Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
|
|
- Julia Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Semantiska relationer Föreläsning 6 Uppsala universitet 1
2 Teman idag Lexikal semantik Kollokation och idiom Ambiguitet och vaghet Semantiska relationer mellan ord Lexikala universalier Uppsala universitet 2
3 Repetition om lexikal semantik Mål l för f r lexikal semantik traditionellt: - att presentera varje ords betydelse i ett språk - att visa hur ordens betydelser i ett språk är r relaterade till varandra Uppsala universitet 3
4 Vad är r ett ord för f r någonting? n Bloomfield (1984): ord är r den minsta självst lvständiga enheten i ett språk. ortografiska ord grammatiska ord semantiska ord/lexeme Kan man hitta en universell definition av vad ord är r för f r någonting? n Uppsala universitet 4
5 Kollokation och Idiom Kollokation Vissa ord brukar användas ndas ihop. konserverande effekt Idiom Uttryck där d r orden har förlorat f att ha en självst lvständig betydelse. Uppsala universitet 5
6 Ambiguitet vs. Vaghet Ambiguitet X = a/b/c (jmf. polysemi) Vaghet en vag betydelse (jmf. monosemi) Uppsala universitet 6
7 Semantiska relationer mellan ord Hyponymi och hyperonymi Antonymi Meronymi Derivationell relation Uppsala universitet 7
8 Hyponymi och hyperonymi Hierarkisk relation mellan orden (taxonomi) Hyponymi är r en relation av inkludering av egenskaper: en hyponym innehåller alla egenskaper som ett mer generellt ord (hyperonym)) innehåller. Uppsala universitet 8
9 Exempel påp hyponymi Träd Fruktträd äppelträd plommonträd Uppsala universitet 9
10 Taxonomiska systrar Taxonomiska systrar Ord påp samma nivå horisontell relation Till exempel: Lövträd, fruktträd d och barkträd Äppelträd d och plommonträd Uppsala universitet 10
11 Antonymer (motsatser) 1. Enkla motsatser 2. Gradmotsatser 3. Reversibla förhf rhållanden 4. Konversibla förhållanden 5. Taxonomiska systrar Uppsala universitet 11
12 1. Enkla motsatser Om det ena gäller, g negleras det andra. Exempel: död levande träffa missa Obs! Människor M använder nder ord kreativt! Vad sägs s om ett ord som halvdöd? Uppsala universitet 12
13 2. Gradmotsatser Gradvis skillnad mellan orden Kopplad först f och främst till adjektiv Till exempel: ung gammal het kall Relativa gentemot sina huvudord Uppsala universitet 13
14 3. Reversibla förhf rhållanden förekommer typiskt med verb som uttrycker rörelse relse Till exempel: komma gå dra trycka Utvidgad kan man använda nda termen reversibla förhållanden till varje handling eller process som kan bli omvänd: tömma t fylla, stänga öppna. Uppsala universitet 14
15 4. Konversibla förhållanden Dessa ord betecknar samma relation från två olika synvinklar. Till exempel: äga tillhöra ovanför nedanför Uppsala universitet 15
16 5. Taxonomiska systrar är r i ett slags motsatsförh rhållande till varandra eftersom de är r inkompatibla Om ett föremf remål är äppelträd, sås kan det inte vara plommonträd d samtidigt Uppsala universitet 16
17 Meronymi Del helhet förhf rhållande X är r en del av Y, Y har X. Till exempel: motor är r en del av bil, bil har motor. (obligatorisk) källare är r en del av hus, hus har källare. k (valfri) Uppsala universitet 17
18 Derivational relation relation som går g r att avleda från grundformen Kausativa verb: död d - dödada Agentiva substantiv: spela - spelare Det finns oregelbundenheter i systemet: cykla - cyklist kocka - kock Uppsala universitet 18
19 Lexikala universalier Finns det universella principer för f r att ordna lexikon? Finns det lexem som har motsvarigheter i alla världens v rldens språk? Uppsala universitet 19
20 Undersökning av färgtermerf Berlin och Kay (1969): Vissa lexem som betecknar färger f rger är r mera grundläggande ggande än n andra. Det finns en universell princip om i vilken ordning färgtermer f rgtermer blir lexikaliserade i ett språk. Perception för f r färger f är r lika för f r alla. Uppsala universitet 20
21 Core vocabulary Morris Swadesh (1972): Basordförr rrådet är r gemensamt för f r alla språk. är r mer resistent mot förändringar f ndringar än andra delar av ordförr rrådet. har använts nts i forskning om släktskap mellan språken. Uppsala universitet 21
22 Nästa förelf reläsning Talakter (Niklas) Må 21/11 kl sal: Frågor? Uppsala universitet 22
Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper
Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
Kognitiv semantik Föreläsning 3 Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik det finns ingen skillnad mellan språklig kunskap och allmän n tänkandet alla språkliga nivåer är r sammankopplade Uppsala universitet
Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet
Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv
Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism
Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse
Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar
Semantik. Semantik och språkteknologi
Semantik Semantik studiet av innebörd(mening) Går tillbaka till Platon (dialogen Kratylos) Relationen språk verklighet Betydelsen av ett ord är dess användning i språket (Wittgenstein) Semantik och språkteknologi
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Lexikal semantik/begrepp (förra gången) Vaghet kontra
Lexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges
729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp
729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning Olika ordbegrepp Ordbetydelser Vad är ett ord? Lemman, lexem och betydelser Semantiska relationer Semantiskt strukturerade lexikon Hitta relationer
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: semantik Solveig Malmsten Att strukturera lexikon semantiskt Relation mellan form och betydelse homonymi och polysemi Relation mellan olika ords betydelse synonymi,
Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I
Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I 3,5 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap TE01 Ladokkod: C46S20 vt-18: Språkkunskap: Det svenska språksystemet Tentamen ges för:
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Lexikal semantik och begreppsanalys Givet ett lemma hur många begrepp eller lexem står det för? Vem/vad bestämmer innehållet
Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008
Sören Sjöström Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 1. Tisdagen den 25 november, kl 10-12 (i von Neuman) Inledning: kognitionsvetenskap
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2009 Extension (igen) Extensionen för ett begrepp/ord:
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie om lexikal semantik http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2009 Extension (igen) Extensionen för
Linköpings universitet
Linköpings universitet Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2015) 2017-01-18, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl
LINKÖPINGS UNIVERSITET Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) 2018-01-17, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade
MEIJERBERGS ARKIV SVENSK ORDFORSKNING GÖTEBORG 2014 FÖR UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH
MEIJERBERGS ARKIV FÖR SVENSK ORDFORSKNING UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH 40 GÖTEBORG 2014 HÅRTARBETE OCH STRÄNG VILA Svenska kollokationer i lexikografisk
Lingvistik II Semantik och pragmatik
Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 1) (Motsvarar Saeed, kap 1 3.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Kursdelens lärandemål Semantik och pragmatik diskutera
Word sense disambiguation med Svenskt OrdNät
MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2006:34 ISSN 1404-0891 Word sense disambiguation med Svenskt OrdNät JENS CHRISTIANSSON
Åke Viberg. 1. WordNet
av Åke Viberg Syftet med projektet Svenskt OrdNät är att utveckla ett betydelsebaserat svenskt lexikon på dator som kan kopplas till ett antal parallella lexikon för andra europeiska språk utvecklade i
Ordförråd och Ordbildning
Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande
Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)
Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i
TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000
Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt
TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008
Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert
Neurolingvistik - Grammatik
Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -
Språkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:
Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )
Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
2D1418, språkteknologi. Vad är WordNet? Hans Eriksson december Datorpost personnummer:
2D1418, språkteknologi Vad är WordNet? Hans Eriksson 1 19 december 2000 1 Datorpost d97-hae@nada.kth.se, personnummer: 770628 1 WordNet WordNet är ett projekt som syftar till att konstruera ett digitalt
-11. Kommunikation i samband med förflyttningssituationer
Rehab våren v -11 Kommunikation i samband med förflyttningssituationer Vad är r förflyttning? f I Bonniers synonym-ordbok ordbok står r att förflytta sig det är; att färdas, f transporteras, flytta påp
Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1
Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer
2 Mängdlärans grundbegrepp
UPPSALA UNIVERSITET Föreläsningsanteckningar Institutionen för lingvistik och filologi Grundläggande datalogi II Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv04/gd2/ Augusti 2004 2 Mängdlärans grundbegrepp
Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.
Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...
Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
V11H11 Terminsplanering Ht-11
Terminsplanering Ht-11 Terminstid: 17/8-21/12 Självstudiedagar: 7/9, 19/10, 31/10-4/11 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Nya mål 3 + Övningsbok; Skrivarskolan, Läsförståelse D - Olika skrivuppgifter
SALDO. En ruta kommer upp och du uppmanas att skriva in ett ord inte nödvändigtvis en lexikonform, det kan också vara en böjd form.
SALDO Beskrivningen av SALDO finner du på adressen http://spraakbanken.gu.se/saldo För att söka i SALDO går du till den här adressen: http://spraakbanken.gu.se/ws/saldo-ws/fl/html En ruta kommer upp och
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig
Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord
Joakim Nivre / 30 Varför bry sig om stavning? Stavfel kan skapa missförstånd Stavfel kan dölja innehåll Standardiserad stavning underlättar många uppgifter Slå upp ord i ordbok Identifiera svårlästa ord
Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande
LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN (FORMELL SEMANTIK) Vad är semantik? Form (abstrakt struktur): grammatik Innehåll (betydelse): semantik Användning: pragmatik/diskurs Mats Dahllöf Språkteknologisk motivation
SEMANTISK TYPOLOGI 1
SEMANTISK TYPOLOGI 1 SEMANTIK Betydelse Beskrivning och analys 2 SEMANTIK Hur kan man beskriva betydelse? Olika modeller för att fånga vår språkkänsla 3 SEMANTIK Prototypteori Semantiska särdrag Metaspråk
INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3
Ordboken 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3 MINIMERA OCH STÄNG... 3 SÖKFÄLT... 4 SÖKRESULTAT... 4 Resultat... 4 Ordklassfärger...
H8V9 Terminsplanering Vt-09
H8V9 Terminsplanering Vt-09 Terminstid: 8/1-10/6 (v.2-24) Undervisningsfri tid: 16-20/2, 6-9/4, 22/5 Under terminen vecka: Vi arbetar med - Böckerna: Nya mål 3 + Övningsbok; Skrivarskolan, Läsförståelse
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra
Grammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna
729G09 Språkvetenskaplig databehandling
729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik
Lingvistik VI Semantik, lexikal och satssemantik
Lingvistik VI Semantik, lexikal och satssemantik Dagens föreläsning kommer att ta upp: Introduktion till semantik Lexikal semantik Satssemantik, o verbbetydelse o semantiska roller Semantikens roll i lingvistiken
Moralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Introduktion i lingvistik 6
Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.
Lingvistik VI Semantik. Mikael Svensson 729G49
Lingvistik VI Semantik Mikael Svensson 729G49 Planering Introduktion till semantik, centrala begrepp Lexikal semantik Satssemantik verbbetydelse semantiska roller Semiotik och semantik Semiotik studerar
Etikmomentet Inda 2008
Etikmomentet Inda 2008 Kalle Grill Avdelningen för f r filosofi Föreläsning 1 Grundutbildning vid KTH bör: b utformas sås att de studerande efter genomgången ngen grundutbildning har kännedom om grundläggande
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,
Föreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt
Självst lvständigt statistiskt arbete, ht2011 (Jan Wretman/Gösta Hägglund/Gebrenegus H Ghilagaber) Föreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt 1 Akademiskt Arbete Ett akademiskt arbete är ett skrivet arbete,
Ords betydelse ordsemantik Föreläsning 2 Bolander kap. 2 & Dahllöf kap. 1-2
Ord och betydelser Ords betydelse ordsemantik Föreläsning 2 Bolander kap. 2 & Dahllöf kap. 12 Lingvistik grundkurs 20070119 Magnus Merkel Ord olika varianter Ord med flera betydelser Ord med samma betydelse
Arbetsplan i Thailändska
Arbetsplan i Thailändska Mål att sträva mot: Grundläggande färdigheter i att lära sig läsa, prata och skriva Thailändska. Är stolt att vara Thai, är inte självisk, inte utnyttja andra människor. Konstruktiva
I SKUGGAN AV VÄLFV. om att vara sjuk och beroende av socialbidrag. En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson
I SKUGGAN AV VÄLFV LFÄRDEN -15 röster r om att vara sjuk och beroende av socialbidrag En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson Tillkommen med stöd av LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA
Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs jan 2012
Lf P~ O 1.3 Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4.. 6 21jan 2012 Information och instruktioner: skrivningen består av 12 frågor och ger max SOp. För godkänt resultat
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna
Vardag - Äldreboendet Björkgården
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)
Fraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Karp. https://spraakbanken.gu.se/karp Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016
Karp Övningar Språkbankens höstworkshop 2016 https://spraakbanken.gu.se/karp sb-karp@svenska.gu.se 17 oktober 2016 ÖVERSIKT När du går in på https://spraakbanken.gu.se/karp kan du välja att söka i ett
Svensk nationell datatjänst, SND BAS Online
Pass 4: Metadatastandarder Mer om metadatastandarder Välkommen till presentation 3 i pass 4. Den här presentationen handlar om några olika teman som har att göra med metadatastandarder. Jag kommer att
12 Programstege Substantiv
Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också
Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?
Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade
V12H12 Terminsplanering Ht-12
V12H12 Terminsplanering Ht-12 Terminstid: 16 augusti 19 december Självstudiedagar: 29/10-2/11, 3/10 em. Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Nya mål 3 + Övningsbok; Skrivarskolan, Läsförståelse D
en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev
SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress
Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 55
Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars 2015 1 / 55 Dagens punkter Kursformalia. Allmänna begrepp och idéer. Ordsemantik. 2 /
Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus
Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus Göteborgs universitet 19 januari 2017 vid Avdelningen för nordiska språk, L Orientale-universitetet i Neapel Fil.dr. i slaviska språk. Undervisat i slovenska,
Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk
Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition Kontextfri grammatik (CFG) definition modellering av frasstruktur andra exempel Dependensgrammatik Trädbanker Varianter av kontextfri
Ordbildning/morfologi
Morfologi Ordbildning/morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning 4 Magnus Merkel 2006-01-29 1 2 Morfem, allomorf Olika
ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Grammatik och översättning, 5 högskolepoäng Skriftlig framställning, 4 högskolepoäng
Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:
Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket
H12V13 Terminsplanering Vt-13
H12V13 Terminsplanering Vt-13 Terminstid: 10 januari 12 juni Självstudiedagar: 18-22/2, 25-28/3, 10/5 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; Skrivarskolan, Läsförståelse
Introduktion till semantik
Introduktion till semantik Föreläsning 1 Hanna Seppälä 1 Semantik Inom semantiken undersöker man betydelser som förmedlas f via språket Hanna Seppälä 2 Vad kan man när n r man kan ett språk? fonetik (hur
Robust ordinlärningsundervisning i helklass
Robust ordinlärningsundervisning i helklass En interventionsstudie i åk 3 med fokus på elever i språklig sårbarhet Andreas Strindberg och Miriam Härgestam Student Andreas Strindberg och Miriam Härgestam
!!!! !! 1. Tala är silver, tiga är visdom. Margareta Hellgren. Användningen av konventionaliserade
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete 15 hp Svenska som andraspråk C Ht 2014 Tala är silver, tiga är visdom Användningen av konventionaliserade flerordsuttryck hos vuxenstuderande
TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Semantisk analys. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap
TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Semantisk analys Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Semantik pragmatik semantik analys generering syntax morfologi Denna föreläsning ordbetydelsebestämning
H10V11 Terminsplanering Vt-11
H10V11 Terminsplanering Vt-11 Terminstid: 12/1-14/6 Självstudiedagar: 21-25/2, 18-21/4, 3/6 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Nya mål 3 + Övningsbok; Skrivarskolan, Läsförståelse D - Olika skrivuppgifter
Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik
Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik 2015-08-10. Del 1. Morfologi och syntax (14p) 1. Nedan finns två grupper med ord. I den ena gruppen finns ord som bildats med morfemet
Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April
Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon Mikael Svensson Lingvistik, 2 April Dagens föreläsning Inledning till morfologi och syntax Lexikon Ord Ordklasser Öppna ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, adverb
Mängdlära och semantisk analys
UPPSALA UIVERSITET Semantik och pragmatik Institutionen för lingvistik och filologi 2015 ats Dahllöf ängdlära och semantisk analys 1 ängder och semantik inledning En viktig komponent i människors förmåga
Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?
Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap
V13H13 Terminsplanering Vt-13
V13H13 Terminsplanering Vt-13 Terminstid: 10 januari 12 juni Självstudiedagar: 18-22/2, 25-28/3, 10/5 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; - Olika skrivuppgifter - Olika
Svarsmall vårdprocess och hälsoärende
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Famna Riksorganisationen för non-profit idéburen vård och social omsorg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen och (inition) och eventuella synpunkter
Barns nyfikenhet på att upptäcka utforska nya saker och fenomen är för oss så fascinerande och barns strålande ögon gör oss särskilt glada.
Art.nr. 21005 LogiKit Innehåll: - 1 träram med magnetstift - 16 uppläggningskort - 1 beskrivning Ålder: 3+ Spelare 1 Författare: Angelika & Jürgen Lange Barns nyfikenhet på att upptäcka utforska nya saker
En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?
26 juli B2- extraintensiv Idag: Runda- Hur mår ni? Frågor på läxan Gårdagens ord Personliga brev och CV:n PAUS Presens perfekt eller preteritum perfekt utan har eller hade Relativa som LUNCH Repetition
Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix
Morfologi, särdrag, lexikon och syntax Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys Lexikon Särdrag, attribut och värden Syntax När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll
Lösning till tentamen: Språkteknologi för språkvetare (SV2122)
Lösning till tentamen: Språkteknologi för språkvetare (SV2122) 14 mars 2014, 9:00 12:00 Kursansvarig Richard Johansson, Språkbanken, institutionen för svenska språket Hjälpmedel Inga Betygsgränser Väl
Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson
Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar Författare: Emma- Ida Johansson Bakgrund Det här materialet hör till boken Darias stigar som är skriven av Emma- Ida Johansson. Materialet är tänkt som ett stöd för
Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen
Terminologins terminologi: sdiagrammen Förord Terminologins terminologi: sdiagrammen är en samling av sdiagram som åskådliggör relationer mellan alla som finns i Terminologins terminologi: ordlistan. Förklaringar
Språk - kommunikation
Språk - kommunikation Är förmågan till språk art-specifik? Är den typisk för människan eller kan djur lära sig språk? Kan djurs kommunikation betraktas som språk? Språk - kommunikation Kommunikation Finns
Bakgrund till förslagen i remissen. Definitionen av överkänslighet har förtydligats.
Bilaga 1 2015-09-16 Bakgrund till förslag i terminologiremiss Bakgrund till förslagen i remissen Definitionerna för observandum, varningsinformation och överkänslighet har reviderats. När det gäller observandum