Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Transkript

1 Föreläsningar 1. Onsdag 14/ sal Torsdag 15/ sal Måndag 19/ sal Tisdag 20/ sal Onsdag 21/ sal Torsdag 22/ sal 203 Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

2 Repetition Moralfilosofins tre delar: 1. Metaetik 2. Normativ etik 3. Tillämpad etik Metaetik handlar om moraliska värderingar, men den är inte normativ och svar på metaetiska frågor är inte värderingar

3 Repetition Metaetiken (som handlar om specifikt moraliska värden och värderingar) är en del av värdeteorin Värdeteori handlar om värden och värderingar generellt (alltså inte uteslutande om moraliska värden och värderingar utan också t.ex. estetiska, politiska och vetenskapliga värden)

4 Det karaktäristiska för värdeteorin är 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt: ur - semantisk (språkfilosofisk), - ontologisk (metafysisk), och - epistemologisk (kunskapsteoretisk) synvinkel Även vissa psykologiska teser diskuteras inom värdeteorin

5 Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

6 Kognitivism värdeomdömen är trosföreställningar och värdesatser fungerar på samma sätt som påståendesatser. - De kan (språkligt sett) vara sanna eller falska Icke-kognitivism värdeomdömen är attityder, inställningar eller uppmaningar och värdesatser fungerar på samma sätt som satser som uttrycker attityder, inställningar eller uppmaningar. - De kan inte vara sanna eller falska

7 Kognitivism Anta att en person uppriktigt yttrar den moraliska satsen Stöld är fel Anta vidare att personen är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening Enligt kognitivismen befinner hon sig då i ett visst mentalt tillstånd: hon tror att det är fel att stjäla Hon har trosföreställningen att handlingen att stjäla har egenskapen att vara moraliskt fel

8 Kognitivism Enligt kognitivismen kan värdesatser (språkligt sett) vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten Satsen Det är fel att stjäla är sann om handlingen att stjäla verkligen har egenskapen att vara moraliskt fel och den är falsk om handlingen att stjäla inte har egenskapen att vara moraliskt fel

9 Kognitivism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

10 Icke-kognitivism Värdesatser uttrycker enligt ickekognitivismen inte trosföreställningar utan istället attityder, inställningar eller uppmaningar Satsen Det är fel att stjäla uttrycker enligt icke-kognitivismen en (negativ) attityd gentemot handlingen att stjäla Det är fel att stjäla kan inte vara sant eller falskt eftersom attityder kan inte vara sanna eller falska

11 Icke-kognitivism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

12 Emotivismen Emotivismen består av två komponenter: (1) icke-kognitivism och (2) idén att värdeomdömen består i attityder såsom känslor eller inställningar Enligt emotivismen används värdesatser för att uttrycka känslor eller attityder: inställningar till något snarare än föreställningar om att något förhåller sig på ett visst sätt

13 Emotivismen Satsen stöld är fel betyder enligt emotivismen ungefär Fy för stöld! Att säga att frihet är bra är som att säga Hurra för frihet! Värdesatser förstådda på detta emotivistiska vis tillskriver inte några egenskaper till någonting Fy för stöld! eller Hurra för frihet! kan inte gärna sägas vara sant eller falskt

14 Emotivismen Dessa satser uttrycker istället attityder såsom känslor eller inställningar gentemot handlingar och andra objekt Och eftersom sådana attityder inte kan vara sanna eller falska så kan inte värdesatser vara sanna eller falska (åtminstone inte på samma direkta vis som vanliga påståendesatser)

15 Preskriptivism Även preskriptivismen är en ickekognitivistisk teori Enligt preskriptivismen uttrycker värdesatser föreskrifter eller (generella) uppmaningar En uppmaning är en sorts attityd som liknar en order Gör X! En order eller uppmaning kan inte vara sann eller falsk

16 Preskriptivism Satsen Stöld är fel uttrycker enligt preskriptivismen en uppmaning till andra att inte stjäla; och betyder ungefär Stjäl inte! Att uttrycka moraliska värderingar är enligt preskriptivismen att uppmana till att handla (eller avstå från att handla) på ett visst sätt Om någon säger Stjäl inte!, så är det obegripligt att svara Ja, det är sant

17 Emotivism och subjektivism Det är viktigt att tydligt skilja mellan emotivism/preskriptivism å ena sidan och den självbiografiska typen av naturalism (enkel subjektivism) å andra sidan Den enkla subjektivismen säger att värdesatser uttrycker trosföreställningar om talarens egna attityder Stöld är fel betyder enligt den enkla subjektivismen Jag ogillar stöld

18 Emotivism och subjektivism Jag ogillar stöld är (till skillnad från Fy för stöld och stjäl inte! ) en påståendesats och uttrycker en trosföreställning som är sann om jag verkligen ogillar stöld och falsk om jag inte ogillar stöld Den enkla subjektivismen är således en kognitivistisk teori (till skillnad från emotivismen och preskriptivismen som ju är icke-kognitivistiska teorier)

19 Argument för emotivismen 1 Bristande konvergens : Det råder stor oenighet i värdefrågor Sådana oenigheter är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredda: folk är oeniga i värdefrågor i hög utsträckning, och 3. ihållande: personer som är involverade i värdedebatter konvergerar inte till en gemensam ståndpunkt även om de diskuterar under väldigt lång tid

20 Emotivismen kan förklara dessa oenigheter: Emotivismen säger att värdeomdömen består i attityder och inställningar Attityder och inställningar kan variera från person till person och mellan människor i olika kulturer i hög utsträckning och hålla i sig över lång tid Så om emotivismen är korrekt så är det ju inte så konstigt att folk inte kommer överens i värdefrågor!

21 Invändningar mot argument 1 Bergström menar att oenigheten (den bristande konvergensen ) i värdefrågor har överdrivits Vi har faktiskt konvergerat i många värdefrågor (t.ex. råder det idag stor enighet om att slaveri är moraliskt fel) Sedan är det kanske så att den oenighet som fortfarande råder inte är fundamental (utan beror på oenighet i sakfrågor eller på olika levnadsförhållanden)

22 Dessutom råder det stor oenighet även i sakfrågor t.ex. inom psykologi, ekonomi och historia. Därifrån drar vi inte slutsatsen att åsikter i sakfrågor är attityder/inställningar Bergström påpekar också att även om det är så att oenigheten är större i värdefrågor än i sakfrågor så följer det inte logiskt från detta att värdeåsikter är attityder/ inställningar snarare än trosföreställningar

23 Argument för emotivismen 2 Korrelerande inställningar. Normalt har vi inställningar och attityder som korrelerar med våra åsikter i värdefrågor Om man anser att någonting är bra, vackert, moraliskt rätt, etc. så är det i regel så att man också då har en positiv attityd eller inställning till det man anser vara bra, rätt, etc. (och en negativ attityd till det man anser vara dåligt, fel, etc.) Emotivismen kan förklara detta då den identifierar värdeomdömen med attityder och inställningar

24 Invändningar mot argument 2 Bergström ifrågasätter om det verkligen finns en så klar korrelation mellan värdeåsikter och inställningar/attityder kan man t.ex. inte anse att någonting är bra utan att gilla det?

25 Fundera! Kan man anse att en viss musik (roman, film) är bra utan att själv gilla den? Kan man anse att någonting är beundransvärt utan att ha en positiv inställning till det? Kan man anse att någonting är moraliskt förkastligt utan att ha en negativ attityd gentemot det?

26 Argument för emotivismen 3 Det verkar finnas en nära koppling mellan våra åsikter i värdefrågor och vår motivation att handla i enlighet med dem En attityd är en typ av mentalt tillstånd som (till skillnad från trosföreställningar) är motiverande: om man har en positiv attityd gentemot någonting så är man oftast motiverad att handla där utefter Emotivismen kan förklara detta eftersom den hävdar att värdeomdömen består i attityder

27 Detta argument kan kallas för internalistargumentet (eller som Bergström kallar det bristande motivation ) Detta argument består av två premisser: 1. Internalismen är korrekt 2. Trosföreställningar kan inte ensamt (utan hjälp av någon attityd) motivera till handling

28 Internalismen Att en person har en åsikt i en värdefråga består enligt internalismen (åtminstone delvis) i att hon är motiverad att handla i enlighet med den åsikten Om Lisa anser att moralen kräver av henne att hon skall utföra en viss handling så är hon därmed (med nödvändighet) motiverad (åtminstone i viss utsträckning) att utföra handlingen Hennes moraliska omdöme är alltså tillräckligt enligt internalismen för att hon skall vara motiverad (åtminstone i viss utsträckning) att utföra handlingen i fråga

29 Exempel: anta att jag uppriktigt säger moralen kräver av mig att jag skall ge till välgörenhet Det skulle då vara konstigt om jag inte var motiverad ens i någon utsträckning alls att göra det Om jag trots allt inte skulle vara det minsta motiverad så är det kanske rimligt att anta att jag faktiskt inte var uppriktig när jag fällde omdömet (eller att jag har ändrat uppfattning)?

30 Trosföreställningar är inte motiverande En vanlig uppfattning är att trosföreställningar aldrig är tillräckliga för att motivera till handling Någonting ytterligare tycks vara nödvändigt för att motivera - en attityd eller önskan av något slag Exempel: Jag tror att det står en flaska vatten framför mig. Denna trosföreställning verkar inte räcka för att jag skall vara motiverad att dricka av vattnet. Det tycks krävas någonting mer för att jag skall vara motiverad, en önskan att dricka av vattnet

31 Internalistargumentet 1. Ett moraliskt omdöme är tillräckligt för att man skall vara motiverad att handla i enlighet med omdömet (internalismen) 2. En trosföreställning är inte tillräcklig för att man skall vara motiverad till handling 3. Slutsats: Moraliska omdömen kan inte bestå i trosföreställningar

32 Svar på internalistargumentet Det finns (åtminstone) två olika sätt att invända mot internalistargumentet: man kan 1. förneka internalismen (och därmed ansluta sig till externalismen), eller 2. förneka standarduppfattingen att trosföreställningar inte är tillräckliga för handlingsmotivation och därmed hävda att vissa trosföreställningar (moraliska sådana?) är motiverande (utan hjälp av attityder såsom önskningar)

33 Externalism Förhållandet mellan värdeåsikter och motivation mindre intimt och det är fullt tänkbart att det ena förekommer utan det andra Det verkar möjligt att förställa sig en person som anser att en viss handling är obligatorisk men som inte alls är motiverad att utföra den. Om vi kan förställa oss detta så tycks det inte finnas ett nödvändigt samband mellan värdeåsikter och motivation

34 Men externalismen utesluter inte att det finns kausala samband mellan värdeåsikter och motivation Externalisten kan hävda att de allra flesta människor faktiskt har en övergripande motivation att handla i enlighet med sina värdeåsikter och att denna övergripande motivation har en evolutionär förklaring Det är kanske så att de som varit motiverade att handla i enlighet med sina värdeåsikter har haft större chans att föra sina gener vidare?

35 Alternativt kunde externalisten hävda att de flesta av oss har den här övergripande motivationen att handla i enlighet med våra värdeåsikter som ett resultat av vår uppfostran vi har helt enkelt lärt oss att handla i enlighet med våra värdeåsikter, att göra det vi anser vara rätt och undvika det vi anser vara fel Kanske kan denna typ av resonemang underminera och bortförklara den intuition (kom ihåg välgörenhetsexemplet) som tycks peka på att internalismen är korrekt?

36 Fundera! Anta att Pelle säger Det är moraliskt fel att anlita prostituerade. Anta också att han är uppriktig och verkligen menar det han säger och att han är en kompetent språkanvändare och förstår satsens mening Vore det då konstigt att se honom gå till prostituerade? Varför?

