Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys
|
|
- Marcus Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande argumentationsanalys
2 Dagens upplägg Övergripande om kursen Dagens föreläsning: Grundläggande argumentationsanalys
3 Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 Omfång: 7,5 hp (5 veckor) Upplägg: Två moment: Kritiskt tänkande och retorik. Jag ansvarar för kritiskt tänkande. Schema (kontrollera ofta): Klicka vidare till Kurser, HTXF04:3 eller FTEB05 (Hbg) OBS! Använd er av Schema (inte
4 Kurslitteratur: Kritiskt tänkande William Hughes, Jonathan Lavery & Katheryn Doran, Critical Thinking. Sjätte upplagan. Broadview Press Kap samt 13 och 14. För att underlätta läsandet av boken kommer jag att dela ut instuderingsfrågor.
5 Kurslitteratur: Retorik Cicero, Marcus Tullius, Om talaren. Första boken. Övers. Birger Berg. Retorikförlaget Sigrell, Anders, Retorik för lärare. Att välja språk konstruktivt. Retorikförlaget Andra texter kan tillkomma
6 Examination Kritiskt tänkande: Ordinarie salstentamen 30/11, kl 14-18, E413 Omtenta 14/12, kl 14-18, E422 Retorik: inlämningsuppgifter och seminarieövningar
7 Betyg Sammanvägs. För betyget G på delkursen måste både kritiskt tänkande- och retorikmomentet vara godkända. För betyget VG krävs VG på något av momenten samt betyget G+ på det andra momentet.
8 Vad är ett argument? Ett argument: en mängd påståendesatser (satser som säger något sant eller falskt i kontrast till frågor och uppmaningar) Påståendesats Påståendesats Påståendesats Påståendesats Ett argument: en strukturerad mängd påståendesatser Premiss Premiss Premiss Slutsats Slutsatsen följer ur, kan härledas från, är en logisk konsekvens av, stöds av, görs mer trolig av, premisserna
9 Ett argument är ett aktivt sammanlänkande av påståenden Jämför (a) och (b): (a) Allan är fattig och han är olycklig. (b) Allan är fattig, därför är han olycklig. (a) Anna var med om en bilolycka förra veckan och hon förtjänar semester. (b) Anna var med om en bilolycka förra veckan, så hon förtjänar semester. (a) Den där triangeln har lika sidor och lika vinklar. (b) Den där triangeln har lika sidor, därmed har den lika vinklar.
10 Slutledningsindikatorer alltså sålunda implicerar det följer att därmed så troligen I logiken: ett (eller dubbla) streck
11 Uteslutna premisser och avsaknad av indikatorer Argument där vissa premisser är implicita: P: Sokrates är människa S: Sokrates är dödlig P: En teori är vetenskaplig om och endast om den är empiriskt testbar S: Strängteorin är inte en vetenskaplig teori Argument där slutledningsindikatorerna är implicita: Det kommer in mörka moln; det kommer att börja regna.
12 Övning P: Jag upplever att jag ser ett glas fyllt med genomskinlig vätska. S: Det finns ett glas vatten framför mig. Identifiera eventuella implicita premisser och slutledningsindikatorer i argumentet ovan.
13 Logisk styrka Ett arguments logiska styrka är det stöd som premisserna ger åt slutsatsen. Två centrala egenskaper: 1. Ett arguments logiska styrka är oberoende av det faktiska sanningsvärdet hos de i argumentet ingående påståendesatserna. 2. Ett arguments logiska styrka kan sägas vara en gradfråga: slutsatsen kan få fullständigt stöd av premisserna, inget stöd alls, eller visst stöd av premisserna.
14 Logisk styrka är oberoende av det faktiska sanningsvärdet hos de i argumentet ingående påståendena Maximal logisk styrka Lund är Sveriges huvudstad (F) Lund ligger i Halland (F) Sveriges huvudstad ligger i Halland (F) Maximal logisk svaghet Eskilstuna ligger i Södermanland (S) Växjö ligger i Småland (S) Köpenhamn ligger i Danmark (S)
15 Logisk giltighet och logisk konsekvens Argument av starkaste graden av logisk styrka kallas logiskt giltiga argument. I logiskt giltiga argument kan slutsatsen inte vara falsk samtidigt som premisserna är sanna. Med andra ord: Om premisserna är sanna, då måste slutsatsen vara sann. Följdriktigheten kan alltså inte ifrågasättas! Det är ett riskfritt argument. P1: Alla svanar är vita. P2: Börje är en svan. S: Börje är vit. Slutsatsen i ett logiskt giltigt argument sägs vara en logisk konsekvens av premisserna.
16 Deduktiva argument Ett deduktivt argument hävdar eller utger sig för att vara ett argument av starkaste graden, dvs. ett argument vars slutsats är en logisk konsekvens av premisserna. Ett logiskt giltigt deduktivt argument lyckas i sitt uppsåt.
17 Hur skiljer vi ett logiskt giltigt från ett logiskt ogiltigt deduktivt argument? 1. Formella metoder (mekanisk beräkning) 2. Informella metoder (a) VISUALISERING: försök att föreställa dig en situation där premisserna är sanna men slutsatsen är falsk. (b) Konstruera ett ALTERNATIVT ARGUMENT MED SAMMA LOGISKA FORM: försök formulera ett annat argument, med samma logiska form (men annat innehåll) som det argument för vilket du vill avgöra giltighet, som är uppenbart ogiltigt.
18 Exempel: alternativt argument med samma logiska form Anta att du ska bedöma huruvida följande deduktiva argument är ett giltigt argument: Vegetarianer äter inte skinka. Ghandi åt inte skinka. Ghandi var vegetarian. Du urskiljer först och främst ovanstående arguments form: Alla X är Y a är Y a är X Du formulerar ett annat argument med samma form som är uppenbart ogiltigt: Alla katter är köttätare USA:s president är köttätare USA:s president är en katt
19 Övning Vilka problem och brister finns det med de informella metoderna (visualisering och konstruktion av alternativt argument med samma logiska form)?
20 Logiskt giltiga/ogiltiga deduktiva argument och sanning Ogiltigt deduktivt argument: Falska premisser in ---- Sann eller falsk slutsats Sanna premisser in --- Sann eller falsk slutsats Giltigt deduktivt argument: Falska premisser in --- Sann eller falsk slutsats Sanna premisser in --- Sann slutsats HUVUDREGEL: Ett deduktivt argument är logiskt giltigt om och endast om: OM premisserna är (vore) sanna så MÅSTE slutsatsen vara sann
21 Ett logiskt giltigt deduktivt argument kan dock angripas på så sätt att dess premisser angrips Skeptiker: Jag tror inte att det är sant att alla svanar är vita. Om premiss 1 är falsk, vilket jag tror att den är, behöver inte Börje vara vit. Förespråkaren för att Börje faktiskt är vit (utan att ha sett honom) kan då försöka försvara premiss 1 ( Alla svanar är vita ) genom hänvisning till vad han hittills sett i enskilda fall. Ett sådant försvar kan styrka vår tro på premiss 1 (som då blir slutsats i ett nytt argument), men aldrig garantera att premissen är sann (eftersom den är universell): INDUKTIVA ARGUMENT P: Svan 1 är vit. P: Svan 2 är vit. S: Alla svanar är vita. Logiskt ogiltigt: slutsatsen kan ju vara falsk även om premisserna är sanna. Det kan finnas en svan utöver svan 1 och svan 2 som är svart, grön, blå, etc (Börje?).
22 Ett induktivt argument kan aldrig mäta sig i styrka med ett logiskt giltigt deduktivt argument Ett starkare induktivt argument P: Svan 1 är vit. P: Svan 2 är vit. P: Svan 3 är vit. P: Svan 4 är vit. P: Svan 5 är vit S: Alla svanar är vita Ett maximalt starkt argument (logiskt giltigt deduktivt argument) P: Svan 1 är vit. P: Svan 2 är vit. P: Svan 3 är vit. P: Svan 4 är vit. P: Svan 5 är vit. P: Svan 1 t.o.m. 5 är de enda svanar som finns, har funnits eller kommer att finnas. S: Alla svanar är vita.
23 Hur skiljer vi ett deduktivt från ett induktivt argument? Eftersom det finns både giltiga (lyckade) och ogiltiga (misslyckade) deduktiva argument, kan vi INTE säga att ett deduktivt argument är ett där premissernas sanning garanterar slutsatsens sanning, och att ett induktivt argument är ett argument där premissernas sanning snarare ger stöd för slutsatsens sanning. Vad vi kan säga: Ett deduktivt argument hävdar att slutsatsens sanning garanteras av premissernas sanning; ett induktivt argument hävdar inte detta, utan säger endast att premissernas sanning ökar sannolikheten för att slutsatsen är sann.
24 Hur vet vi vad som hävdas? Inte alltid helt enkelt att svara på. En ledtråd: valet av slutledningsindikator (problemet är att ibland är indikatorn ej explicit formulerad). Se till intentionerna hos den som formulerade argumentet.
25 Övning Fundera ut tre induktiva argument som du själv brukar förlita dig på. Fundera även på om dina induktiva slutledningar är starka eller svaga.
26 Vad hör ihop med vad? Sanning: en egenskap hos påståendesatser! Logisk styrka: en egenskap hos argument!
27 Sundhet Ett SUNT argument: ett logiskt giltigt argument med sanna premisser (och därmed också sann slutsats) Sundhet: en egenskap hos argument!
28 Mål: argument som är sunda, dvs logiskt giltiga argument med sanna premisser (och därmed med sann slutsats). Några undantag: (i) kontrafaktiska argument Ibland är vi intresserade av vad som skulle ha varit fallet om något annat hade varit fallet (kontra faktum). I sådana argument är någon av premisserna medvetet falsk. En historiker t.ex. skulle kunna resonera så här: Om Hitler hade försökt att invadera Storbritannien 1940 (vilket han ju inte gjorde) så skulle han ha lyckats eftersom Tyskland, vid det tillfället, var militärt överlägset. (ii) reductio ad absurdum Används för att visa att en viss uppfattning måste vara falsk. Exempelvis resonerar vissa teologer enligt följande: Anta att allting har en orsak. Om allting har en orsak kan det inte finnas något som sätter igång orsakskedjan. Detta innebär att ingenting orsakas, vilket i sin tur måste innebära att ingenting sker. Alltså kan det inte vara så att allting har en orsak. (Därför måste det finnas en första orsak, något som inte självt är orsakat. Alltså finns Gud!).
29 Sammanfattningsvis: håll reda på följande begrepp Logisk styrka Logisk giltighet Deduktiva argument Induktiva argument Sundhet
30 Att diskutera Besvara följande frågor för vart och ett av nedanstående argument: (i) är det induktivt eller deduktivt; (ii) om deduktivt, är det logiskt giltigt; (iii) om induktivt, är det starkt? Om inbrottstjuven bröt sig in genom köksfönstret, då finns dennes fotavtryck nedanför köksfönstret. Det finns inga fotavtryck nedanför köksfönstret. Alltså bröt inte inbrottstjuven sig in genom köksfönstret. Jonas har nikotinfläckar på fingrarna; så Jonas är en rökare. Lisa köper två paket mjölk om dagen. Därför lämnade någon fotavtryck utanför köksfönstret.
31 Att diskutera Vilka av följande argument är sunda? Om jag redan har fått upp krona sju gånger i rad så är sannolikheten att jag får upp krona även nästa gång mindre än Jag har fått upp krona sju gånger i rad; därför är sannolikheten att jag får upp krona även nästa gång mindre än Om du motionerar regelbundet och inte röker så kommer du att ha god hälsa. John röker inte och han har god hälsa; därför måste det vara så att han motionerar regelbundet. Ekar växer endast på platser där det regnar med viss regelbundenhet. I Sahara regnar det inte regelbundet; därför växer inga ekar i Sahara.
32 Övningar Formulera deduktiva argument med följande egenskaper: 1) logiskt giltigt med sanna premisser och sann slutsats. 2) logiskt giltigt med minst en falsk premiss men med sann slutsats. 3) logiskt ogiltigt med sanna premisser och falsk slutsats. 4) logiskt ogiltigt argument med sanna premisser och sann slutsats.
FTEA12:2 Filosofisk metod
FTEA12:2 Filosofisk metod Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Grundläggande argumentationsanalys del I Lärare: Övergripande om kursen Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se
Läs merKUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.
FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).
Läs merViktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:
FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga
Läs merFTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II
TEA12:2 ilosofisk Metod Grundläggande argumentationsanalys II Dagens upplägg 1. Kort repetition. 2. Logisk styrka: några intressanta specialfall. 3. ormalisering: översättning från naturligt språk till
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med
Läs mer7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?
FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merFormell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 5 och 6 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 5 Bevismetoder för boolesk logik Visa att en sats är en tautologisk konsekvens av en mängd premisser! Lösning: sanningstabellmetoden
Läs merLogik: sanning, konsekvens, bevis
Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! KUNSKAP Metod KOMMUNI- KATION Presentation Analys Kurslitteratur www.fil.lu.se Klicka på Kurser Under rubriken Kurser i
Läs merKunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva
Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merKRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 5: Deduktion
KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 5: Deduktion Deduktivt resonerande DEL 1 Contrariwise, continued Tweedledee, if it was so, it might be; and if it were so, it would be as it isn t, it ain t. That s logic.
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs merRobin Stenwall Lunds universitet
Robin Stenwall Lunds universitet Avsnitt 14.1 Numerisk kvantifikation Kvantifikatorerna i FOL är begränsade till och. Detta innebär att vi kan uttrycka satser som säger någonting om allting och någonting.
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment
FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merFormell logik Kapitel 10. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 10 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 10: Kvantifikatorernas logik Förra gången introducerade vi kvantifikatorer och variabler Vi har därmed infört samtliga symboler i FOL Brännande
Läs merEpistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:
Läs merEn introduktion till logik
rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Deduktiv argumentation
Kritikt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Deduktiv argumentation Lite upprepning Ett deduktivt argument hävdar eller utger ig ör att vara ett argument av tarkate graden, dv. ett argument var lutat är en logik konekven
Läs merFöreläsning 5. Deduktion
Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merSanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52
rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs mer6. Kvasirealism. Slutledningen igen:
6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merargumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:
FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta
Läs merFilosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet
Filosofisk logik Kapitel 19 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Gödels fullständighetsteorem Sundhet och fullständighet Fullständighetsbeviset Vittneskonstanter Henkinteorin Eliminationsteoremet
Läs merHistoria IV - 30 hp - Kursplan
Historia IV - 30 hp - Kursplan Kurskod: ÄHIB51 Nivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Historia (HI2) Ämne/områdeskod: Historia (HIA) Utbildningsområde: Humanistiska området 100% Huvudområde: Historia VFU-andel: -
Läs merSolen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.
Slide 1 Induktionsproblemet Omnämns hos Sextos Emperikos Men Hume betraktas som den som kom på det. Hume är en av de brittiska empiristerna Det finns två slags kunskap: 1) Observationer: a posteriori 2)
Läs merKursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis Kurskod: 1OP302 Gäller från: VT 2016 Fastställd: Denna kursplan
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merSeminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merDatum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:
Läs merSkäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.
Ulla Veres viceprefekt för utbildning på grund- och avancerad nivå Prefekten 2013-10-28 FÖRSLAG till beslut Fastställande och revideringar av kursplaner Lingvistik Ärendet med förslag till beslut Prefekten
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1500 Psykologi: Forskningsmetod och kandidatuppsats, 30 högskolepoäng Psychology: Research Methods and Bachelor Thesis in Psychology, 30 higher education credits Fastställande
Läs merFormell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 3 och 4 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 3: De Booleska konnektiven Vi sade att predikaten och namnen kan variera mellan olika FOL Vi ska nu titta på några språkliga element
Läs merDD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?
DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation III Två strategier vid argumentationsutvärdering: kort repetition Den kriteriella metoden: Ett BRA argument är ett argument som uppfyller vissa kriterier.
Läs merKRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition
KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 8: Repetition TRE CENTRALA BEGREPP (i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar. (ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merDelkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp
Betygskriterier NS2031, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2016-12-07. Gäller fr.o.m. vt 2017. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För
Läs merGuds egenskaper och natur
Guds egenskaper och natur I diskussioner och debatter rörande kristen tro kommer man osökt in på frågor rörande universum och Gud som dess skapare. Som människor färgas vi givetvis av den världsbild vi
Läs merLogik. Dr. Johan Hagelbäck.
