Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Transkript

1 Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II

2 Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt när vi jämför olika ord med likartad deskriptiv mening men som skiljer sig åt vad gäller värderande och känslomässiga aspekter.

3 Terrorist/frihetskämpe Självsäker/arrogant Sexuellt frigjord/promiskuös Hängiven/fanatisk Städare/lokalvårdare När ni skall tolka och utvärdera vad någon säger, försök att särskilja de deskriptiva och värderande/känslomässiga aspekterna i vad som sägs.

4 Vagt och flertydigt språk Målet med dagens föreläsning är att ni skall utveckla följande färdigheter: (a) förmågan att identifiera (olika slags) oklarheter i vad andra säger. (b) förmågan att klart uttrycka vad vi själva menar

5 Först en liten påminnelse: Välvillighetsprincipen När ni ska tolka och utvärdera ett argument: utgå från att personen som formulerat argumentet är rationell. Tolka argumentet så snällt som möjligt (inom ramen för vad som är rimligt).

6 Vaghet och flertydighet Oklarheter, missförstånd och logiska svårigheter kan uppstå om vi använder oss av vaga och/eller flertydiga ord och satser. Vaghet och flertydighet måste hållas isär, även om de ofta blandas ihop.

7 Vaghet Ett ord eller en sats är vag om den har en oklar/luddig mening (intension), vilket leder till att dess referens (extension) inte är skarpt avgränsad.

8 Verklighetens folk Det börjar bli hög tid att återupprätta det sunda förnuftet i svensk politisk debatt. Och inte minst respektera vanligt folks rätt att vara precis som de är.

9 Diskutera! Vilka fallgropar och problem kan vaghet ge upphov till när vi ska utvärdera argument?

10 Logiskt giltigt? (P1)Om jag kommer fram vid sjutiden så kommer jag fram i tid. (P2)Jag kommer fram kl. 19:12. (S) Alltså kommer jag fram i tid.

11 Fredrik Reinfeldt är skallig. sant eller falskt?

12 Vaghet och bivalensprincipen Vaghet är problematiskt då vaga uttryck tycks hota bivalensprincipen, dvs. principen att påståenden antingen är sanna eller falska. När vi avgör logisk giltighet förutsätter vi att de relevanta satserna i argumentet är antingen sanna eller falska. Råd: Om du vill undvika missförstånd och uttrycka klara påståenden bör du uttrycka dig så exakt som möjligt (eller så mycket som krävs). Undvik vaga ord. Precisera dina termer!

13 Flertydighet Ett ord eller en sats är flertydig om den har två eller flera betydelser (som kan vara exakta). Här bör vi skilja mellan: (i) Semantisk flertydighet, och (ii) Syntaktisk flertydighet

14 Semantisk flertydighet Semantiskt flertydigt uttryck: uttryck som betyder mer än en sak (a) Homonymi: ett uttryck med två eller fler obesläktade betydelser, t.ex. vind. (Ibland sägs det att vi i dessa fall har att göra med olika uttryck som stavas på samma sätt.) (b) Polysemi: ett uttryck med flera betydelser som knyter an till varandra via en gemensam grund, ex. fluga (vi pratar om flugor som flyger och flugor som vi har runt halsen).

15 Syntaktiskt flertydigt uttryck Uttryck vars syntaktiska struktur inte är entydig. Kan drabba enskilda ord p.g.a. oklar uppdelning av beståndsdelar: munkavel Drabbar vanligen satser: Per avskydde mycket intensivt arbete. Per ska sjunga och Kari ska spela eller Ola ska läsa poesi.

16 Mångtydighet p g a ordgruppering: Olika typer av syntaktiskt flertydiga satser Igår sköt jag en inbrottstjuv iklädd min pyjamas. Mångtydighet p g a genitiver: Generalens avrättning väckte avsky i hela landet. Mångtydighet p g a jämförelser: Hon kan hoppa högre än ett hus.

17 Flertydighet kan få oss att resonera fel Om vinden är kall måste vi isolera den. Vinden är kall Vi måste isolera vinden. Alla barnamördare är omänskliga. Så inga barnamördare är människor.

