Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3
|
|
- Stefan Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3
2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n = bestämd form (penn-an) -or = flertal (penn-or) -or-na = flertal bestämd form (penn-or-na) -s = genitiv (ägandeform) (pojken-s, boken-s, skedens) (pennornas, pojkarna-s etc.)
3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
4 Svenskans ordklasser (snäll) Substantiv är namn på ting, så som klocka, hatt och ring Adjektiv är hur nåt är, till exempel gul och skär Verb är sånt som man kan göra, hoppa, skrika eller höra
5 Svenskans ordklasser (grov) Substantiv kan man sätta jävel eller fan efter: klockjävel, hattfan Adjektiv kan man sätta förbannat framför: förbannat gul, förbannat skär Verb kan man sätta utav bara helvete efter: hoppade utav bara helvete, skrek utav bara helvete
6 Substantiv: böjningskategorier Numerus (ental/flertal): flicka flickor Species (obestämd/bestämd form): bil (den) bilen, hus (det) huset Genus (den/det) Kasus (grundform/objektsform)
7 Substantiv: genus Genus (= kön ) På svenska finns: EN stol, sol, penna, kvinna, man, polis, bok, skola, borgmästare, sångerska en stol : en gul stol : den (gula) stolen ETT tåg, djur, marsvin, barn, träd, hus, flygplan, suddgummi, kuvert, lexikon ett tåg : ett gult tåg: det (gula) tåget
8 Substantiv: genus Tyska har tre genus: der Mann mannen maskulinum die Frau kvinnan femininum das Kind barnet neutrum Engelska har inga genus the man the woman the child Franska har två genus: le garçon pojken maskulinum la femme kvinnan femininum Turkiska: inga alls Kinesiska: inga alls vs. Swahili: 16 klasser
9 Substantiv: genus Semantiskt genus: pojken = HAN fr. le garçon ital. il ragazzo ty. der Junge kvinnan = HON fr. la femme ital. la donna ty. die Dame Ordets betydelse (semantik): man = maskulinum kvinna = femininum
10 Substantiv: genus Grammatiskt genus: katten = sv. DEN fr. le chat = maskulinum ty. die Katze = femininum Har inte att göra med ordets betydelse rent grammatisk fenomen bordet = sv. DET fr. la table = femininum ty. der Tisch = maskulinum
11 Substantiv (sammanfattning) Deklination: böjningsmönster Böjningskategorier: numerus = antal species = obestämd/bestämd genus = den/det, han/hon kasus =
12 Adjektiv är hur nåt är Deklination: böjning av substantiv och adjektiv efter bestämda mönster. Numerus (singular/plural) Species (obestämd/bestämd form) Kasus (grundform/objektsform) Genus (den/det)
13 Adjektiv: kongruensböjning Italienska: povero ragazzo stackars pojke (mask.) poveri ragazzi stackars pojkar povera ragazza stackars flicka (fem.) povere raggazze stackars flickor **povera ragazzo **poveri ragazze Kongruens = i överrensstämmelse med
14 Adjektiv: komparation Komparation anger en högre grad/ intensitet av adjektivets betydelse. full (ännu) fullare fullast ful (ännu) fulare fulast positiv komparativ - superlativ
15 Verb är sånt som man kan göra Konjugation och verbtema Personböjning: 1/2/3 person Böjning i numerus: singularis dualis pluralis Tempusböjning: presens preteritum perfekt pluskvamperfekt futurum Modusböjning: indikativ imperativ konjunktiv Diates: aktiv passiv deponens Hjälpverb och huvudverb Finita och infinita verbformer
16 Verb: konjugation Deklination: böjning av substantiv (och adjektiv) efter bestämda mönster. Konjugation: böjning av verb efter bestämda mönster.
17 Verb: konjugation Exempel på svenskans konjugationer 1, 2 och 4 VERB- TEMA 1:a konj. 2:a konj. 4:e konj. Stam plugg- läs- kö- Presens -ar -er -r Preteritum (imperfekt) -ade -te -de Perfekt -at -t -t Konjugationen anger vilka ändelser som kan hängas på vilka verb: jfr. **plugg-er, **läs-de, **kö-t.
