Moralfilosofi. Föreläsning 9

Transkript

1 Moralfilosofi Föreläsning 9

2 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop ) med varandra Koherent åsikt: en åsikt som hänger ihop med ens övriga åsikter Åsikter är koherenta om de är logiskt förenliga med varandra, implicerar varandra, förklarar varandra eller utgör evidens för varandra 2

3 En person har goda skäl för en åsikt omm den är koherent med hennes övriga åsikter Mer specifikt: En person har goda skäl att tro P (där P är en åsikt hon redan har eller en ny) omm (1) P är koherent med hennes övriga åsikter, och (2) hennes åsiktsmängd skulle vara mindre koherent om hon inte hade åsikten att P 3

4 Ex: Min trosföreställning att Obama är USAs president är berättigad (jag har goda skäl för den): därför att den är koherent med mina övriga trosföreställningar, och därför att min uppsättning trosföreställningar skulle vara mindre koherent om jag inte hade denna trosföreställning Denna trosföreställning förklarar vissa andra trosföreställningar jag har (tex. att Obama svor presidenteden) Den får evidens av andra åsikter jag har (tex. att jag tror att det parti som Obama tillhör vann förra valet) 4

5 Om vi överför detta till värdeområdet: En persons värdeåsikt är berättigad (hon har goda skäl för den) omm (1) den är koherent med (implicerar, förklarar, utgör evidens för, etc.) hennes övriga värdeåsikter, och (2) den bidrar till koherensen bland hennes mängd av värdeåsikter (dvs. gör denna mängd mer sammanhängande ) 5

6 Exempel: Lisas åsikt att det är moraliskt OK att göra abort är implicerad av vissa andra värdeåsikter som hon har (tex. att kvinnor själva bör få bestämma över sina egna kroppar) Den förklarar vissa andra värdeåsikter hon har (tex. att det är fel att bombhota abortkliniker) Den utgör evidens för vissa andra värdeåsikter hon har (t.ex. att hon inte gjorde ngt fel när hon gjorde abort förra året) 6

7 Argument mot koherentism: Det tycks vara svårt att avgöra när en mängd åsikter är mer koherent än en annan Om en åsiktsmängd är koherent verkar vara en fråga om grader Men hur kan grad av koherens mätas? 7

8 Annat arg. mot koherentism: Cirkelbevis? Anta att både åsikt P och åsikt Q är berättigade enligt koherentismen Då är följande situation möjlig: Åsikt P är berättigad därför att den ingår i en koherent mängd åsikter där bl.a. Q ingår Åsikt Q är berättigad därför att den ingår i en koherent mängd åsikter där bl.a. P ingår 8

9 Om P är berättigad därför att den implicerar, förklarar och utgör evidens för Q Och Q är berättigad därför att den implicerar, förklarar och utgör evidens för P Då finns det inget oberoende stöd för P och Q; P får stöd av Q och Q får stöd av P Detta skulle utgöra ett cirkelbevis! 9

10 Ett möjligt svar på denna invändning utgår från den distinktion vi tidigare gjort mellan två olika tolkningar av goda skäl Att ha goda skäl för en åsikt 1. = att det är rationellt att ha denna åsikt 2. = att ha ett bevis för åsikten Vi kanske inte kan bevisa P utifrån Q och sen Q utifrån P, men det kan ändå vara rationellt att tro både P och Q utan bevis (omm både P och Q ingår i en koherent åsiktsmängd) 10

11 Ex: Om Det är fel att skada människor ingår som en premiss i ett bevis för slutsatsen Det är fel att tala osanning så kan man inte samtidigt använda Det är fel att tala osanning som premiss i ett bevis för Det är fel att skada människor Det skulle, som B uttrycker det, suga musten ur minst ett av dessa bevis Men kanske kan det ändå vara rationellt för en person att tro båda dessa saker (utan bevis) för att de bidrar till koherensen av personens åsiktsmängd? 11

12 Ett annat svar på invändningen utgår från en distinktion mellan små och stora cirklar Liten cirkel: P ger stöd åt Q och Q ger stöd åt P Stor cirkel: P ger stöd åt Q, Q ger stöd åt R, R ger stöd åt S, S ger stöd åt T, T ger stöd åt U, osv. tills man till slut (ev. med väldigt många steg) kommer fram till någonting Z som ger stöd åt P Små cirklar är elakartade men stora cirklar kan vara godartade 12

13 Induktiva bevis? Anta att du tror på en uppsättning partikulära normer: N1, N2, N3, osv. Anta vidare att du tror på alla dessa normer oberoende av någon generell moralisk princip Då skulle vi kanske kunna konstruera ett induktivt bevis för en generell moralisk princip (utan att förutsätta vad som skall bevisas)? Den generella princip som bäst förklarar N1, N2, N3, osv. är den som blir bevisad 13

14 Ex: 1. N1: det är fel att plåga katter 2. N2: man bör inte slåss 3. N3: abort är moraliskt OK 4. N4: sadister är dåliga människor 5. N5: det är en plikt att tala sanning 6. N6, N7, N8, etc. 7. Den generella moraliska princip som bäst förklarar N1, N2, N3, etc. är X 8. X är sann (el. vi har goda skäl att tro det) 14

15 Värderelativism

16 Det finns många olika sorters relativism på värdeområdet (några av vilka är oförenliga med varandra) Bland alla de teser som ibland kallas relativism finner vi både normativa och värdeteoretiska teser Bland de värdeteoretiska finner vi epistemologiska, ontologiska och semantiska former av relativism 16

17 Kunskapsteoretisk relativism Koherentismen tycks leda till kunskapsteoretisk relativism Om en åsikt är koherent med en viss åsiktsmängd så behöver den inte vara koherent med en annan åsiktsmängd Två omdömen som är logiskt oförenliga med varandra kan båda vara välgrundade relativt till två olika åsiktsmängder 17

18 Ex: Lisa kan ha goda skäl (i meningen att det är rationellt för henne) att tro att det är rätt att tillåta eutanasi (därför att detta är koherent med hennes övriga åsikter). På så sätt är Lisas omdöme välgrundat relativt till hennes åsiktsmängd Och det kan samtidigt vara så att Kalle har goda skäl att tro att det är fel att tillåta eutanasi (därför att detta är koherent med Kalles övriga åsikter). På så sätt är Kalles omdöme välgrundat relativt till hans åsiktsmängd 18

19 Det innebär att det kan vara rationellt för Lisa (hon kan ha goda skäl) att acceptera P och det kan samtidigt vara rationellt för Kalle (han kan ha goda skäl) att acceptera icke-p OBS! Däremot kan det naturligtvis inte vara rationellt för en och samma person att samtidigt tro både P och icke-p! Det skulle ju vara att tro på en motsägelse och det kan aldrig vara rationellt! 19

20 Även enligt empiristisk fundamentism skulle det kunna vara så att två personer har logiskt oförenliga värdeomdömen som båda är välgrundade (båda är fundamentala åsikter) relativt till de olika personerna Lisa kan t.ex. ha en observation som stöder ett visst värdeomdöme och Kalle kan ha en observation som stöder ett motsatt omdöme Det innebär att båda omdömena kan vara rationella (för olika personer), trots att de är logiskt oförenliga 20

21 Notera dock att även om både Lisas och Kalles oförenliga värdeåsikter båda kan vara välgrundade (att det kan vara rationellt för dem att var för sig tro på det dom tror), så följer det inte att dom båda har rätt! Om Lisa har rätt så har Kalle fel och vice versa P och icke-p kan inte vara sanna samtidigt Detta innebär i sin tur att högst en av dem kan sägas ha kunskap; högst en av dem kan veta 21

22 Semantisk värderelativism Värdetermer har olika betydelse beroende på att de implicit refererar till olika referenssystem Ett referenssystem kan utgöras av en viss moralkod som råder i en viss kultur eller en viss moralisk uppfattning som en enskild person har X är bra betyder X är bra enligt referenssystem R 22

23 Ett exempel på semantisk relativism är den enkla subjektivismen (aka självbiografisk naturalism ) Den säger att termen fel betyder det samma som uttrycket ogillas av mig När en person fäller ett värdeomdöme så påstår hon ngt om sig själv om sitt eget gillande el. ogillande (sitt eget individuella referenssystem ) 23

24 Ett annat exempel på semantisk relativism är (en tolkning av) det Rachels kallar kulturrelativism Uttrycket moraliskt fel kunde då betyda det samma som strider mot mitt samhälles moralkod (el. liknande) (dvs. samhällets referenssystem) Värdeomdömen skulle då handla om olika saker, olika referenssystem, beroende på vilket samhälle talaren kommer ifrån 24

25 Argument mot semantisk relativism: Vi får problem med att förklara oenighet mellan människor som omfattar olika referenssystem När Ulla säger abort är fel så betyder det abort är fel enligt referenssystem R1 Och när Pelle säger abort är inte fel så betyder det abort är inte fel enligt referenssystem R2 25

26 Pelle och Ulla är ju då inte oeniga De talar förbi varandra eftersom deras värdeomdömen handlar om helt olika saker (Pelles omdöme handlar R2 och Ullas om R1) Vi anser normalt att människor kan vara oeniga i värdefrågor, även om de kommer från olika kulturer och även om de omfattar olika moraliska koder. Men det kan de inte vara enligt semantisk relativism! 26

27 En möjligt svar: Vi refererar ofta till samma referenssystem när vi fäller värdeomdömen (kanske även om vi inte kommer från precis samma kultur) Vi utgår ofta från en gemensam kod eller standard när vi fäller värdeomdömen I så fall pratar vi ju inte förbi varandra utan kan faktiskt vara oeniga 27

28 Ett annat problem med semantisk kulturrelativism: Om fel betyder strider mot mitt samhälles moralkod så skulle väl den som kritiserar sitt eget samhälles moralkod göra sig skyldig till en självmotsägelse!? Den som säger Jag vet att X strider mot mitt samhälles moralkod, men X är inte fel skulle då säga emot sig själv! 28

29 Generell normativ relativism Det finns olika typer av generell normativ relativism. Vad de har gemensamt är att de säger att vad som är rätt och fel, gott och ont, etc. är relativt till (och avgörs av) en viss grupp eller individ Ex: Normativ kulturrelativism: Det som anses vara rätt och fel i ett visst samhälle, är det som också är rätt och fel i det samhället 29

30 Om handling X är rätt enligt samhälle As moralkod så är X också rätt i A Och det är inte bara det att en gemensam grundläggande värdeprincip får olika utslag under olika levnadsvillkor etc. utan att olika grundläggande principer är korrekta i olika samhällen Det skulle t.ex. kunna innebära att någonting är fel i Sverige men rätt i vissa andra samhällen 30

31 En konsekvens av denna sorts normativa kulturrelativism: Om vad som är rätt och fel är det samma som vad som anses vara rätt och fel i ens egen kultur så skulle man alltid ha fel om man kritiserade de normer som är rådande i det egna samhället/kulturen! Ex: en indier som kritiserade kastsystemet skulle då ha fel 31

32 Speciell normativ relativism Det B kallar speciell normativ relativism säger att man bör vara tolerant mot andra kulturers moralkoder och värderingar; man bör inte lägga sig i ; man bör inte kritisera andra samhällens moraluppfattningar Både B och R påpekar att (även om många velat acceptera båda) så står speciell och generell normativ relativism i konflikt med varandra 32

33 Anta t.ex. att du tillhör ett samhälle med en moralkod som förespråkar intolerans mot andra kulturer Enligt generell normativ relativism så är det då rätt för dig att vara intolerant mot andra kulturer Men enligt speciell normativ relativism så bör du vara tolerant mot andra kulturer 33

34 Om man inte kan acceptera både generell och speciell normativ kulturrelativism så måste man välja en av dem (eller förkasta båda) Om man skulle acceptera den speciella varianten så kan man inte kunna säga att ett samhälles moralkod är bättre än ett annat samhälles Man skulle inte kunna fördöma andra kulturers förtryckande sedvänjor. Och man skulle inte kunna säga att det skett moraliska framsteg 34

35 Fundera! Fallet med Fauziya Kassindja (Rachels ss 36-37) 1. Bör könsstympning fördömas (universellt)? 2. Anta att vi anser att det bör fördömas. Skulle det innebära att vi då bara tvingar vår kulturs normer och värderingar på andra? 3. Finns det en kulturneutral (universell) norm för rätt och fel? 35

36 Ontologisk relativism Den mest uppseendeväckande och extrema formen av relativism är nog den ontologiska relativismen Enligt denna så kan oförenliga omdömen inte bara vara välgrundade, dvs. stödjas av goda skäl (relativt till olika personer) utan båda kan dessutom vara sanna (i någon relativ mening) 36

37 Det är alltså inte bara så att det kan vara rationellt för Lisa att tro att P är sant och samtidigt vara rationellt för Kalle att tro att icke-p är sant (som den kunskapsteoretiska relativismen säger) Det skulle dessutom kunna vara så att båda har rätt! Dvs. att både P och icke-p är sanna! (relativt till olika personer: sant för mig, sant för dig, etc.) Det skulle väl innebära att det finns mer än en verklighet; mer än en sanning; motstridiga fakta! 37

38 Läshänvisningar: Idag har vi främst pratat om kapitel 7 i Bergström samt sektionerna 2.2, 2.4, 2.7 & 2.8 i Rachels Nästa gång kommer vi att främst prata om kapitel 5 och 6 i Rachels Läs gärna dessa till nästa gång! 38