Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?
|
|
- Ann-Christin Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap om ordens morfologi (nästan). Är och var kommer från ordet vara vaar är ett stavfel i svenska språket Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Finskt exempel Täckningsexempel Nybildning, t.ex. låneord, namn och sammansättningar Vad är ett ord (idag vs. i dag) Graford omges av mellanslag, behöver inte tillhöra språket Lemma grundform, inbegriper alla ordformer av ordet inom en ordklass Lexem lexikonord, tillhör språket. Ett lexem flera graford Ordformer olika former av samma lemma Token en enhet med språkligt innehåll (tokenisering), ord, förkortningar, Grundläggande begrepp Morfem: te/de men äv. häst och ligg Stam: skilj, naturreservat Rotmorfem: skilj, natur+reservat Lemma: flicka Affix: -or, -be, -m-, ge-*-t Prefix: -be betänka, för- fördriva Suffix: -or flickor Infix: -m- korrumpera (korruption) Ordbildningsexempel järjestelmättömyydellänsäkäänköhän järki =förnuft, förstånd järjestää=ordna, arrangera järjestellä=ordna, arrangera (durativt, iterativt) järjestelmä = system (det man fått då man ordnat och ordnat!)
2 järjestelmä+ttöm+yyde+llä+nsä+kään+kö+hän -ttöm av tön, -ttömän: negerande ändelse, -lös: systemlös -yyde, av -yys, -yyden: substantivderivation, -het: systemlöshet -llä:kasusändelsen i ordet: med,på: med systemlöshet -nsä:possessivsuffix 3p: med sin systemlöshet järjestelmä+ttöm+yyde+llä+nsä+kään+kö+hän -kään:negerande ändelse: inte ens: inte ens med sin systemlöshet -kö: frågepartikel: inte ens med sin systemlöshet? hän:affirmativ artuikel: väl, men ju, nog: inte ens med sin systemlöshet, väl? spännande Analytisk och syntetisk mer spännande mest spännande analytisk fin finare finast syntetisk, agglutinerande låg lägre lägst syntetisk, flekterande Sammansättningar i svenskan Sammansättningar: minst två fria morfem Lexikaliserade (finns i SAOL) äppelträd, polisbil Nybildningar Språkteknologi+klubben halk+trattar Slutna klasser prepositioner PP: på, i, för determinerare DT: den, en, det pronomen PN: den, en, det konjunktioner KN: och, eller, men subjunktioner SN: om, som räkneord RG: ett, 1, 2023 possessiv PS: min, ditt, hennes Öppna klasser substantiv NN: bilen, hund egennamn PM: Kalle, Volvo adjektiv JJ: gul, bäst adverb AB: mycket, igår verb VB: spela, springa particip PC: kastad, sjungande
3 Ordklassfördelning i en svensk korpus (SUC, 1 milj. ord) Förekomster Typer Substantiv % % Verb % % Pron % 0.15 % Prep % 0.10 % Adv 9.78 % 1.54 % Adj 7.52 % % Konj 7.38 % 0.05 % Automatisk morfologisk analys/ parsning och generering Målsättningar? Datareducerande Ger böjningsinformation Morfologiskt komplicerade språk Analys och generering i samma system Språkvetenskaplig beskrivning Utgångspunkter Text Tokensering, inkl. dela upp i meningar Morfologisk processning/analys 15 Viktiga byggstenar för automatisk morfologisk analys och generering Lexikon: listor med stammar och affix och inte minst särdrag. Morfotax: regler för i vilken ordning morfemen får sättas samman. (ändliga automater) Ortografiska regler: för allomorfer och fonologisk hänsyn, t.ex fågel - fåglar (ändliga transduktorer) Stemming Regler, inget lexikon Mycket resurssnålt Främsta tillämpning: informationssökning Programmet tar bort morfem för morfem Sökfrågan stemmas: cykel --> cykl Orden i texten stemmas dok1: Jag har en fantastisk cykel. dok2: Jag gillar att cykla. dok3: Cykling är det bästa jag vet. --> dok1: Jag har en cykl. dok2: Jag gillar att cykl. dok3: Cykl är det bästa jag vet. 18
4 Regelspråk för stemming # Kommentar ^ Negation slut vänster-kontext $ ordslut -> skriver om vänster till höger ; regelslut ^vänsterkontext morfem$->ersättning; Regler tillämpas i tre steg Två exempelregler arna$->; ning$->; jämför: blåsning tidning tillagning Regler steg 1 Regler steg 2 Regler steg 3 Mer kontroll ^tid ning$->; Regler tillämpas toppen-ner, endast en tillämpning i varje steg. Alla regeldelar är optionella utom -> och ; Stemming versus lemmatisering Behövs det ett lexikon? Stemming: banan (stam=ban) banan (stam=ban) Lemmatisering: banan (lemma=bana) banan(lemma=banan) Många träffar eller relevanta träffar? Analys och generering Analys: Indata: bilen Utdata: bil NN UTR Generering: Indata: bil NN UTR Utdata: bilen
5 Alla former i lexikon? bil nn.utr.sin.ind.nom bils nn.utr.sin.ind.gen bilen nn.utr.sin.def.nom bilens nn.utr.sin.def.gen bilar nn.utr.plu.ind.nom bilars nn.utr.plu.ind.gen bilarna nn.utr.plu.def.nom bilarnas nn.utr.plu.def.gen häst nn.utr.sin.ind.nom 25 Tillstånd Morfem Aktion Utdata 0 pojk gå till 1 pojke NN UTR 0 spik gå till 1 spik NN UTR 1 gå till 2 1 e gå till 2 1 ar gå till 3 2 gå till 4 2 en gå till 4 3 gå till 4 3 na gå till 4 4 gå till 5 4 s gå till 5 5 # gå till 6 6 stop bilarna --> bil husen --> hus bil --> bil r1 hus --> hus r5 1 s en ens ar M ars arna arnas 5 et ets en ens Statistiska metoder Statistisk suffixanalys, kräver taggad korpus Man får alltid ett (hyfsat) svar i ett regelbaserat system saknas det kanske regler, eller så är de heuristiska reglerna för grova. Svårare med generering Billigt, men risk för skräp 27 Hur ser språket ut i en vanlig text på 1500 ord? reda 3 sida 1 hemsida 1 enda 1 hända 1 använda 6 förbjuda 1 omfatta 1 om 24 område 1 omtalad 1 opinion 5 opinionsmätning 4 opinionsteknik 1 opinionsundersökning 5 att 48 är 39 på 38 som 36 det 33 i 33 och 30 om 30 av 26 en 26 för 22 ett 19 till 18 de 16 har 15 vi 15 den 12 hur 12 inte 11 eurobarometer vara varit är Är var vara verb 45.0 en En ett en determinerare 43.0 på på På preposition 37.0 i i I preposition 29.0 och och Och konjunktion 29.0 att att Att infinitivmärke 28.0 det det Det DET pronomen 27.0 av av preposition 24.0 om om OM Om preposition 24.0 som som pronomen 21.0 att att Att subjunktion 20.0 för för preposition 20.0 den den det Den de determinerare 19.0 ha har HAR ha verb 17.0 vi vi oss VI pronomen 17.0 till till preposition 16.0 opinionsmätning Opinionsmätningar Opinionsmätningarna opinionsmätningar Opinionsmätningarnas opinionsmätningarnas opinionsmätningarna substantiv
6 Marsianerna!nn.utr.plu.def.nom hade!!!! vb.prt.akt.aux!! alla!!!!! pn.utr/neu.plu.ind.sub/obj ganska!!! ab gröna!!!! jj.pos.utr/neu.plu.ind/def.nom långa!!!! jj.pos.utr/neu.plu.ind/def.nom fingrar!!! nn.neu.plu.ind.nom".!!!!!! mad Man vinner kunskap om språkets användning med statistik -ar substantiv, utr, plu, ind, nom 60 % -ar verb, prs, akt 40 % 31 Webbtips Några ord om labben SWETWOL Skriv ett ord på svenska (i vilken böjningsform som helst). Ord: Ordets analys: "<för>"! "föra" V ACT PRES! "föra" V ACT IMP! "för" N UTR IN SG! "för" <CLB> CC! "för" ADV "för" PREP 34
Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag)
Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver
Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix
Morfologi, särdrag, lexikon och syntax Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys Lexikon Särdrag, attribut och värden Syntax När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll
När är det bra med morfologi? Morfologi (formlära) Vad är ett ord? Ordbildning och ordböjning. Antal bokstäver i mamma? Morfem
Morfologi (formlära) Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll Sökmotorer Textsammanfattning i all språkteknik, alltid Ordbildning
Innehåll. Morfologi Kan man inte bara köpa de här systemen och plugga in? Varför morfologisk analys?
