Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Transkript

1 Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar ords betydelse Innehållsord k. funktionsord 1. Introduktion innehållsord många fler, har ett självständigt innehåll, är de som främst studeras inom lexikal semantik funktionsord får sin betydelse främst kompositionellt Räknebara begrepp k.massbegrepp räknebara begrepp tillsammans med antal, massbegrepp med t.ex mer, mindre massbegrepp okänsliga för delning och ihopläggning Morfem-taxonomi Morfem inom en typ beter sig liknande ur semantisk synvinkel Egenskapsmorfem Ex. bok (subst.), miserabel (adjektiv), sover (verbstammar) Står för egenskaper: beskrivningar som objekt uppfyller och inte Relationsmorfem Ex. syster (substantiv), läsa (verb), lik (adjektiv), över (preposition) Står för relationer: beskrivn. av hur objekt förhåller sig t. varandra Namn Ex. Göteborg, Judith Beskriver inte, utan är knutna till objekt genom speciell namnrelation Personliga pronomen Ex. jag, du, han, hon,... Används som namn, men på ett mycket kontextkänsligt sätt

2 Logiska ord Ex. och, eller (konjunktioner), inte (adverb), ingen, någon (indefinita pronomen), ev. också är, blir, etc (kopulaverb) Står för logiska begrepp som kan knyta ihop innehållet i fraser och satser Böjningsändelser Ex. tempus (läser, läste), numerus (bilar) Står för olika, specialiserade betydelser Frågeord Ex. vem, vad, vilken (interrogativa pronomen), när, var (interrogativa pronominella adverb) Markerar att en sats är en frågesats och vad som efterfrågas Formord Ex. att (infinitivmärke och underordnad konjunktion) Betyder inte mycket i sig utan har främst grammatisk funktion Interjektioner Ex. oj, hallå, äsch Hela yttranden i sig själva, semantiskt ostrukturerade, står utanför kompositionell semantik Innehållsord (och alltså av huvudsakligt intresse för lexikal semantik): främst egenskaps- och relationsord, dvs: Ex. bok (substantiv), miserabel (adjektiv), läser (verbstammar) Ex. syster (substantiv), läsa (verb), lik (adjektiv), över (preposition) Extension (repetition från förra gången) Extension: 2. Extensioner den mängd saker som ett ord / en fras är sann om, dvs den mängd saker som har egenskapen i fråga Ex. för substantiv som spårvagn, bok {vagnset8081, vagnset1123,...} Ex. för adjektiv som blå, välskriven Rör alltså egenskapsmorfem

3 Extensioner för relationer Egenskaper tillskrivs ett objekt Relationer tillskrivs två eller flera objekt i en viss ordning (en tuppel) Ex. Judith ser Edith par, trippel, osv. (generellt n-tuppel) Kan vi tala om extensioner för relationer? Ja, extensionen består då av mängd av ordnade par eller tripplar, etc (n-tupplar) Ex. {<judith,edith>, <judith,judith>,...} Extensioner och begrepp Betydelse i form av extension pekar ut en mängd av individer eller en mängd av ordnade tupplar i världen Ofta känner en språkanvändare inte till alla element i en sådan mängd Ex. alla enskilda spårvagnar i världen, alla personer som sover vid ett visst tillfälle Vi har ändå kunskap om begreppet, dvs det som beskriver en språvagn eller någon som sover Fråga: hur analysera betydelse som begrepp? Olika sätt att fånga begreppsligt innehåll 3. Begrepp Definitioner Komponentanalys Prototyper Lexikala betydelserelationer (semantiska nätverk) Definitioner En definition av ett begrepp ska fånga nödvändiga och tillräckliga villkor Nödvändiga villkor Definitioner forts. Nödvändiga och tillräckliga villkor; exempel villkoren ska vart och ett vara nödvändigt behövs för att inte utesluta sådant som inte ska uteslutas Tillräckliga villkor villkoren ska tillsammans vara tillräckliga <=> anger ekvivalens, om och endast om, omm behövs för att inte tillåta för många element

4 Definitioner: definiendum och definiens Definitioner: exempel Definiendum begreppet som ska definieras Definiens de nödvändiga och tillräckliga villkoren Definitioner: exempel Komponentanalys Prototyper Lexikala betydelserelationer Synonymi (fullständig synonymi, extensionell synonymi) Hyponymi (hypernym, hyponym, kohyponym) Definitioner som tillåter graderbarhet, typiskhet Undersöks t.ex med psykolingvistiska experiment Ömsesidig uteslutning begrepps extensioner har inget gemensamt element Antonymi konträr motsats (död - levande) gradmotsats (stor - liten)

5 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Naturliga begrepp Vaghet Språkkunskap och världskunskap Analytiska och syntetiska satser Lexikal mångtydighet Naturliga begrepp Vaghet Endast vissa typer av begrepp/definitioner är naturliga [Dahllöf s. 59] Icke-naturliga exempel: Hund som är född på en torsdag alla hundar, alla 47-åriga landstingspolitiker och alla medeltida katedraler Vilka begrepp är naturliga? Vad menas med naturlig här? För många begrepp kan det vara svårt att säga om ett visst objekt är del av dess extension eller inte Ex. bok, människa,... Detta reflekteras i hur vi använder språket Prototyper ett sätt att hantera vaghet Språkkunskap och världskunskap Svårt (omöjligt?) dra en gräns mellan kunskap om betydelse och kunskap om världen i övrigt En möjlighet: normalitetskriteriet språklig kunskap är den typ av kunskap som krävs för att en språkanvändare normalt ska kunna sägas ha förvärvat ord + begrepp Man kan också skilja på individuell och gemensam kunskap Analytiska och syntetiska satser Analytisk sats sann eller falsk per definition, enbart genom begreppsliga relationer dvs genom språket, oberoende av sakliga förhållanden ex. En spårvagn som är blå är en blå sak Syntetisk sats sanningshalt beror på sakliga förhållanden ex. Det regnar

6 Lexikal mångtydighet Homonymi (med homografi som specialfall) Polysemi