18 Verb: personböjning Singular Plural 1:a person JAG VI 2:a person DU NI 3:e person HAN, HON, DEN, DET DE
19 Verb: personböjning att vara Latin Italienska 1:a singular: jag sum (io) sono 2:a singular: du es (tu) sei 3:e singular: han/hon est (lui/lei) è 1:a plural: vi sumus (noi) siamo 2:a plural: ni estis (voi) siete 3:e plural: de sunt (loro) sono
20 Verb: personböjning att vara Eng. Svenska 1:a singular: jag I am jag är 2:a singular: du you are du är 3:e singular. han/hon he is han är 1:a plural: vi we are vi är (jfr. äro) 2:a plural: ni you are ni är 3:e plural: de they are de är Personböjning är också en form av kongruensböjning!
21 Verb: tempusböjning Tempus = tid Presens: Preterium: (imperfekt) Perfekt: jag läser jag läste jag har läst = Nu, i nuet = Igår, i somras, förra hösten = sammanlagt 140 poäng juridik Pluskvamperfekt: ( mer än perfekt ) jag hade läst = Trots att jag hade läst på så himla dåligt klarade jag tentan i alla fall.
22 Verb: tempusböjning Tempus = tid Futurum (om framtiden): jag ska läsa jag kommer att läsa OBS! Olika språk har olika många tempus!
23 Verb: tempusböjning På svenska är perfekt, pluskvamperfekt och futurum sammansatta verbformer, dvs. de formas med ett hjälpverb + en böjd form av verbet (huvudverbet). Perfekt: Pluskvamperfekt: Futurum: har läst hade läst ska läsa Huvudverbet anger vad själva handlingen rör sig om (läsa, skriva, äta etc.). Hjälpverbet i en sammansatt verbform indikerar enbart tempusformen.
24 Verb: tempusböjning Tempusböjning på latin. Presens: amo jag älskar Preteritum: amabam jag älskade Perfekt: amavi jag har älskat Pluskvamperfekt: amaveram jag hade älskat Futurum: amabo jag ska/kommer att älska Futurum II: amavero jag kommer att ha älskat
25 Verbböjning: diates Diates Anger handlingens art ifråga om aktiv eller passiv rörelse.
26 Verbböjning: diates Aktiv: Bryt av brödet med händerna. Ni får gärna avbryta mig när jag föreläser. Da Vinci målade många tavlor. Passiv: Kapten, masten bryts! (av vinden) Jag blir alltid avbruten när jag pratar. (av såna som inte lyssnar) Mona Lisa målades (av Leonardo da Vinci)
27 Verb: modusböjning Modus Anger talarens inställning till det som sägs. På svenska finns: indikativ = neutralt påstående imperativ = anger befallning konjunktiv = anger önskan eller (o)möjlighet Markeras genom särskilda former av verben.
28 Verb: modusböjning Indikativ neutralt påstående Alla sitter stilla i bänkarna. Barnen är tysta och lugna. Studenterna lyssnar uppmärksamt. Imperativ befallning, kommendering Sitt still! Var tyst! Lyssna!
29 Verb: modusböjning Konjunktiv uttrycker önskan, möjlighet eller omöjlighet: Leve kungen!, Om jag vore arbetslös Finge jag leva i all evighet, skulle jag älska dig lika länge! På svenska finns bara ett fåtal särskilda konjunktivformer kvar: leve, vore, finge etc. Istället används preteritumformer som hade, skulle, kunde etc. Om jag hade råd, skulle jag åka till Rio.
30 Sammanfattning Verb: böjningskategorier Konjugation: böjningsmönster Person: 1:a pers, 2:a pers, 3:e pers singular plural (och dual) Tempus: placering i tid Modus: talarens inställning till det sagda Diates: aktiv / passiv handling
31 Verb: finita och infinita former Finita former = verbformer med en ändelse som uttrycker tempus/modus/person Vi promenerar, ni springer, men du kör. Vi promenerar, ni borde springa, - men du: kör! indikativ konjunktiv imperativ Infinita former = verbformer utan tempus-, modus- eller personändelse
32 Verb: finita och infinita former Infinita former = verbformer utan tempus-, moduseller personändelse. På svenska finns: infinitiv - att promenera, att springa, att köra presens particip springande, körande perfekt particip sprungen (?), körd (?) supinum (har/hade) promenerat (har/hade) sprungit (har/hade) kört bildar perfekt/ pluskvamperfekt tillsammans med hjälpverb
33 Adverb = till verbet Adverb : står som bestämning till verb eller adjektiv, och anger i vilken grad (i hur stor utsträckning) någonting sker eller är.
34 Adverb Adverb kan stå till verb Bilen går fort. Skär brödet försiktigt! Adverb kan stå till adjektiv: mycket rolig (sketch), mindre bra (film), otroligt god (middag), fantastiskt kul (grej)
35 Adverb: komparation Precis som vid adjektiv anger komparation av adverb en högre grad/intensitet av betydelsen. Jag kör alltid fort. POSITIV Mamma kör fortare (än vad jag gör). KOMPARATIV Fortast kör mormor. SUPERLATIV
36 Övriga ordklasser Pronomen: jag, du, vi, han, hon, de, sig (ersätter substantiv) Räkneord: ett, två; första, andra Preposition: på, i, ovanför, intill Konjunktioner: och, att (huvudsatser) Subjunktioner: när, eftersom (bisatser) Interjektioner: Oj! Usch! Aj! Nej! Helvete!
37 Satsdelar Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Predikat Predikatsfyllnad (predikativ) Adverbial Agent
38 Satsdelar På svenska markeras ordens funktion genom ordföljden. Maja mjölkar kon Kon mjölkar Maja Kon sparkar Maja Maja sparkar kon Den aktiva (som utför handlingen). = SUBJEKT Den passiva (som utsätts för/påverkas av handlingen). = DIREKT OBJEKT
39 Satsdelar: FAQ Vem gör något? Maja Jag = SUBJEKT Vad gör Maja/jag? = PREDIKAT Maja mjölkar Jag dricker Vem mjölkar Maja/Vad dricker jag? = DIREKT OBJEKT Maja mjölkar kon Jag dricker mjölk
40 Satsdelar: verbkongruens På språk som har personböjning på verben kommer verbet (predikatet) alltid att böjas i kongruens med subjektet. Ty. Ich trinke Milch Jag dricker mjölk Du trinkst Milch Du dricker mjölk Maja trinkt Milch Maja dricker mjölk SUBJEKT - PREDIKAT - DIREKT OBJEKT
41 Satsdelar: indirekt objekt Direkt objekt Maja mjölkar kon. Kon sparkar Maja. Jag dricker mjölk. Indirekt objekt Maja sparar mjölken till morfar. Kon ger Maja en spark. Direkt utsatta för handlingen. Indirekt utsatta för handlingen.
42 Satsdelar: indirekt objekt FAQ Åt/för/till vem utförs handlingen? Vem har nytta eller skada av det som görs? Maja sparar mjölken till morfar ( morfar blir glad (?)) Kon ger Maja en spark ( Maja blir ledsen (?))
43 Satsdelar På svenska böjs i regel inte substantiv enligt satsfunktion; detta markeras genom ordföljden: Kon slickar Maja Maja slickar kon. Skillnaden syns bara bland pronomen: grundform och objektsform: Jag sparkar kon Kon sparkar mig. Mig sparkar kon. (?) Jag ger mjölken till morfar Morfar ger mjölken till mig.
44 Satsdelar: kasus Kasus : böjningskategori för substantiv som anger satsfunktion. SUBJEKT DIREKT OBJEKT INDIREKT OBJEKT nominativ ackusativ dativ
45 Satsdelar: kasus Latin: Puell-a vacc-am mulg-et nom. ack. 3.sg. flickan - kon - mjölkar Flickan mjölkar kon I de fall där kasusböjning anger satsfunktion kan ordföljden bli väldigt fri. Puella mulget vaccam. Mulget puella vaccam. Mulget vaccam puella. Vaccam mulget puella. Vaccam pulla mulget.
46 Satsdelar: kasus Dativ anger indirekt objekt. Ty.: Das Mädchen gibt dem Jungen einen Küß. Latin: Puella iuvenī basium dat. Flickan ger pojken en kyss.
47 Satsdelar: icke-kasus Språk som saknar kasusböjning markerar satsfunktion på andra sätt. Ordföljd t.ex. svenska, kinesiska Partiklar t.ex. maori
48 Analytiska språk (repris) Varje böjningsmorfem står som självständigt ord, t.ex. maori (Nya Zeeland): kua kite te kaumātua i te whare o Ipana [IMP] se [best.] gamling [obj] [best.] hus åt Ivan såg gamlingen huset Ivans Den gamle mannen såg Ivans hus te kaumātua = gamlingen (bestämd form) te whare = huset (bestämd form) i te whare = huset (bestämd + objektsform)
49 Substantiv: böjningskategorier Numerus (ental/flertal): flicka flickor Species (obestämd/bestämd form): bil (den) bilen, hus (det) huset Genus (den/det, han, hon) Kasus (nominativ, ackusativ, dativ etc.)
50 Form Betydelse Funktion: Substantiv Form: substantiv. Böjs ko n (best. form), ko-r (plural), etc. Funktion: kan stå som subjekt eller objekt. Betydelse: fyrbent klövdjur som används till mjölkutvinning. Ses oftabeta på ängar runtom på landsbygden. Går gärna under namnet Rosa eller Stjärna.
51 Form Betydelse Funktion: Verb Form: verb. Böjs flyg-er (pres.), flög (preteritum), etc. Funktion: kan stå som predikat. Betydelse: rörelse genom luften varvid ingen del av kroppen vidrör fast mark eller underlag. Vanligt förekommande hos bevingade djur som t.ex. fåglar, mer sällan hos fyrfota djur med horn och juver.
52 Satsdelar: tre till Adverbial Predikatsfyllnad (predikativ) Agent
53 Satsdelar Predikatsfyllnad : fyller ut verb som vara, bliva, heta, kallas. Ofullständiga satser Utfyllda satser **Jag är. (?) **Jag blir. (?) **Jag heter. (?) **Jag kallas. (?) Jag är lat/nyfiken/trött Jag blir sjuk/glad/pigg Jag heter Anton/Maria Jag kallas Ante/Maja Predikatsfyllnad böjs i kongruens (numerus/ species/kasus/genus) med det styrande subjektet.
54 Satsdelar Agent : markerar den handlande i en passiv sats. Har ett passivt subjekt (och en agent). Passiv: Kapten, masten bryts! (av vinden) Jag blir alltid avbruten när jag pratar. (av såna som inte lyssnar) Mona Lisa målades (av Leonardo da Vinci)
55 förenande, sammanbindande Ordklasserna: Grammatik Singularis tredje person maskulinum nominativ mötte en flicka på Djurgårdsbron en kväll i sitt unga liv. Flickan brast ut i en interjektion en imperativ och ett possessiv, så att maskulinum tredje person böjdes i genitiv. Därpå grep de en kopulativ konjunktion och vandrade dädan som man och viv, två superlativt reciproka hjon i presens indikativ. ömsesidigt, syftande på varandra Alf Henriksson
56 Sammanfattning Dag 3 Ordklasser: Substantiv deklination och böjningskategorier Adjektiv kongruensböjning och komparation Verb konjugation och böjningskategorier; finita/infinita former; huvudverb och hjälpverb Adverb Satsdelar: subjekt, predikat, predikatsfyllnad, adverbial, agent Form, Betydelse, Funktion
57 Slut Dag 3 Sista träffen Måndag 10/9 kl. 10:15-12 i Ihresalen Extra frågor? Genomgång av provsvar och kursvärderingar
Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
Läs merMorfologi, Ordklasser och Satsdelar
Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta
Läs merMorfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal
Läs merORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Läs merOrdklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Läs mer2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Läs merOrdklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merSubstantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merMorfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or
Läs merKort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Läs merSUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merGrammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merSvenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu
Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa
Läs merRyska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merHuvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merInstuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merglad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa
Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merSvenska - Läxa ORD att kunna förklara
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt
Läs merPROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)
PROV ORDKLASSER SV 8-9 1. Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) 2. Förklara vad ett abstrakt substantiv är och ge två exempel (3p) 3. Vilket genus har orden? Skriv dem i rätt spalt.
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Läs merSatser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs merDåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'
Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:
Läs merTräningshäfte ordklasser facit
Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merFundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Läs merTräningshäfte ordklasser (Venus)
Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merElementa i Allmän grammatik
Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit
Läs merOrdföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)
Tisdag 21 mars Ordföljd - Påstående = information - Fråga: fråga med frågeord och ja-/nejfråga - Uppmaning = imperativ Påstående Anna och Daniel åker tåg. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) När åker
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merSvenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57
Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket
Läs merFörord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Läs merLingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April
Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon Mikael Svensson Lingvistik, 2 April Dagens föreläsning Inledning till morfologi och syntax Lexikon Ord Ordklasser Öppna ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, adverb
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs merLäs s , 28 samt G1 (s. 219) om ordklasser och G2 (s. 220) samt separat dokument om satsdelar (i studiehandledningen).
Appell Förlag Latin. En introduktion. Studiehandledning, kap. 2, s. 1 (5) Kapitel 2 GRAMMATIK I det här kapitlet introduceras flera centrala begrepp i latinsk grammatik. Det är därför viktigt att läsa
Läs merOrdklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser
Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför
Läs merFyll i ditt namn, adress och telefonnummer: Namn: Adress: Tfn:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för klassiska språk Grundkurs i latin I, HT 2002, delkurs 1, 5 poäng Fredag 27:e september kl. 13 16 i hörsal F11 Inga hjälpmedel får användas under tentan. Fyll i
Läs merGrammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merSOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson
SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och
Läs merDeutsche Grammatik, Siebte Klasse
Deutsche Grammatik, Siebte Klasse Dein Name: Innehåll Begrepp Sid. 1 Bestämd artikel Sid. 2 Vasasskolan 180829 Alexandra Saupe Obestämd artikel Sid. 2 Personliga pronomen i nominativ och ackusativ Sid.
Läs merHarry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Läs merKAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack
KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:
Läs merSatsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Läs merTempus och aktionsart
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Tempus och aktionsart Solveig Malmsten Böjningskategorier för verb Tempus tidpunkt Perfekt Presens Futurum har levt lever ska leva Pluskvamperfekt Preteritum Futurum
Läs merJoniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi.
Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi. Hästar framför vagn från sydfrisen på sifniernas skattehus i Delfi. 111 Ynglingarna Kleobis och Biton av Polymedes,
Läs merGrundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
Läs merDelkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
Läs mer1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.
3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla
Läs merSvenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV: Alla mina (fin) saker Jag har många saker.
Läs mer!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Läs merTvå unga, snabba sniglar
Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:
Läs merVerb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".
Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,
Läs merSyntax Fras, sats, mening
Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merSvenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många
Läs merDET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.
DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl
Läs merInför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11)
Inför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11) Provet kommer att bestå av fyra delar: ordkunskap, grammatik, läsförståelse och skrivande. Ordkunskap De texter ur kapitel 1 och 2 som vi arbetat med och de glosor
Läs merExtramaterial 3 Morfologi
Extramaterial 3 Morfologi Yair Sapir Morfologi är läran om former (av grek. morphē). I princip ska man med hjälp av morfolign kunna analysera vilken som helst form eller ord i världens språk. Morfem är
Läs merEn anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?
26 juli B2- extraintensiv Idag: Runda- Hur mår ni? Frågor på läxan Gårdagens ord Personliga brev och CV:n PAUS Presens perfekt eller preteritum perfekt utan har eller hade Relativa som LUNCH Repetition
Läs merLATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser
LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I Ordklasser Ordklasser Alla ord i e* språk kan delas in i ordklasser u1från sin betydelse och funk1on. Det finns huvudsakligen 9 ordklasser. 3 är betydligt större än de övriga
Läs merVärldens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1
Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska
Läs merLycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.
Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet
Läs merMorfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser
1 Morfologi Morfologi ordklasser Föreläsning 5 & 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-02 & 2006-02-06 Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning
Läs merLATIN I,1, DELKURS 1
Romanska och klassiska institutionen Placeringsnummer: LATIN I LATIN I,1, DELKURS 1 Provtillfälle 1 Provdatum: 171007 Skrivtid: 4 timmar Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel
Läs merÖversikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs mer(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merEtt informationshäfte. Namn:
Ett informationshäfte Namn: Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande
Läs mer3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium
3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium Vi ska nu gå igenom ett alternativ till den tematiska aorist (aorist II) som vi tidigare behandlat: typ av presensstammen jag flyr, aoristtypen
Läs mer12 Programstege Substantiv
Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också
Läs merSvenska 1-2-3-4 GRAMMATIK
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X
Läs merDeutsche Grammatik, Achte Klasse
Deutsche Grammatik, Achte Klasse Dein Name: Innehåll Begrepp Sid. 1 Bestämd artikel Sid. 2 Vasaskolan 1800905 Alexandra Saupe Obestämd artikel Sid. 2 Personliga pronomen i nominativ, ackusativ och dativ
Läs merHar adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017
Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?
Läs merVälkommen att träna skriva!
Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både
Läs merSvensk grammatik Ordklasser!
Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika
Läs merÖvningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merstam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat
5.7 Perfekt och dess infinitiv och particip i aktivum och medium-passivum Du har nu kommit till slutet av -konjugationen, nämligen till verbets perfektstam. Det är tre saker som du bör ha i minnet när
Läs merStudiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Läs merFörst lite rester...
Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?
Läs merVälkommen till den första delkursen i svenska!
Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar
Läs merKongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.
Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.
Läs mer