Öppna frågans argument

Transkript

1 Öppna frågans argument

2 Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet kan inte definieras i termer av något N

3 Det naturalisgska misstaget A; tro a; moraliska egenskaper, som godhet, kan reduceras Gll någon uppsä;ning icke- moraliska egenskaper är a; begå det naturalisgska misstaget Godhet är en enkel, icke definierbar, icke naturlig egenskap (Moore)

4 Öppna frågans argument Är ÖFA övertygande? Problem?

5 Problem med ÖFA 1. Förutsä;er vad som ska bevisas (ÖFA e; trick )

6 Problem med ÖFA 1. Förutsä;er vad som ska bevisas Anta a; någon definierar godhet som N och därmed anser a; frågan x är N, men är x go; är sluten.

7 Problem med ÖFA 1. Förutsä;er vad som ska bevisas Anta a; någon definierar godhet som N och därmed anser a; frågan x är N, men är x go; är sluten. Moores argument : hävdar bara a; frågan är öppen.

8 Problem med ÖFA 1. Förutsä;er vad som ska bevisas Anta a; någon definierar godhet som N och därmed hävdar a; frågan x är N, men är x go; är sluten. Moores argument : hävdar bara a; frågan är öppen. Ifrågasä;er premiss 2 i ÖFA.

9 Problem med ÖFA 2. Analysparadox Analys: bryta ner e; begrepp i dess beståndsdelar måste redan känna Gll begreppens betydelser för a; kunna göra analysen Men begreppsanalys kan ibland ge ny kunskap

10 Problem med ÖFA 2. Analysparadox Om ÖFA är korrekt så är informagva begreppsanalyser omöjliga Men informagva analyser är möjliga Alltså är ÖFA inte korrekt Ifrågasä;er premiss 1

11 Problem med ÖFA 2. Analysparadox Hur kan en informagv analys vara möjlig? Fischer: det som krävs för en begreppsanalys är a; vi vet hur begreppen används, men kunskapen behöver inte vara argkulerad (jmf grammagk)

12 Problem med ÖFA 3. SynteGska definigoner Exempel: va;en definieras som H 2 0. Vi kan förstå innebörden av va;en och H 2 0 utan a; veta a; va;en är H 2 0. Frågan x är H 2 0, men är x va;en förefaller öppen. Ifrågasä;er premiss 1

13 Öppna frågans argument Varför är argumentet ändå betydelsefullt?

14 Öppna frågans argument Varför är argumentet ändå betydelsefullt? många filosofer har anse; a; Moore var något vikggt på spåren: kan verkligen godhet definieras?

15 Öppna frågans argument Varför är argumentet ändå betydelsefullt? många filosofer har anse; a; Moore var något vikggt på spåren: kan verkligen godhet definieras? frågor som genereras ifrån definigoner av moraliska begrepp förefaller oza öppna

16 Öppna frågans argument Varför är argumentet ändå betydelsefullt? många filosofer har anse; a; Moore var något vikggt på spåren: kan verkligen godhet definieras? frågor som genereras ifrån definigoner av moraliska begrepp förefaller oza öppna tyst antagande: moraliska omdömen ska vara mogverande (mogvinternalism)? Pekar i så fall mot non- kognigvism

17 1.Ger moraliska omdömen u;ryck för trosföreställningar? Ja: KogniGvism Nej: Non- kognigvism 2. Är dessa trosföreställningar ibland (bokstavligen) sanna? EmoGvism (2) Kvasirealism (6) Ja Nej 3. Är de sanna oberoende av människors åsikter? Misstagsteorin (3) FikGonalism (10) Ja: Moralisk realism Nej: RelaGvism (7) 4. Är de sanna i kraz av naturliga fakta? Ja: Naturalism (4) Nej: Icke- naturaiism (5)

18 EmoGvism Alfred Jules Ayer, Language, Truth, and Logic (1936) Logisk empirist VerifikaGonsprincipen

19 EmoGvism Ayers verifikagonsprincip: Påståenden endast meningsfulla om de är angngen a) empiriskt verifierbara, eller b) analygskt sanna

20 EmoGvism Alla ungkarlar är ogiza. Eiffeltornet är 500 meter högt. Gud är god.

21 EmoGvism Alla ungkarlar är ogiza. Meningsfull, analy9skt sann Eiffeltornet är 500 meter högt. Meningsfull, empiriskt verifierbar Gud är god. Nonsens

22 EmoGvism Moraliska utsagor? Ayer: anta (för argumentets skull) a; moraliska utsagor u;rycker trosföreställningar om världen. Två möjligheter: 1. Beskriver naturliga egenskaper 2. Beskriver icke- naturliga egenskaper

23 EmoGvism Ayer förkastar 1 med hänvisning Gll ÖFA. förkastar 2 med hänvisning Gll verifikagonsprincipen: om moraliska utsagor utger sig för a; beskriva icke- naturliga egenskaper så är de varken analygska eller empiriskt verifierbara alltså meningslösa. Leder honom a; förkasta kognigvismen: moraliska utsagor u;rycker inte trosföreställningar

24 EmoGvism Om moraliska utsagor inte u;rycker trosföreställningar, vad u;rycker de då?

25 EmoGvism Om moraliska utsagor inte u;rycker trosföreställningar, vad u;rycker de då? Ayer: känslor av gillande eller ogillande

26 EmoGvism Om moraliska utsagor inte u;rycker trosföreställningar, vad u;rycker de då? Ayer: känslor av gillande eller ogillande OBS: de u"rycker känslor, de påstår inte a; talaren har dessa känslor

27 EmoGvism Moraliska utsagor fungerar annorlunda än andra utsagor, även om de grammagskt tycks likadant uppbyggda. Exempel: Våldtäkt är förbjudet enligt lag. Våldtäkt är moraliskt förkastligt.

28 EmoGvism Våldtäkt är förbjudet enligt lag påstår något om världen, nämligen a; våldtäkt har egenskapen a; vara förbjudet enligt lag. Våldtäkt är moraliskt förkastligt säger inget om världen. Ger u;ryck för känsla av ogillande: Fy för våldtäkt!

29 EmoGvism Våldtäkt är förbjudet enligt lag u;alar något om världen, nämligen a; våldtäkt har egenskapen a; vara förbjudet enligt lag. Våldtäkt är moraliskt förkastligt säger inget om världen. Ger u;ryck för känsla av ogillande: Fy för våldtäkt! Moraliska utsagor saknar sanningsvärde.

30 EmoGvism Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet:

31 EmoGvism Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet: Om Kalle säger a; det är fel a; äta kö; och Lisa a; det inte är fel a; äta kö;, så föreligger ingen oenighet i sak, ezersom de inte u;alar sig om fakta.

32 EmoGvism Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet: Om Kalle säger a; det är fel a; äta kö; och Lisa a; det inte är fel a; äta kö;, så föreligger ingen oenighet i sak, ezersom de inte u;alar sig om fakta. Kalle: Usch för a; äta kö;.

33 EmoGvism Ayer: de flesta fall av vad som tycks vara moralisk oenighet är inte oenighet om moraliska fakta, utan oenighet om icke- moraliska fakta. Exempel: Kalle och Lisa är kanske oeniga om i vilken utsträckning djur känner och tänker, hur djurskyddet fungerar, och hur vikggt kö;et är för oss.

34 EmoGvism Senare non- kognigvister har menat a; Ayer har fel när det gäller moralisk oenighet, och framhållit non- kognigvism som en förutsä;ning för genuin moralisk oenighet.

35 Fördelar med emogvism Enkelhet: förutsä;er inte existens av moraliska egenskaper och slipper därmed komplicerad förklaring av vad moraliska egenskaper är för något Tydlig koppling Gll handlingsmogvagon

36 Problem med emogvism

37 Problem med emogvism VerfikaGonsprincipen klarar inte verifikagonsprincipen! Om e; påstående varken är analygskt sant eller empiriskt verifierbart är det meningslöst. Är de;a påstående analygskt sant? Empiriskt verifierbart?

38 Problem med emogvism Är moraliska utsagor meningslösa? Ayer svarar nej, inte om vi tolkar dem som u;ryck för känslor känslor kan verifieras. Men är det samma känsla vi u;rycker när vi säger Tortyr är fel som när vi säger a; Det är fel a; fuska i kortspel?