Morfologi 2002 Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Innehåll Ord och ordbildning Enkel morfologisk analys Tvånivå-modellen Statistisk morfologisk analys När är det bra med morfologi? Morfologisk parsning
ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap
ORDKLASSTAGGNING Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordpredicering n-gram-modeller (definition, skattning) den brusiga kanalen: P(R F) = P(F R) P(R) redigeringsavstånd, Levenshtein-avstånd
Lingvistiskt uppmärkt text
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata: Ett konkret exempel 1 Genom genom ADP 2 case 2 skattereformen skattereform
Ord och morfologi. Morfologi
Ord och morfologi DH2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk
Ord och morfologi. Morfologi
Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande
Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01
Två-nivåmodellen, TWOL 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Inledning Morfologisk parsning är nödvändig i de flesta språkteknologiska tillämpningar eftersom man nästan
Bootstrapping för substantivtaggning
Kungliga Tekniska Högskolan NADA Bootstrapping för substantivtaggning -Djur eller icke djur Hösten 2004 Kurs: Språkteknologi 2D1418 Jonathan Johnson j0j0@kth.se Mikael Melin mime@kth.se Handledare: Jonas
Lingvistiska grundbegrepp
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga
Lingvistiskt uppmärkt text
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Från form till betydelse pragmatik semantik analys generering syntax morfologi Skolans
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
PAROLE Exempel Förklaring SUC. PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN. pluralis obestämd/bestämd genitiv. pluralis obestämd/bestämd nominativ
Nyckel till SUCs taggset i PAROLE-format Från Språkbanken: http://spraakbanken.gu.se/ PAROLE Exempel Förklaring SUC PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN AF00PG0S deporterades AF00PN0S kallade
Grundläggande textanalys. Joakim Nivre
Grundläggande textanalys Joakim Nivre Om kursen Ni har hittills läst Lingvistik Datorteknik Matematik Språkteknologiska tillämpningar Nu ska vi börja med språkteknologi på allvar Hur gör man text hanterbar
TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordklasstaggning. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap
TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordklasstaggning Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordklasstaggning Tagga varje ord i en sekvens av ord (oftast en mening) med dess korrekta
grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax
Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer
Karp. https://spraakbanken.gu.se/karp Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016
Karp Övningar Språkbankens höstworkshop 2016 https://spraakbanken.gu.se/karp sb-karp@svenska.gu.se 17 oktober 2016 ÖVERSIKT När du går in på https://spraakbanken.gu.se/karp kan du välja att söka i ett
Tekniker för storskalig parsning
Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys
Statistisk grammatikgranskning
Statistisk grammatikgranskning Johnny Bigert johnny@nada.kth.se Traditionell grammatikgranskning Hitta stavningsfel och grammatiska fel: Regler Lexikon Traditionell grammatikgranskning Fördelar: Säkert
Ordklasstaggning med funktionsordslexikon. Språklig ytanalys med regler. Jabberwocky (Källgren, 1992) Mer Jabberwocky (Lewis Carrol)
Språklig ytanalys med regler Några olika system för: Ordklasstaggning Dependensgrammatik Constraint Grammar presenteras i detalj Ordklasstaggning med funktionsordslexikon Gunnel Källgrens MorP parser Den
Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or
Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data
Labb 2: Syntax och ordklasstaggning Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2 Arbete med grammatiskt analyserad text Vilka ord finns i texten? Hur många ordtyper innehåller den? Hur ser fördelningen
Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser
Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv,
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
Perceptron som ordklasstaggare: ett fördjupningsarbete i 729G43 -Artificiell Intelligens
Perceptron som ordklasstaggare: ett fördjupningsarbete i 729G43 -Artificiell Intelligens Niklas Blomstrand Linköpings Universitet Inledning Att veta vilken ordklass ett ord tillhör är en viktig del i bearbetning
Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser
Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,
Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg
Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser
Karp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2017
Karp Övningar Språkbankens höstworkshop 2017 https://spraakbanken.gu.se/karp sb-karp@svenska.gu.se 17 oktober 2017 ÖVERSIKT I nuläget finns det över 25 olika lexikon i Karp. När du går in på https://spraakbanken.