18 Flertydighet leder uppenbarligen lätt till missförstånd. Råd: Undvik (om det går) grammatisk och semantisk flertydighet genom att uttrycka dig entydigt (icke-ambivalent). Klargör vad du menar!

19 Tolka! Precisera! Tolka alltid ett arguments slutsats och premisser hur tror du att de ska förstås? Gör din tolkning explicit skriv gärna ned den! Gör en rimlig tolkning (ligger tolkningen någorlunda i linje med hur uttrycken brukar förstås och användas?) Gör en välvillig tolkning (utgå från att den som skapat argumentet är rationell). Pröva olika preciseringar av premisserna och slutsatsen - gör dem så exakta och entydiga som möjligt och se hur argumentet påverkas.

20 Nödvändiga och tillräckliga villkor Nödvändigt villkor: A är ett nödvändigt villkor för B = def Om B är fallet så måste även A vara fallet. Alltså: gäller inte A så gäller inte B. Tillräckligt villkor: A är ett tillräckligt villkor för B = def Om A är fallet så måste B också vara fallet.

21 Definitioner Definitioner anger ofta nödvändiga och (tillsammans) tillräckliga villkor. Exempel: Ungkarl = def ogift (nödv) man (nödv), (tillsammans är villkoren att vara man och ogift tillräckliga för att vara ungkarl).

22 En definition som är för vid har för få nödvändiga villkor. En sådan definition påstår att någonting är ett tillräckligt villkor vilket egentligen inte är det. Ex. Psykoterapi = def behandling av psykiska störningar och sjukdomar. Ex. Ungkarl = def ogift man? En definition som för för snäv har för många nödvändiga villkor. En sådan definition påstår att någonting är ett nödvändigt villkor vilket egentligen inte är det. Ex. Psykoterapi = def behandling av psykiska störningar och sjukdomar med psykodynamiska metoder.

23 Tre syften med definitioner (1) Ibland vill man beskriva det faktiska språkbruket av ett visst ord. Man anger då en deskriptiv (eller rapporterande) definition. Vanliga lexikon och ordböcker innehåller deskriptiva definitioner. (2) Ibland är det användbart att skapa en ny och precis mening för ett ord. Man vill då stipulera en ny betydelse. En sådan definition kallas för en stipulativ definition. Används ofta i vetenskapliga och juridiska sammanhang för att uppnå tydlighet och exakthet.

24 (3) Ibland vill vi anger vad vi tror är referentens fundamentala och/eller essentiella egenskaper egenskaper vi inte tror att förmedlas av deskriptiva definitioner på grund av att de innehåller missuppfattningar eller felaktiga föreställningar om fenomenet ifråga. Vi anger då en essentialistisk definition (eller realdefinition).

25 Några definitionsmetoder Man kan använda olika metoder för att definiera ord: (i) Taxonomisk metod (genus-species): Man anger en större/bredare kategori som det man vill definiera tillhör, för att sedan ange vad som skiljer definiendum (dvs, det som skall definieras) från de övriga i kategorin. Ex. En hammare är ett verktyg som används för att slå in spikar

26 (ii) Ostensiv metod: Man anger exempel, antingen verbalt eller genom att fysiskt peka ut referenten för ordet. Ex. Detta (pekar) är en hammare, Killen med kepsen vid bortre husknuten använder en hammare (iii) Ange synonym: Man anger ett ord (eller flera tillsammans) som är synonymt med det som skall definieras (definiendum). Ex. Glad = def munter

27 (iv) Operationell metod: Man anger en viss procedur eller operation som leder till ett visst resultat. Används ofta inom vetenskapliga sammanhang. Ex. geni = def en person som uppnår minst 140 poäng på ett I.Q. test Ex. längd = def det man läser av på en måttstock som läggs på ett visst sätt längs det man mäter

28 Övningar Tänk ut ett ordpar som har likartad deskriptiv betydelse men som har olika värderande/känslomässig betydelse. Ange en: (a) Deskriptiv definition (b) Stipulativ definition (c) realdefinition Betrakta följande definition. Är den för vid eller för smal? Fåglar = def fjäderklädda ryggradsdjur