Världens språk, 7,5hp vt 2012
|
|
- Patrik Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Niklas Edenmyr Världens språk, 7,5hp vt Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer; Informationsstruktur; Tema & rema Språkets arkitektur (I) En traditionell syn på grammatik: Grammatik består av diskreta enheter ( moduler ): morfologi och syntax Semantik, pragmatik och diskurs är inte en del av grammatiken Grammatiska strukturer konstrueras av talaren nedifrån och upp ( bottom-up ) (och analyseras av lyssnaren uppifrån och ned ( topdpwn )): o morfem kombineras till ord o ord kombineras till fraser o fraser kombineras till satser o satser är självständiga enheter klara att stoppas in i en diskurs/text helt som talaren önskar Språkets arkitektur (II) En modern (?) syn på grammatik: Grammatiken består inte av diskreta hierarkiska nivåer, utan mer eller mindre komplexa konstruktioner som kan fungera på flera hierarkiska nivåer Språklig struktur bör läras ut, analyseras och förklaras på ett sätt som överensstämmer med vad vi vet om språkproduktion och -perception o dvs. inte på ett sätt som överensstämmer med arkaiska undervisningsformer ( papejojundervisning i klassiska språk, etc.) