytterst för
Läs merOlika former av naturalism
Olika former av naturalism När man pratar om naturalism inom metaetiken kan man ha antingen en vidare eller snävare betydelse i åtanke. I den vidare betydelsen så är alla teorier som inte antar existensen
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merHume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804! Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Kant genomgick flera filosofiska faser. Det var först när han var i 50-årsåldern och tog del av Humes filosofi (särskilt
Läs merKapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.
En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga
Läs mer6. Samhällsfördragsteorin
6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 10
Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad
Läs merPutnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?
Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn
Läs merKants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
Läs merFrån till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Från till vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte
Läs merKapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.
Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada
Läs merKVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM
KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM Ned Block: Troubles With Functionalism 1978 Teorier om medvetandet kan göra sig skyldiga till två typer av fel: de kan karakterisera m. på ett sätt som tillskriver
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm
Läs merGuds egenskaper och natur
Guds egenskaper och natur I diskussioner och debatter rörande kristen tro kommer man osökt in på frågor rörande universum och Gud som dess skapare. Som människor färgas vi givetvis av den världsbild vi
Läs merFormell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532
Formell Värdeteori Andrés G. Garcia Mailadress: andres.garcia@fil.lu.se Besöksadress: LUX, våning 5: B532 Litteratur:. Orsi, F. (2014) Value Theory, Bloomsbury Publishing.. Geach, P. (1956) Good and Evil,
Läs merMoralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga
Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa
Läs merSeminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning VIII Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning VIII Martin Jönsson Att lära Vem Quine s kritik är relevant för och varför Skillnaden mellan verifikationsvillkor och sanningsvillkor Quine-Duhem-tesen Hur Quine-Duhem-tesen
Läs merFPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270
FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: vad är moraliskt räj/fel i konkreta fall (dödsstraff, äta djur, vårde3k, miljöe3k
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merRobin Stenwall Lunds universitet
Robin Stenwall Lunds universitet Avsnitt 14.1 Numerisk kvantifikation Kvantifikatorerna i FOL är begränsade till och. Detta innebär att vi kan uttrycka satser som säger någonting om allting och någonting.
Läs merSANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Läs merMentala Representationer och Mentalt Innehåll
Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Föreläsningsanteckningar 8 januari Representationer En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer; hastighetsmätare, termometrar,
Läs merVad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar
Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan
Läs mervilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim
vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte Kant ur
Läs mer