39 1.Ger moraliska omdömen u;ryck för trosföreställningar? Ja: KogniGvism Nej: Non- kognigvism 2. Är dessa trosföreställningar ibland (bokstavligen) sanna? EmoGvism (2) Kvasirealism (6) Ja Nej 3. Är de sanna oberoende av människors åsikter? Misstagsteorin (3) FikGonalism (10) Ja: Moralisk realism Nej: RelaGvism (7) 4. Är de sanna i kraz av naturliga fakta? Ja: Naturalism (4) Nej: Icke- naturaiism (5)

40 John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven9ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

41 Misstagsteorin KogniGvisGsk posigon: Moraliska omdömen u;rycker trosföreställningar (kan vara sanna eller falska) som implicerar existens av objekgva moraliska fakta.

42 Misstagsteorin Moraliska omdömen u;rycker trosföreställningar som implicerar existens av objekgva moraliska fakta. Det existerar inte några objekgva moraliska fakta Alltså är alla moraliska omdömen falska

43 Misstagsteorin Seman9sk premiss: Moraliska omdömen u;rycker trosföreställningar som implicerar existens av objekgva moraliska fakta.

44 Misstagsteorin Seman9sk premiss: Moraliska omdömen u;rycker trosföreställningar, som implicerar existens av objekgva moraliska fakta. Dessa uppfyller tre villkor: Existerar oberoende av våra åsikter eller trosföreställningar

45 Misstagsteorin Seman9sk premiss: Moraliska omdömen u;rycker trosföreställningar, som implicerar existens av objekgva moraliska värden. Dessa uppfyller tre villkor: Existerar oberoende av våra åsikter eller trosföreställningar Tillgängliga för oss: vi kan få kunskap om dem

46 Misstagsteorin Seman9sk premiss: Moraliska omdömen u;rycker trosföreställningar, som implicerar existens av objekgva moraliska värden. Dessa uppfyller tre villkor: Existerar oberoende av våra åsikter eller trosföreställningar Tillgängliga för oss: vi kan få kunskap om dem Ger oss skäl a; handla, oberoende av våra amtyder

47 Misstagsteorin Ontologisk premiss: Det existerar inte några sådana objekgva fakta.

48 Misstagsteorin Varför acceptera den semangska premissen? Tolkningar som utelämnar något av de tre villkoren missar något väsentligt av hur moraliska begrepp fakgskt används. Non- kognigvism förutsä;er en excentrisk tolkning av moraliska utsagor (Richard Joyce).

49 Misstagsteorin Varför acceptera den ontologiska premissen?

50 Misstagsteorin Varför acceptera den ontologiska premissen? Rela9vitet: hur förklara omfa;ande skillnader mellan moraliska system?

51 Misstagsteorin Varför acceptera den ontologiska premissen? Rela9vitet: hur förklara omfa;ande skillnader mellan moraliska system? Den bästa förklaringen Gll a; människor har väldigt olika uppfa;ningar är a; de avspeglar olika levnadssä; snarare än olika percepgoner av samma objekgva moraliska verklighet.

52 Misstagsteorin Varför acceptera den ontologiska premissen? Kons9ghet: Om det fanns [objekgva moraliska värden] skulle de vara engteter eller egenskaper eller relagoner av e; mycket egendomligt slag, helt och hållet annorlunda än något annat i universum.

53 Misstagsteorin Kunskap: Om det fanns objekgva moraliska fakta skulle vi inte kunna ha någon kunskap om dem.

54 Misstagsteorin Kunskap: Om det fanns objekgva moraliska fakta skulle vi inte kunna ha någon kunskap om dem. Beror på deras konsgghet : vi kan inte få kunskap genom vanliga sinnesintryck eller tänkande

55 Misstagsteorin Kons9ghetsargumentet Moraliska fakta helt och hållet annorlunda därför a; De är oberoende av oss, men ger oss ändå skäl a; handla

56 Misstagsteorin OBS: Mackie hävdar inte a; alla utsagor som innehåller moraliska termer är falska.

57 Misstagsteorin Påståendet Det är moraliskt fel a; äta kö; är falskt Påståendet a; det är moraliskt fel a; äta kö; är falskt är sant (enligt misstagsteorin).