37 Argument mot emotivismen 1 Jämför den moraliska satsen Stöld är fel med den vanliga påståendesatsen Tavlan är rektangulär De har samma grammatiska uppbyggnad: båda tillskriver en egenskap felhet respektive rektangularitet till ett visst objekt, en handling respektive en tavla Värdesatsers språkliga form tyder på att de är påståendesatser

38 Emotivistens svar Den grammatiska formen är missvisande! Om man analyserar värdesatser så upptäcker man enligt emotivisterna att denna typ av satser har en mening som inte är densamma som dess grammatiska form Man upptäcker att värdesatser (till skillnad från hur de verkar vara givet deras grammatiska form) inte tillskriver några egenskaper till handlingar och andra objekt

39 Argument mot emotivismen 2 - Vi anser oss veta att Hitler var en ond person, - Vi tror att kvinnor själva bör få bestämma om de ska göra abort, - Vi anser att människor som tycker att homosexualitet är fel misstar sig, etc. Dessa epistemologiska uppfattningar tyder på att värdeomdömen kan vara sanna eller falska (att de är påståenden/trosföreställ.)

40 Argument mot emotivismen 3 Anta att någon hävdar att fildelning är fel och att en annan person hävdar att fildelning inte är fel Vi (som åhörare) antar då att de är genuint oeniga i den bemärkelsen att de har åsikter som är logiskt oförenliga, dvs. att båda inte kan ha rätt utan endast en av dem kan ha rätt Sådan oenighet i värdefrågor tyder på att värdeomdömen kan vara sanna eller falska

41 Kognitivister kan förklara detta bättre än ickekognitivister (emotivister) Kognitivisten skulle säga att det ena omdömet tillskriver en egenskap (felhet) till en handling medan det andra omdömet förnekar att handlingen har denna egenskap En och samma handling kan ju inte både ha en egenskap och samtidigt inte ha samma egenskap. Omdömena är därför logiskt oförenliga Och endast satser som kan vara sanna eller falska kan vara logiskt oförenliga

42 Emotivistens svar Människor som är oeniga i värdefrågor är oeniga på ett annat sätt än att hysa trosföreställningar som är logiskt oförenliga De är kanske oeniga bara i den bemärkelsen att de har olika attityder och inställningar Men det tycks då inte vara fråga om någon genuin oenighet. Genuin oenighet i värdefrågor finns inte enligt emotivismen!

43 Argument mot emotivismen 4 När vi ändrat åsikt i en värdefråga så är vi ofta benägna att säga att vår tidigare åsikt var felaktig att vi misstog oss Men om värdeåsikter är attityder som emotivisten påstår så kan inte värdeåsikter vara felaktiga (då attityder inte kan vara felaktiga) Emotivismen tycks således inte kunna försklara det att vi kan missta oss i värdefrågor

44 Emotivistens svar Vi kan säga att en attityd/inställning kan vara felaktig i den meningen att den baseras på felaktiga åsikter i sakfrågor Men detta svar är kanske inte så övertygande - dels då det inte visar att själva inställningen är felaktig, och - dels då vi tycks kunna ha fel i värdefrågor även när vi inte har fel i relevanta sakfrågor

45 Argument mot emotivismen 5 För att kunna ingå i giltiga härledningar så måste premisserna kunna vara sanna eller falska Förklaringen är att giltighet bygger på sanningsbevarande : en härledning är giltig endast om det är så att om premisserna är sanna, så är slutsatsen sann. Exempel: 1. Om Köpenhamn är Danmarks huvudstad, så ligger Köpenhamn i Danmark 2. Köpenhamn är Danmarks huvudstad 3. Alltså, Köpenhamn ligger i Danmark

46 Det verkar som om värdeomdömen kan ingå i logiskt giltiga härledningar Exempel: 1. Om det är fel att stjäla, så är det fel att stjäla bilar 2. Det är fel att stjäla 3. Alltså, det är fel att stjäla bilar Den här härledningen verkar vara precis lika giltig som den förra!

47 Att värdeomdömen tycks kunna ingå i logiskt giltiga härledningar tyder på att de kan vara sanna eller falska Men att värdeomdömen kan vara sanna eller falska är ju oförenligt med emotivismen eftersom emotivismen hävdar att värdesatser uttrycker attityder eller inställningar