Logik Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org Vad är logik? Logik handlar om korrekta och inkorrekta sätt att resonera Logik är ett sätt att skilja mellan korrekt och inkorrekt tankesätt
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LGFI12 Filosofi för gymnasielärare 1 och 2, 30 högskolepoäng Philosophy 1 and 2 for Teachers in Upper Secondary School, 30 higher education credits
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merFilosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merSANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merKursplan. Kursens benämning: Folkrätt i militära operationer. Engelsk benämning: International Law of Military Operations
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Folkrätt i militära operationer Engelsk benämning: International Law of Military Operations Kurskod: 1FR005 Gäller från: HT 2017 Fastställd: Denna kursplan är fastställd
Läs merÖvningshäfte 1: Logik och matematikens språk
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter
Läs merStudiehandbok 1FE196 Introduktion till ekonomistyrning, 7,5
Studiehandbok 1FE196 Introduktion till ekonomistyrning, 7,5 högskolepoäng Inledning Introduktion till ekonomistyrning är den första av fyra kurser i ekonomistyrning. Mål och innehåll utgörs av tre områden:
Läs mer7, Diskreta strukturer
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar
Läs merINSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER
INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER HU1232 Hållbar utveckling - Historia och nuvarande kontext, 15 högskolepoäng The History of Sustainable Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Induktiv metod - Från observation till teori - Hur härleder vi teorier ur fakta? Låt oss nu anta att relevanta fakta kan påvisas inom vetenskapen (även om detta inte kan genomföras
Läs merStudiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll
1 (6) Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvarig: Åsa Broberg, asa.broberg@edu.su.se Kursadministratör: Emmi-Lotta Fagerlund, emmi.fagerlund@edu.su.se Studiehandledning VPG01F Hälsopedagogik
Läs merRobin Stenwall Lunds universitet
Robin Stenwall Lunds universitet Dagens föreläsning Informella bevismetoder för kvantifikatorer Universell elimination Existentiell introduktion Existentiell elimination Universell introduktion General
Läs merp /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik
DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig
Läs merLogik och modaliteter
Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LAT120 Latin, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Latin, Intermediate Course, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Läs merNSÄA30, Svenska III inom ämneslärarprogrammet, årskurs 7 9, 30 hp
Betygskriterier NSÄA30, Svenska III inom ämneslärarprogrammet, årskurs 7 9, 30 hp Fastställda 2017-12-06. Gäller fr.o.m. vt 2018. Delkurs 1: Språkvetenskaplig kurs, 7,5 hp Tal och samtal, 7,5 hp Förväntade
Läs merKursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse
Sida 1(6) Kursplan Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande ska tillägna sig bredare och
Läs merStudiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014
Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:
Läs merSGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merFilosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet
Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Antalet element i en mängd Kardinalitet Humes princip Cantors teorem Den universella mängden Några mängdteoretiska paradoxer
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merEn introduktion till predikatlogik
rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Alla människor är dödliga Sokrates är en människa Sokrates är dödlig Detta argument är intuitivt giltigt: Det finns
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1170 Skriva, grundkurs, 30 högskolepoäng Writing, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska
Läs merUndervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA63, Sociologi: Organisationer och sociologisk omvärldsanalys, 30 högskolepoäng Sociology: Organisations and Sociological Analysis, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Läs merSeminarier - instruktioner och instuderingsfrågor
Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1500 Psykologi: Forskningsmetod och kandidatuppsats, 30 högskolepoäng Psychology: Research Methods and Bachelor Thesis in Psychology, 30 higher education credits Fastställande
Läs merStudiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015
Sida 1 av (5) Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015 Kursens syfte Kursen syftar till att vidareutveckla kunskaper i vetenskapliga och metodologiska förhållningssätt. I kursen
Läs merD. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.
Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2011-10-19
Läs merSOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga
Läs merAVDELNINGEN FÖR HANDELSHÖGSKOLANS EKONOMPROGRAM
AVDELNINGEN FÖR HANDELSHÖGSKOLANS EKONOMPROGRAM EFI300 Finansiell Ekonomi 3a: Fördjupningskurs, 15 högskolepoäng Finance 3a: Bachelor Course, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Företagsekonomiska
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Läs merTentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)
Karlstads universitet Avd. för statsvetenskap Robert Wangeby Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Lördagen den 10:e juni 2006, kl. 09.00-11.30 Skrivningen består av 15 frågor med svarsalternativ
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FT1300 Teoretisk filosofi: Fördjupningskurs, 30 högskolepoäng Theoretical Philosophy: Advanced Course, Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merI kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:
Filosofi A Philosophy A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1FL052 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Filosofi Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå Betygsgrader:
Läs merJohn Perrys invändning mot konsekvensargumentet
Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen
Läs merDatum Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet
1 (6) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:
Läs mer