Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Transkript

1 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket 1, Språkets byggstenar och Svenska språket Svenska språkets byggstenar. I båda kurserna omfattar den här delen 5 hp. Nedan har ni information om delkursen och ett momentschema. Kursmål Denna kurs/delkurs syftar till att ge dig som student en grundläggande kunskap om svenska språkets grammatiska struktur samt god förtrogenhet med relevanta grammatiska begrepp som behövs för att förstå och beskriva språkets uppbyggnad. I lärandemålen för kursen står att studenten efter genomgången kurs ska kunna redogöra för svenska språkets uppbyggnad med fokus på ordklasser, fonetik, morfologi, satsgrammatik och textgrammatik. För kursens grammatikdel innebär det ordklasser och hur orden är uppbyggda (morfologi) och hur satser och meningar är uppbyggda (satsgrammatik). Momentschema För varje tillfälle finns läsanvisningar till Gunlög Josefssons Svensk universitetsgrammatik för nybörjare och övningar i Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningar med facit och kommentarer. Observera att du i möjligaste mån ska förbereda dig genom att läsa och bearbeta den angivna litteraturen före varje föreläsning. Det betyder att du måste göra anteckningar och försöka att med egna ord formulera vad det lästa handlar om. De övningar som finns angivna görs efter föreläsningen. Observera också att innehållet kommer i den planerade ordningen nedan, men tidsåtgången för varje moment kan komma att förskjuta innehållet något. 1

2 v Dag och tid Moment Läsning 11 måndag Tentamen fonetik tisdag 13/3 Grammatik 1 Introduktion Ordklasser Vilka ordklasser har vi? Nominala ordklasser: substantiv, adjektiv, räkneord, pronomen och prepositioner Verbala ordklasser: verb, (verbpartiklar) och adverb Övriga ordklasser: particip, konjunktioner, subjunktioner, interjektioner Substantiv: genus, numerus, kasus, species Adjektiv: kongruensböjning, komparation, bestämdhet Räkneord: grundtal, ordningstal Pronomen: definita (personliga, possessiva, reflexiva, relativa, demonstrativa, determinativa), indefinita (inkl. interrogativa) Prepositioner Josefsson: Läs kapitel 1 och kapitel 2 för översikt Fokus: kapitel 4 (s översiktligt) Läs också texten i övningsboken s (bra sammanfattning) Övning 2.2 och 2.7 (efter föreläsningen) onsdag 14/3 Grammatik 2 Ordklasser och morfologi Verb: verbformer, tempus, partikelverb, transitivitet, passivitet, s-former Particip Adverb (tids-, sätts-, rums- och satsadverb) pronominella adverb Konjunktioner och subjunktioner Läs kapitel 4 (s översiktligt) Läs kapitel 10 Läs också texten i övningsboken s (bra sammanfattning) 2

3 Morfem: rotmorfem, avledningsmorfem, böjningsmorfem, fria grammatiska morfem, fogemorfem, restmorfem Sammansättningar: förled, efterled Övning 2.4, 2.6, Läs kapitel 5 + s i övningsboken torsdag 15/3 Grammatik 3 Ordbildning Ordanalys ILS 1 Läs kapitel 5 Övning 3.1, 3.2, 3.4 Läs artikeln Vad är ett nytt ord? i Språktidningen: Artikeln Stora ord i Språktidningen: fredag 16/3 ILS 2 Övning 3.3, 3,5 12 måndag 19/ Bild 2 Seminarium 1: ordklasser, morfologi och ordbildning Att identifiera ordklasstillhörighet och ords böjning Att analysera ords uppbyggnad Dugga 1 OBS! ANNAN SAL OCH OVANLIG TID (endast ett tillfälle per student) ILS 1 och ILS 2 Seminarieuppgifter som delas ut i pappersform vid seminariet Övning 3.3, ordklasstillhörighet - böjning av substantiv, adjektiv och verb - ordbildning 3

4 tisdag 20/ Grammatik 4 Fraser och satsdelar Nominalfrasens uppbyggnad och funktion, verbfrasens uppbyggnad och funktion, prepositionsfrasens uppbyggnad och funktion, adverbfrasens uppbyggnad och funktion Primära satsdelar: subjekt och predikat, objekt, adverbial Läs kapitel 6 och kapitel 7 (s , ) + övningsboken s , Övning 5.1, 5.2 Övningar i Lisam: 1. Hitta huvudorden i nominalfraserna 2. Hitta verbfrasen (i snäv bemärkelse, se s. 126 i Josefsson) i meningarna. Markera finita verb, eventuella infinita verb, verbpartiklar och reflexiva pronomen. 3. Markera hjälpverb och huvudverb 4. Ange huvudord och adverbial i adverbfraserna onsdag 21/ ILS 3 Grammatik 5 Satsdelar och positionsgrammatik Kopulaverb Primära satsdelar: subjekt, predikat, objekt, adverbial, subjektiv predikativ, objektiv predikativ, agent Vad är ett positionsschema? Övning 3.6, 3.7, 3.8, 3.9 Kapitel 6, kapitel 7 (s. 142 från Agent - s.149 översiktligt) + övningsboken s , Övning 5.3, 5.4, extra övningar som finns på Lisam 1. Hitta kopulaverben i meningarna 2. Rita upp ett positionsschema 3. Placera in meningarna i schemat 4

5 torsdag 22/3 Grammatik 6 Satsdelar och positionsgrammatik, huvudsatser och bisatser Fraser och sekundära satsdelar, attribut, adverbial Bisatser, bisatsers satsfunktion Fullständig satslösning (med hjälp av positionsschema) Ordföljd och informationsstruktur Introduktion ILS 4 Kapitel 7, 8, 11, 12 + övningsboken s , Övning 7.1, 7.2 Övningar i Lisam: 1. Hitta bisatserna. 2. Vilken satsdelsfunktion har bisatserna? 3. Gör satslösning på meningarna och placera samtidigt in huvud- och bisatserna i positionsscheman. Kapitel 7 (s ) 13 måndag 26/3 Form 2 Grammatik 7 Ordföljd och informationsstruktur Rak/omvänd ordföljd Tema-rema (spetsställning/topikalisering) Presentationskonstruktion, passivering, dubbelt satsled, emfatisk omskrivning/utbrytning, satsfläta Kapitel 14 + s i övningsboken Övning 9.1, 9.2, 9.7, 9.8 5

6 tisdag 27/3 ILS 5 Seminarium 2 Dugga 2 (Endast ett tillfälle per student) Huvudsatser och bisatser, ordföljd/informationsstruktur Huvudsatser och bisatser. Hitta bisatserna! Ordföljd/informationsstruktur onsdag 28/3 Grammatik 8 Satslösning/positionsgrammatik Fullständig satsdelsanalys Satslösning med hjälp av positionsschema ILS 6 Kapitel 7 12 Övning torsdag Skärtorsdag fredag Långfredag 14 måndag Annandag påsk tisdag 3/4 bro onsdag 4/4 Seminarium 3 Satslösning, positionsgrammatik Dugga 3 Grammatik 9 Satslösning, positionsschema, uppsamling Som ovan Satslösning och positionsgrammatik (Resultat på den tredje duggan meddelas under fredagen, så att studenterna kan avgöra om de ska skriva salstentamen eller inte.) 6

7 torsdag 5/5 Reserv 15 måndag 9/4 Tentamen Litteratur Josefsson, Gunlög (2009). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur. Josefsson, Gunlög (2009). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningar med facit och kommentarer. Lund: Studentlitteratur. Ytterligare övningsmaterial delas ut och/eller läggs ut på Lisam under kursens gång. Referenslitteratur Boström, L. & Josefsson, G. (2006). Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur, Karlsson, Ola (red.) (2017). Svenska skrivregler. Språkrådets skrifter 22. Stockholm: Liber. SAOL 14. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (2015). Stockholm: Svenska Akademien. SAG. Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik (1999). Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Svenska Akademien. 7

8 Examination Kursdelen examineras genom en salstentamen om 5 hp (måndag 9 april 2018) alternativt genom tre duggor. Tentan bedöms med poäng. För betyget Godkänd krävs 60% rätt svar alternativt tre godkända duggor (75% rätt på varje dugga). För Väl Godkänd krävs 80% rätt svar på salstentan. Tentan bedöms vara rättad inom 12 arbetsdagar (från den dag då rättande lärare får tillbaka tentorna från Tentaservice). Duggor En dugga är ett slags deltest som görs med jämna mellanrum under kursens gång. Syftet med duggorna är att göra kunskapsprogressionen överskådlig och tydlig. Det kan också vara en hjälp att strukturera studierna. Som nämns under avsnittet om examination finns möjligheten att få betyget Godkänd på kursen genom att endast göra duggorna (och alltså inte göra salstentamen). Detta är valfritt och sker med vissa förbehåll. Minst 75 % rätt krävs på samtliga duggor. Innehåll och svårighetsgrad på duggorna ligger i paritet med salstentamen men eftersom duggorna är mindre i omfattning krävs en högre andel rätt än salstentan för att kunna använda dem i syfte att få godkänt på kursen. Det finns inga omduggor, d.v.s. duggorna ges endast vid ett tillfälle. Om man är godkänd på duggorna men väljer att skriva salstentamen är det resultatet på salstentamen som gäller som examination. Observera att du ska ta med legitimation till de tillfällen då duggorna skrivs. Personal som arbetar med kursen Ansvarig för grammatikdelen och undervisande lärare är Lotta Alemyr (lotta.alemyr@liu.se). Kursadministratör är Zoe Eklund (zoe.eklund@liu.se). Studierektor för Svenska språket är Lisbeth Hurtig (lisbeth.hurtig@liu.se). Studievägledare är Pernilla Ahrén (pernilla.ahren@liu.se). 8