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt
Ordklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Automatisk identifiering av konstruktionskandidater för ett svenskt konstruktikon
Automatisk identifiering av konstruktionskandidater för ett svenskt konstruktikon Markus Forsberg Språkbanken Göteborgs universitet 2013-03-19 Föredraget Föredraget är baserat på en artikel inskickad igår
Lexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Obesvarade frågor från F1
Obesvarade frågor från F1 Antal ord i sista upplaga av SAOL Ex. på ord som försvunnit Ex. på nyord Varför är SAOL bättre som norm för stavningskontroll än SAOB? Språkgranskningsverktyg F4: Grammatikkontroll
Innehåll. Grammatikkontroll i Granska. Problemställning. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns? Granskas uppbyggnad
Grammatikkontroll i Granska Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Datorstöd för skrivande Olika metoder och system för grammatikgranskning Granska Granskas regelspråk Att skriva regler i Granska Kort
729G09 Språkvetenskaplig databehandling
729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik
Innehåll GRAMMATIKKONTROLL I GRANSKA. Datorstöd för skrivande. Problemställning. Ola Knutsson
GRAMMATIKKONTROLL I GRANSKA Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Datorstöd för skrivande Olika metoder för grammatikkontroll Granska Granskas regelspråk Att skriva regler i Granska Inför laborationen
Ordbildning/morfologi
Morfologi Ordbildning/morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning 4 Magnus Merkel 2006-01-29 1 2 Morfem, allomorf Olika
Korpusannotering. Beáta Megyesi. Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi Korpusannotering 1(31)
Korpusannotering Beáta Megyesi Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi beata.megyesi@lingfil.uu.se Korpusannotering 1(31) Förra gången Att bygga en korpus sampling uppmärkning annotering
Träningshäfte ordklasser facit
Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'
Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:
Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll
Maskinöversättning och språkgranskning F6: Grammatikkontroll Grammatikkontroll av svenska För svenska finns huvudsakligen tre olika modeller Word Scarrie Granska Scarrie och Granska är forskningsprototyper.
Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll i Word
Språkgranskningsverktyg Grammatikkontroll i Word Allmänt om grammatikkontroll Grammatikkontrollprogrammen inriktas mot en i förväg definierad felrepertoar. Fastställs vanligen genom analys av korpusmaterial.
Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18
Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv
Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Svenska förkortningar Utskrivbar övning från Glosor.eu
Instruktioner 1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns. Vik här 2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem. 3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -
Ordförråd och Ordbildning
Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande
Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se)
Precodia Manual Precodia 1.0 Elevdata AB Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) Elevdata i Malmö AB, Fosievägen 13 21431 Malmö Tel: 040-939150 www.elevdata.se
Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Olika språksyn. Vad är syntax?
Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Innehåll Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika
Taltaggning. Rapport av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003
Taltaggning av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003 Sammanfattning Denna rapport är skriven i kursen Språkteknologi och behandlar taggning av årtal i en text. Metoden som används
CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges
Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer
Grundläggande textanalys, VT2012
Grundläggande textanalys, VT2012 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv12/gta/ (Tack till ofia Gustafson-Capkovâ för material.) Repetition 2 Exempel parvspråket
Världens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga
TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2011-10-11 kl. 9.00 13.00 lokal: Polacksbacken,
Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Kursintroduktion Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Denna föreläsning Kursens innehåll och organisation Korpuslingvistik och språkteknologi Textsegmentering
Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I
Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I 3,5 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap TE01 Ladokkod: C46S20 vt-18: Språkkunskap: Det svenska språksystemet Tentamen ges för:
Grundläggande textanalys, VT2013
Grundläggande textanalys, VT2013 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv13/gta/ (Tack till Sofia Gustafson-Capkovâ för material.) Idag - Stavningskontroll - Granska
Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi
Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis
Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Innehåll. Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns?
Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi Innehåll Datorstöd för skrivande Olika metoder och system för grammatikgranskning. Granska Att skriva regler i Granska.
glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa
Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Automatisk morfologisk segmentering för svenska substantiv
Automatisk morfologisk segmentering för svenska substantiv Veronika Ekström verek@stp.ling.uu.se Examensarbete i datorlingvistik Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala
Svensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen
Så, ska det taggas som adverb?
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk EXAMENSARBETE, 15 hp Svenska språket/nordiska språk C Vt 2017 Så, ska det taggas som adverb? En granskning av hur annoteringsverktyget Swegram ordklasstaggar
Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka
Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka Håkan Jansson*, Therese Lindström Tiedemann**, Elena Volodina*** *Högskolan Väst, **Helsingfors universitet / Uppsala
Extramaterial 3 Morfologi
Extramaterial 3 Morfologi Yair Sapir Morfologi är läran om former (av grek. morphē). I princip ska man med hjälp av morfolign kunna analysera vilken som helst form eller ord i världens språk. Morfem är
Kort och gott Svenskt basordförråd. Katarina Mühlenbock, DART
Kort och gott Svenskt basordförråd Katarina Mühlenbock, DART Vad är ett ord? Vi kan göra pauser då vi uttalar ett ord Ett ord kan oftast bytas ut mot ett annat med liknande funktion och betydelse Kan (oftast)
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn
Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status
Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 7: Morfologi och ordklasser
Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 7: Morfologi och ordklasser Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 19 februari 2014 praktiska detaljer: tenta vilket datum föredrar ni när det gäller tentan?
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:
Parsningens olika nivåer
Parsning Språkteknologi DH418 Ola Knutsson Varför parsning? Grammatikkontroll Fråge-svarsystem Maskinöversättning Semantisk analys (vad menas?) Testa grammatikformaliser och grammatiker (undvika länsstolslingvistik)
KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual
KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala
Svensk grammatik Ordklasser!
Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika
Perl. ~ Redovisning. Alla filer som behövs för att lösa uppgifterna finns dels på ~martin/pubperl/ på mumin, samt på http://www.nada.kth.
Perl ~ Redovisning Övningsuppgifterna är rena övningsuppgifter och på intet sett obligatoriska, men gör dem gärna i alla fall. Det kommer att delas ut inlämningsuppgifter från och med Lektion 2. Dessa
Lingvistik III Morfem och morfologi. 729G49 10 April
Lingvistik III Morfem och morfologi 729G49 10 April Morfem Rot Affix Ordskapande Morfemstruktur Lexikon Neologismer Språkvetenskapliga områden Fonologi: Principerna för hur man kombinerar språkljud, fonem,
Tekniker för storskalig parsning
Tekniker för storskalig parsning Introduktion till projektet Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning 1(17)
Taggning av räkneord som årtal eller andra räkneord, Språkteknologi 2D1418, HT 01 Jonas Sjöbergh, , 15 oktober 2001
Taggning av räkneord som årtal eller andra räkneord, Språkteknologi 2D1418, HT 01 Jonas Sjöbergh, 761029-0178, jsh@nada.kth.se 15 oktober 2001 1 Bakgrund 1.1 Kort om taggning Taggning innebär att man ger
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp
Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 20 september 2013 1. introduktion dagens föreläsning Språkbankens
2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013. Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg
TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013 Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg Översikt Reguljära uttryck sökproblem i texter definitioner och exempel UNIX-funktionen grep Reguljära transformationer
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite