Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
|
|
- Lina Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass. Uppdelningen i ordklasser bygger på vad ord samt deras formella och funktionella egenskaper. Utgår man från formella och funktionella egenskaper, får man två grupper (a) verb och nomen (substantiv och adjektiv), som kännetecknas av att de tar prefix och/eller suffix som tillfogar en viss betydelse, (b) partiklar, dvs. adverb, bindeord (prepositioner & konjunktioner) och interjektioner. Pronomen intar en mellanställning Syntagm (sammanlänkning): fras, sats Formlära Substantiv består av (a) egennamn, (b) artnamn varelser och föremål (eng. countables), (c) massord kollektiver, ämnesnamn, abstrakta massord (eng. uncountables). De kännetecknas av: Genus som i första hand är grammatiskt; för människor gäller naturligt genus. Numerus som är två (eller tre): singularis, (dualis), pluralis. Kasus som anger böjningsform utifrån funktion i satsen (subjekt i nominativ, direkt objekt i ackusativ, indirekt objekt i dativ) eller relation till annat ord (ofta ägande) och då i genitiv. Artikelbruk: bestämd och obestämd artikel Adjektiv beskriver, klassificerar, och utmärks av kongruens, dvs. det följer sitt huvudord till genus och numerus. Adjektivet har olika funktioner: Attributiv funktion: adjektivet bestämmer sitt huvudord: en snäll hund. Predikativ funktion: adjektivet säger något om sitt huvudord: hunden är snäll. Adjektivet har tre grader: positiv, komparativ o. superlativ: fin, finare, finast Pronomen. Namnet antyder att det står i stället för nomen och får sin innebörd genom att peka ut (deiktisk syftning) eller anknyta till något tidigare nämnt (anaforisk syftning). Många pronomen används för båda syftningarna. I talsituationen finns en 1:a och 2:a person (jag, du) plus en inte närvarande - 3:e person (han/hon) Till sin funktion används pronomen substantiviskt, dvs. självständigt, eller adjektiviskt, dvs. förenat med ett huvudord. 1
2 Personliga pronomen (jag, du, han/hon etc.) har subjekts- och objektsformer; särskild reflexiv form (sig) finns i svenskan. Possessiva pronomen (min, din, sin etc.) uttrycker ägande. 32. Demonstrativa (kraftigt utpekande): den där. 33. Relativa syftar på ett korrelat (eng. antecedent): som 34. Indefinita (obestämda) pronomen: man, någon Interrogativa (frågande): vem 36. Räkneord: grundtal (eng. cardinals) och ordningstal (eng. ordinals) Verb uttrycker i allmänhet handling (vad någon gör, vad som sker), men nog så ofta tillstånd (hur något förhåller sig) Tempus är verbets tidsform. I huvuddrag finns preteritum (dåtid), presens (nutid), futurum (framtid), plus dåtidens dåtid (pluskvamperfektum), dåtidens framtid (futurum preteriti). Svenskan har liksom många språk två dåtidsformer: preteritum (t.ex. föll ) och perfektum ( har fallit ). Preteritum berättar själva händelseförloppet ( jag föll och slog mig ), medan perfekt sammanfattar det skedda in i nutiden ( jag har fallit och slagit mig ). Med konjugation menas mönster för verbböjning. I många språk talar man om verbklass Diates (huvudform, eng. voice) aktiv/passiv form är nedlagd i verbböjningen i flera språk. Svenskan bildar passiv med s eller bli. 49. Modus (utsägesätt) anger talarens attityd: något kan framställas som faktiskt till skillnad från förmodat eller önskat, eller ger talaren en befallning. I många vissa språk är modus nedlagt i verbböjningen, såsom konjunktiv i leve konungen. I andra framgår talarens attityd av sammanhanget, kanske förstärkt med någon partikel; åter andra använder modala hjälpverb. *Aktionsart och aspekt tar fasta på ett verbs inneboende natur (t.ex. fortgående studera eller övergående falla ) och hur handlingen presenteras: som ett avslutat helt eller betraktad i dess förlopp. 2
3 46, 50 Finita former uttrycker, alltefter hur rikt ett språks formlära är, tempus, person (1:a, 2:a 3:e jämte numerus) och modus. Infinita former är obegränsade i dessa avseenden (hit hör infinitiver och particip). 39 Kopula (vara, bli). Många språk har inte kopulaverb ( bindeverb ) vid satser av typen kon är fin, anges kopulan är genom t.ex. pronomen: kon (hon) fin Adverb a) Adverb är ord som frågar om tid, rum, sätt och orsak (när, var, hur och varför) och sådana uttryck som ger svar på dessa frågor, såsom igår, här, fort och av glädje. b) Adverb är ord som modifierar en sats i dess helhet, s.k. satsadverb (negation: inte, attitydord: kanske, förstås, och textbindande: alltså, emellertid). Anm. Adverb kompareras som adjektiv (ofta, oftare, oftast) men skiljer sig från dessa genom att inte bestämma substantiv. De får alltså inte kongruensböjas: husen är vackra kontra husen ligger vackert. 57 Prepositioner binds till ett substantiv (eller motsvarande) och bildar ett prepositionsuttryck. Efterställd preposition är: året runt, kluven är: för - skull Konjunktioner Konjunktioner binder samman satser. De är av två slag: (a) samordnande konjunktioner (eller bara konjunktioner) binder samman satser av samma slag. Till sin innebörd är de likställande: och, särskiljande: eller, motställande: men, och förklarande: för. (b) underordnande konjunktioner (eller subjunktioner) inleder bisats och uttrycker många slags tankeförhållanden mellan huvudsats och bisats (se 97-99). Anm. det oböjliga ordet som kan ha en rad innebörder: tid, orsak, jämförelse och kan alltså ses som en allmän relationspartikel/subjunktion Interjektioner (utropsord) är fristående och kan vara en hälsning:: hej, ett uttryck för känsla: usch, eller ljudhärmande: svisch. 3
4 Syntax 67-69, Hierarkisk och linjär struktur. Form och funktion. Det finns ett lodrätt, hierarkisk, struktur i språket vid sidan om talföljdens vågrätta, linjära, flöde. Det gör att ordföljden i vissa fall kan ändras utan att innehållet ändras. Ordklasser kan ses som ordens form likt byggklossar av olika utseende; funktionen är den uppgift de får när man sätter samman dem och bygger satser. 70 Bestämningar till ett substantiviskt ord kallas attribut. Om attributet är ett adjektiv, får vi adjektivattribut: en fin ko. Om attributet är ett ord i genitiv eller possessivpronomen får vi ett genitivattribut: kons kalv, min kalv. Är det ett prepositionsuttryck, får vi ett prepositionsattribut: kon i hagen. Ett substantiviskt ord som bestämmer ett annat substantiviskt ord kallas apposition: Sten, vaktmästaren här, hjälper oss. Ofta är det ett förklarande tillägg, inlett av ett adverb som t.ex., dvs.. Om appositionen är en titel eller liknande, kallas den epitet och ställs i svenskan framför huvudordet. Om attributet är en sats kallas det satsattribut; vanligaste satsattributet är relativsatsen (se 99) Satsen och dess huvuddelar Satsen (eng. clause) har två delar (satsdel = eng. constituent): subjekt och predikat. Den semantiska definitionen säger att predikatet är det som man talar om, och subjektet det som man talar om. Predikatet utsäger alltså en handling eller egenskap, medan subjektet är den som handlar eller har egenskapen i fråga. Anm.1. Opersonligt subjekt är det i: Det kommer en man. Anm. 2. Man kan betona en satsdel genom att ställa den först: Guldet tog Carolina Klüft. Då gör man guldet till utgångspunkt för tanken (eng. topic). Ett sätt att framhäva denna utgångspunkt är s.k. emfatisk omskrivning (eller utbrytning): Det var guldet som Carolina Klüft tog. (se 100) Den delen av en sats som hör till subjektet kallas subjektsdel, den som hör till predikatet kallas predikatsdel. Predikatet är oftast ett verb: kon äter. Men i de språk som inte har kopulaverb analyseras som antytts fin i satsen: kon är fin, som predikat, inte som predikativ. 4
5 Predikatsverb tar i allmänhet objekt och/eller bestäms av ett adverbial: kon äter hö, kon äter hö snabbt, kon äter snabbt; En sats är ett sammanlänkande av ett subjekt och predikat, som alltså bildar en mening, dvs. ett sammanhållet helt. Men en mening behöver i sig inte ha satsform, t.ex. God dag! En mening kan till sitt innehåll vara ett påstående, en fråga, en uppmaning eller ett utrop. Bestämningar till verb, adjektiv och adverb kallas adverbial. Till sitt innehåll anger adverbialen rum, tid, sätt, orsak osv. för den handling som uttrycks i satsen. Ett adverbial kan vara ett adverb: kon äter snabbt. Också prepositionsuttryck kan bilda adverbial: kon går på ängen. Även agenten (den handlande) i en passiv sats analyseras som adverbial: kon jagas av hunden. Mycket vanligt är att en hel sats står som adverbial till en annan sats (se adverbiella bisatser 98) , 92 Objekt. Föremålet för ett verbs handling kallas (direkt) objekt, kon ger mjölk, medan den/det som en handling riktar sig till kallas indirekt objekt: kon ger oss mjölk. Om objektet förs in med preposition: han tänkte på kon, talar man om ett prepositionsobjekt. 86,87, 93 Termen predikativ står för flera saker. (1) predikatet efter ett kopulaverb, även kallat subjektiv predikatsfyllnad (se ovan). (2) bestämning till objektet vid verb som kalla, anse, göra : han gjorde mig ledsen, och då kallad objektiv predikatsfyllnad. (3) Bestämning till subjektet men i anslutning till verbet, och då kallad predikativt attribut, t.ex. månen lyser klar, till skillnad från: månen lyser klart, där klart är adverbial. Ett substantiviskt ord, pronomen inräknat med eller utan eventuella bestämningar kallas nominalfras. Ordet kon är alltså en nominalfras i sig, en fin ko är också en nominalfras (se 70). Nominalfrasen kan används både som subjekt och objekt.. Adjektiv och adverb både med och utan sina eventuella bestämningar kallas adjektivfras respektive adverbfras. Ett ensamt adjektiv kan alltså i syntaxen kallas adjektivfras. Som sades i ovan kan adjektivfrasen stå attributivt eller predikativt (se även 74, 71,72, 88-91). 5
6 Bisatser Man skiljer mellan huvudsats (eng. main clause) och bisats (eng. subordinate clause). En bisats fungerar som en satsdel i den överordnade satsen. 97. Till sin funktion kan vissa bisatser vara utbytbara mot ett substantiviskt uttryck (nominal bisats). De kan då stå som subjekt: Att han kom förvånade mig, eller objekt: Jag vet att han kom. 99. En relativ bisats står som attribut till sitt huvudord (attributsbisats): Kon, som står där, är fin. 98. Den största gruppen är bisatser tjänstgör som adverbial till sin huvudsats (adverbiell bisats). De flesta inleds av en underordnande konjunktion (subjunktion) som anger tid: när; villkor: om; avsikt: för att; följd: så att; orsak: eftersom; jämförelse: som, än; medgivande: fastän, osv. Anm. I meningen: Han är längre än jag behövs inte är i den jämförande bisatsen än jag är, vilken därmed övergår till en komparativfras (se 109) I allmänhet behandlas satsförkortningar som förkortade bisatser, dvs. bisatser som saknar verb eller har verbet i infinit form. Den enklaste typen har en infinitiv som uttrycker avsikt: Han lovade att komma (= Han lovade att han skulle komma). Om infinitiven föregås av objekt, får vi objekt med infinitiv: Jag hörde honom sjunga (= Jag hörde att han sjöng). Anm. Idet senare fallet tar engelskan ofta ing-form 108. I en satsförkortning av typen Som ung kom han till Paris, kan man se som ung som en förkortning av när han var ung. Allmän anmärkning: I vissa avseenden har inte läroboken följts full ut. Det gäller diskussionen av uppdelning i ordklasser, predikat och i någon mån satsförkortningar. 6
Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs mer2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
Läs merRyska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merSubstantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merHuvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Läs merOrdklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merSUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Läs merElementa i Allmän grammatik
Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merDåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'
Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:
Läs merOrdklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merSvenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu
Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merFundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Läs merSyntax Fras, sats, mening
Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,
Läs merSyntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merGrundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
Läs merGrammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Läs merHarry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Läs merLingvistik IV Konstituenter och frasstruktur
Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Läs merSvenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57
Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merSatser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs mergramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on
Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Läs merDelkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
Läs merSyntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
Läs merMorfologi, Ordklasser och Satsdelar
Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta
Läs merSatsled och satstruktur
Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen
Läs merSYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Läs merSVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman
Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merÖversikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs merOrdklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser
Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför
Läs merÖvningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.
Läs mer!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Läs merFörord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Läs merVärldens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen
Läs merOrd, ordbildning och ordklasser
Ord, ordbildning och ordklasser introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Innehåll 1. Inledning 2. Människans språkliga tecken 3. Vad är ord? 4. Ordklasser 4.1 Nomen 4.2 Verb 4.3 De oböjliga
Läs merDET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.
DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl
Läs merEtt informationshäfte. Namn:
Ett informationshäfte Namn: Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merGrammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Läs merFraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merVälkommen till den första delkursen i svenska!
Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar
Läs mer(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.
Läs merMorfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser
1 Morfologi Morfologi ordklasser Föreläsning 5 & 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-02 & 2006-02-06 Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning
Läs merGrammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
Läs merGrim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Läs merAtt analysera andraspråkstexter
Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen
Läs merLATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar
LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken
Läs merKompendium: Satsdelar (Las partes de la oración)
Kompendium: atsdelar (Las partes de la oración) 1. Morfologi 2 2. yntagm 3 3. yntax 3 3.1. atsdelar 4 3.1.1. ubjekt och predikat 5 3.1.2. Nominalsyntagm: nominalt huvudord + bestämningar 5 3.1.3. Verbalsyntagm:
Läs merSyntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar
Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem
Läs merSPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER
SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER Indoeuropeiska språkträdet målat av Marie Söderman. Lägg märke till att baskiskan idag ofta räknas som ett isolerat språk och alltså troligen inte borde vara med på trädet.
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merVerb betecknar vad någon eller något
Tio ordklasser Substantiv är benämningar på människor, djur, föremål, känslor, egenskaper och företeelser. EXEMPEL: indian, häst, sadel, glädje, mod, tävling De flesta substantiv kan ha singalar form (en
Läs merInnehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9
Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merStudiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Läs merPROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)
PROV ORDKLASSER SV 8-9 1. Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) 2. Förklara vad ett abstrakt substantiv är och ge två exempel (3p) 3. Vilket genus har orden? Skriv dem i rätt spalt.
Läs mer14. Sammansatta satser
14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:
Läs merFörst lite rester...
Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?
Läs merByggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner
Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser
Läs merSatsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna
Läs merInstuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -
Läs merTräningshäfte ordklasser (Venus)
Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merLATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser
LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I Ordklasser Ordklasser Alla ord i e* språk kan delas in i ordklasser u1från sin betydelse och funk1on. Det finns huvudsakligen 9 ordklasser. 3 är betydligt större än de övriga
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs merFraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser
Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer
Läs merglad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa
Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merSOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson
SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och
Läs merMorfologi eller formlära
Morfologi eller formlära Inom morfologin behandlas ordböjning, dvs. böjningen av orden i de böjbara ordklasserna i olika former med hjälp av ändelser, liksom ordbildning, dvs. bildningen av nya ord genom
Läs merSfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv
Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning
Läs merUppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper
Läs merMål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser
F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8
Läs merTvå unga, snabba sniglar
Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merPraktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1
Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar
Läs merFÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN
Hillerstorp 2004-01-07 ARBETSPLAN I ENGELSKA FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN Arbetsplan i engelska år 2-9 Övergripande för alla år gäller: Att aktivt öva den muntliga förmågan. Progressiv
Läs merDel A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund)
Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) 1. Personer som är födda före andra världskriget, har säkert ett speciellt förhållande till radion.
Läs merGrammatikprov åk 8 ORDKLASSER
Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,
Läs merVärldens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;
Läs mer