Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April

Transkript

1 Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon Mikael Svensson Lingvistik, 2 April

2 Dagens föreläsning Inledning till morfologi och syntax Lexikon Ord Ordklasser Öppna ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, adverb Slutna ordklasser: pronomen, artiklar, räkneord, konjunktion/subjunktion, preposition

3 Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelselement (morfem) Lexikon/Morfologi: de olika betydelselementen och hur de kombineras till oberoende språkenheter (ord) Syntax: Principerna för hur ord byggs ihop till större strukturer som fraser och satser ingår i Semantik: kunskapen om de enskilda morfemens betydelse och principerna för hur morfemens betydelse tillsammans med deras syntaktiska relationer bildar satsersbetydelse

4 Modell av språklig kompetens

5 Modellen Lexikon/morfologi föregår syntax Morofologi är genererande Syntaxen ärgenererande Syntaxen kopplar till fontetik/fonologi samt semantik

6 Lexikonet lagrar lögn och -aktig Morfologin skapar lögnaktig

7 " Brave " är på det sättet en atypisk Pixarfilm och tämligen disneyaktig, men nog så trevlig och tanke t den syntpoppande smörschlagersångaren Theo Hutchcraft verkade mera komfortabel i sin roll som en Dracula-aktig sexsymbol. För en verkligen speciell upplevelse ska man testa Equinoxe, en fransk vaniljmousse med saltaktig smörkola ovanpå krossade kanelkakor.

8 Lexikon och morfologi/syntax Form-betydelse koppling i lexikon är språkspecifikt Lexikonet är finit Genererande språkliga principer är universella Morfologin är principer för hur man kombinerar morfem till ord Syntaxen är principer för hur man kombinerar ord till satser för att få en viss betydelse Vi kan producera ett infinit antal satser

9 Universella principer Begränsar hur ett språk kan se ut och gör att barn kan lära sig alla språk. Lasse lagar sin bil. Bil sin lagar Lasse? Skillnaden mellan språk förklaras genom skillnad i fonetik/lexikon/morfologi och parametrisk variation, t.ex. ordningen mellan verb och objekt. äta ett äpple ringo-o tabe-ru (japanska) äpple äta

10 Mentala lexikonet Individen har ett finit antal ord ord Ordens form är arbiträr vache (franska), lehmä (finska), ayelada (grekiska), ngombe (kikuyu). Lexikonet kopplar form till betydelse

11 Vilken information finns i vårt mentala lexikon? Hur är vårt mentala lexikon organiserat? Vad rimmar på figur? Vad är synonymer till dålig Vad är motsatsentill pratsam Detvar en jävligt schysstchaffis./detvar en utomordentligt trevlig chaufför.

12 Ordigenkänningstest Stimulus Exempel Reaktionsti d (medelvärd e) Ord DESK 708 ms Icke-ord (ej uttalbart) SJMF 607 ms Icke-ord (onset uttalbart) SJIF 644 ms Icke-ord (coda uttalbart) SAJF 680 ms Icke-ord (uttalbart) SARF 746 ms

13 Språkproduktionsfel Blends/Sammansmältningar At the end of today s lection (< - lecture och lesson) Substitutions/Ersättningar Don t burn your toes (<- fingers) I just put it in the oven at a very low speed (<temperature) Word exchanges/utbyttaord This spring has a seat in it (<- This seat has a spring in it)

14 Sammansmältningar Orden är ofta lika i betydelse, och ordklass Orden är sällan motsatser (antonymer) t.ex. stark/svag eller överordnad/underordnad, t.ex. fordon/bil Tyder på konceptuell process

15 Ersättningar Orden är ofta lika i betydelse och ordklass Orden är ofta antonymer eller andra semantiska relationer Frekvenseffekter, merfrekventa ordersätter mindre frekventa Tyder på lexikal process (betydelse)

16 Utbytta ord Orden är betydelsemässigt skilda Orden tillhörsamma ordklass, och syntaktisk funktion (huvuden i fraser) Tyder på lexikal process (morfologisk/syntaktisk)

17 Vad är ett ord? Ljudform (fontik/fonologi) Satsstukturella egenskaper (syntax)

18 Ljudform /lsk/ är möjlig i svenskan efter vokal, så som i /falsk/ och /älskar/ men inte andra så som i */lskar/ För varje språk kan man därför konstruera möjliga men icke existerande ord, ex. skulp, trusig.

19 Syntaktiska egenskaper Han köpte bollen. Bollen ärrund. Klitiska element en vän-s pappa en vän till min bror-s pappa

20 Syntax och ordklasser Reglerna för hur ord kombineras, syntaxen, är beroende av vilka grammatiska egenskaper ett ord har. Ord med samma grammatiska egenskaper tillhör samma ordklass.

21 Ordklass kriterier Ordets form Syntaktisk funktion (Betydelse) Hans mötte Lisa igår. Hans och Lisa hade ett möte igår.

22 Ordklasstyper Öppna ordklasser (innehållsord) Slutna ordklasser (funktionsord)

23 Öppna/Innehållsord Ex: bil, riktning, hamna, dike, köra, sten Relativt betydeleserika Betecknar personer, saker, egenskaper, handlingar Ständigt expanderande. Uttryck för nya företeelser, eller nya uttryck för gamla företeelser (chilla, e-cigarett, rutkod)

24 Slutna/Funktionsord Ex: en, på, måste, mot, och Relativt betydelsefattiga Betecknar relationer eller mer abstrakta grammatiska betydelser Mer eller mindre konstanta. Få nya tillkommer (Exempel på ett undantag är hen)

25 Innehållsord utan funktionsord Kokt fisk grönsaker växt jord bästa alternativen

26 Funktionsord utan innehållsord och som ovan kanske de Kokt fisk och grönsaker som växt ovan jord är kanske de bästa alternativen.

27 Primära ordklasser substantiv, verb, adjektiv, adverb (innehållsord) pronomen, artiklar, räkneord, konjunktion, preposition, (funktionsord)

28 Substantiv Numerus: singular/plural Kasus: grundform/genitiv Genus: utrum/neutrum Species: bestämd/obestämd Betydelsemässigt ärdet svårt att avgränsa substantiv: bil, ring, nykfikenhet, promenad, väderomslag

29 Numerus Singular: en bil, ett tåg Plural: många bilar, tre tåg Ett glas mjölk, en bit socker De krockade. De råkade ut för flera krockar.

30 Pluralpardigm en lampa - flera lampor en mur - flera murar en kavaj - flera kavajer ett bygge - flera byggen ett hus - flera hus Finns det en pluralform i svenskan som är mest produktiv? Vad skulle bli plural av ett nonsensord som splurg. En splurg, flera?.

31 Kasus Grundform: min katt Genitiv: min katts matskål Svenska hus i huset (locative) håller på att måla huset (partitiv) Finska talo talossa maalaantaloa

32 Ordföljd och kasus Hunden bet mannen Mannen bet hunden Latin Canis mordet virum Virum mordet canis

33 Genus Utrum/reale (n-genus): en stuga, stugan Neutrum (t-genus): ett hus, huset Ett grönthus En grönstuga Den gode mannen Den goda kvinnan Den snälle/snälla farbrorn

34 Species/bestämdhet obestämd form; en fabrik, ett möte bestämd form: fabriken, mötet Jag tar bilen. Jag tar en bil. Den stora fabriken - Den fabriken Det långa mötet Det mötet

35 Verb Tempus Aspekt Modus (sant/hypotetiskt) Modus (påstånde/begäran) Svenska verb markeras för tempus och modus

36 Svenska verbdistinktioner Tempus Presen/preteritum Modus Indikativ/imperativ/konjunktiv

37 Finita former (tempus/modus) Presens indikativ: är, går, lever, springer Preteritum indikativ: var, gick, levde, sprang Imperativ: gå, lev, spring Presens konjunktiv: vare, gånge, leve Preteritum konjunktiv: vore, sprunge, ginge

38 Infinita former (utan tempus/modus) Infinitiv: vara, gå, leva, springa Supinum: varit, gått, levt, sprungit Presens particip: varande, gående, levande, springande Preteritum particip (perfekt particip): gången, sprungen

39 Tempuskategorier Form Exempel Presens Presens indikativ arbetar Preteritum Preteritum indikativ arbetade Perfekt har + supinum har arbetat Pluskvamperfekt hade + supinum hade arbetat Futurum kommer att/skall + infinitiv kommar att/skall arbeta

40 Hjälpverb Temporala: ha, kommer (att), ska Modala: vill, bör, ska(ll), måste, får, lär m.fl.

41 Diates (aktiv/passiv) Chefen avskedade honom. (aktiv) Han avskedades. (-s passiv) Han blev avskedad (bliva passiv) Han säljer boken. (aktiv) Boken säljs av honom. (passiv) Boken säljer bra (middle)

42 Adjektiv obestämd n-genus en stark björn (sing) starka björnar (plur) bestämd n-genus den starka björnen (sing) de starka björnarna (plur) obestämd t-genus ett starkt lag (sing) starka lag (plur) bestämd t-genus det starka laget (sing) de starka lagen (plur)

43 Kongurens Subjekt/adjektiv Han är trött Vi är trötta Subjekt/verb Er ist müde Wir sind müde

44 Komparation Positiv Komparativ Superlativ snabb snabbare snabbast komplicerad mer komplicerad mest kompl.

45 Adverb Tåget verkar snabbt. Tåget kör snabbt. Tågen verkar snabba. Tågen kör snabbt. He is slow. He runs slowly. He is fast. He runs fast.

46 Pronomen Ersättnings -ord Peter träffade Lisa igår. Han gav henne mina anteckningar. Substantivistiska pronomen: uppför sig som substantiv, ex. Jag, honom, sig Adjektivistiska pronomen uppförsig som adjektiv, ex. Några, övriga, enda

47 Determinerare De män (artikel) Dessa män (demonstrativt pronomen) Några män (indefinitpronomen Fyra män (räkneord)

48 Prepositioner på natten i taket under huset Han sover på natten. Lampan sitter i taket. Vattnet rinner under huset.

49 Konjunktioner Kalle och Lisa diskade. Kalle diskade men Lisa lagade bilen.

50 Subjunktion Han inser att vi måste ändra inställning. Du kan läsa det här medan du väntar. (tid) Han kan om han vill. (vilkor) De kan ingenting trots att de har gått på universitet. (medgivande)

51 Preposition/subjunktion Innan/före Jag gjorde det innan jag kom. Jag gjorde det före jag kom. Jag gjorde det innan middagen. Jag gjorde det före middagen. Än Jag är längre än han är. Jag är längre än han. Jag är längre än honom. Han är längre än hans bror. Han är längre än sin bror.

52 Forskningsmetoder Introspektion Insamladspråklig data, corpora Experiment Neurofysiologiska undersökningar

53 Kylskåpsmagnetlingvistik (introspektion) Bilda möjliga meningar med följande ord året ska träd under planteras många Många träd ska planteras under året. Ska många träd planteras under året? Under året ska många träd planteras. Planteras ska många träd under året. Året ska planteras under många träd. *Planteras året ska många under träd. *Träd många ska under planteras året.