Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Transkript

1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt på samtliga delar. Del A poängsätts inte, utan bedöms endast som godkänd eller icke godkänd. För godkänt resultat på denna del måste man ha 80 procent korrekta svar. Delarna B och C poängsätts som vanligt och ligger till grund för det slutliga betyget. För betyget Godkänd krävs normalt ca 65 procent av den maximala poängen, för betyget Väl godkänd ca 85 procent. Den som inte lyckas med alla delarna vid ordinarie tentamen har möjlighet att tentera den eller de resterande delarna vid omprov under samma termin; man behåller alltså inte någon rätt till resttentamen vid en senare termin. Om man tenterar en s.k. rest kan man vidare normalt endast få betyget Godkänd på delkursen.

2 Den svenska skolgrammatiken bygger på en lång tradition. Man började så smått skriva svenska grammatikor redan på 1600-talet, men det var först på 1800-talet som man började undervisa om svensk grammatik i större skala. De grammatiska läroböckerna var skrivna efter gamla mönster. En viktig källa var den latinska skolgrammatiken av Donatus märke. En annan förebild utgjorde den s.k. allmänna grammatiken, teorier om att varje språk i grunden följde vissa allmänmänskliga tankemönster som kunde vara mer eller mindre synliga i olika språk. När den svenska grammatiska traditionen etablerades, gjordes många fascinerande upptäckter. Men snart låg traditionen fast och började leva sitt eget liv, tämligen oberörd av vad som hände inom språkforskningen. I många avseenden står sig den klassiska skolgrammatiken än idag. Indelningen i substantiv, adjektiv och verb måste säkert återfinnas i alla grammatiska teorier som utan omvägar vill beskriva den språkliga verkligheten. Subjekt och objekt är det säkert lika viktigt att hålla isär, även om man kan tveka om var begreppens gränser går. Men det är också lätt att se hur den skolgrammatiska traditionen under generation efter generation forplantar missvisande beskrivningar och ibland direkta felaktigheter. Det händer också att traditionen har blivit blind för viktiga grammatiska fenomen och förbigår dem med tystnad trots att annars kanske relativt perifera företeelser tas upp till behandling. Meningen med den här antologin är att den ska peka ut några sådana fel, konstigheter eller luckor i den skolgrammatiska traditionen, så att de inte förs vidare till nya generationer av läroböcker och elever. Man kan diskutera grammatikens roll i skolan, men man kan väl inte tycka annat än att det som lärs ut i skolan ska vara sant och rättvisande. Ur: Ulf Teleman: Det skolgrammatiska arvet. En inledning. I: Grammatik på villovägar, (Red.: Ulf Teleman) Del A: Formlära 1. Ange ordklasstillhörighet för de understrukna orden i texten ovan. Som ordklassbeteckningar räknas: substantiv, adjektiv, pronomen, artikel, räkneord, verb, particip, adverb, verbpartikel, preposition, konjunktion, subjunktion, infinitivmärke och interjektion. Obs! ev. particip ska klassas som sådana, inte som verb eller adjektiv. Svara på nästa sida!

3 Rad talet 14 utan 3 man 15 att 3 om 15 även om 5 den 17 hur 6 att 19 felaktigheter 7 vissa 21 upp 8 eller 21 behandling 10 snart 22 den här 11 tämligen 25 men 13 måste 26 ut 2. a) Ge exempel på följande företeelser ur det andra stycket i texten ovan (rad 9 11). reflexivt possessivt pronomen verb i passiv diates. interrogativt pronomen perfekt particip..... b) Precisera följande ord ur texten ovan enligt nedan. adjektivet större (rad 3) substantivet Donatus (rad 5) betr. komparationsgrad beträffande kasus pronomenet Det (rad 19) pronomenet dem (rad 20) beträffande genus beträffande kasus pronomenet den (rad 22) pronomenet de (rad 23) beträffande genus beträffande kasus c) Vilka tre av verbets former är finita? d) Vad heter verbet sjunga i dessa former? e) Ringa in dem av orden nedan som är satsadverb. inte här hur dock alltså fort kanske sedan

4 Del B: Fonetik, ordbildning och semantik 3. (6 poäng) Skriv följande mening med fonetisk skrift. Utgå ifrån tydligt, men naturligt, centralsvenskt standarduttal. Stjärnkocken bjöd på lax med citronsås och hjortronglass. 4. (6 poäng) Ange de fonetiska särdragen för följande allofoner. a) [t] b) [N] c) [u:] d) [E] 5. (4 poäng) a) Ordet stadshus uttalas normalt statshus varför? Förklara dels vad som är orsaken till att bokstaven <d> får uttalet [t] i detta ord, dels vad en uttalsanpassning av denna typ kallas. b) Ange två prosodiska egenskaper som skiljer en betonad stavelse från en obetonad.

5 6. (4 poäng) Rita ett ordbildningsträd på ordet oförsonlighet. Dela upp ordet i morfem. Ev. foge-s sätts inom parentes enligt följande exempel: bord-(s)- ben). Notera under varje morfem om det är ett rotmorfem eller om det är ett prefix eller ett suffix. (Man kan skriva rot resp. pref och suff.) I trädstrukturen anges vid varje nod om det rör sig om en sammansättning eller en avledning. 7. (4 poäng) Sammansättningar kan delas in i olika typer med hänsyn till relationen mellan förled och efterled. Vilka sammansättningstyper representerar orden ljusgul resp. blågul och vad utmärker dessa sammansättningstyper?

6 8. (4 poäng) Förklara kort med hjälp av belysande exempel nedan angivna semantiska termer. a) homonymi b) hyponymi 9. (4 poäng) Adjektivet gammal har två antonymer: ung och ny. Förklara så semantiskt strikt du kan de huvudsakliga användningarna av orden gammal, ung och ny.

7 Del C: Syntax 10. (10 poäng) Stryk under samtliga bisatser i nedanstående textavsnitt, förstagradsbisatser med ett streck, ev. andragradsbisatser med ytterligare ett osv. Den svenska skolgrammatiken bygger på en lång tradition. Man började så smått skriva svenska grammatikor redan på 1600-talet, men det var först på 1800-talet som man började undervisa om svensk grammatik i större skala. De grammatiska läroböckerna var skrivna efter gamla mönster. En viktig källa var den latinska skolgrammatiken av Donatus märke. En annan förebild utgjorde den s.k. allmänna grammatiken, teorier om att varje språk i grunden följde vissa allmänmänskliga tankemönster som kunde vara mer eller mindre synliga i olika språk. När den svenska grammatiska traditionen etablerades, gjordes många fascinerande upptäckter. Men snart låg traditionen fast och började leva sitt eget liv, tämligen oberörd av vad som hände inom språkforskningen. I många avseenden står sig den klassiska skolgrammatiken än idag. Indelningen i substantiv, adjektiv och verb måste säkert återfinnas i alla grammatiska teorier som utan omvägar vill beskriva den språkliga verkligheten. Subjekt och objekt är det säkert lika viktigt att hålla isär, även om man kan tveka om var begreppens gränser går. Men det är också lätt att se hur den skolgrammatiska traditionen under generation efter generation forplantar missvisande beskrivningar och ibland direkta felaktigheter. Det händer också att traditionen har blivit blind för viktiga grammatiska fenomen och förbigår dem med tystnad trots att annars kanske relativt perifera företeelser tas upp till behandling. Meningen med den här antologin är att den ska peka ut några sådana fel, konstigheter eller luckor i den skolgrammatiska traditionen, så att de inte förs vidare till nya generationer av läroböcker och elever. Man kan diskutera grammatikens roll i skolan, men man kan väl inte tycka annat än att det som lärs ut i skolan ska vara sant och rättvisande.

8 11. (16 poäng) Gör en fullständig satslösning på följande meningar. Snart låg den svenska grammatiska traditionen fast. Oberörd av språkforskningen började den leva sitt eget liv. Det är viktigt att hålla isär subjekt och objekt, även om man kan tveka om gränsdragningen. Man kan diskutera grammatikens roll i skolan, men man måste väl tycka att det som lärs ut där ska vara sant och rättvisande.

9 12. (10 poäng) Skriv in huvudsatserna i följande meningar i ett fältschema. Ett underlag till schema finner du sist i skrivningen. Observera att du ska fylla i positionsmarkeringar själv. Den svenska skolgrammatiken bygger på en lång tradition. Man började så smått skriva svenska grammatikor redan på 1600-talet, men först på 1800-talet började man undervisa om svensk grammatik i större skala. De grammatiska läroböckerna var skrivna efter gamla mönster. En viktig källa var den latinska skolgrammatiken av Donatus märke. 13. (2 poäng) I den text som utgör underlag för uppgift 10 (bisatsuppgiften) återfinns ett exempel på en s.k. utbrytning. Återge denna utbrytning nedan och förklara kort vad fenomenet utbrytning har för pragmatisk funktion. 14. (4 poäng) Förklara i grammatiska termer tvetydigheten i följande mening. Gustaf har träffat flickan i Havanna. 15. (6 poäng) Lars-Gunnar Andersson skriver i sin uppsats Talets signalord om en rad småord som äldre grammatikor ofta bortsett ifrån. Redogör kortfattat för vad dessa ord fyller för funktion i språket, varför man bortsett från dem och varför de, enligt Andersson, bör ha en plats i skolgrammatiken. (Svara på baksidan.)

10

11 Fältschema Namn: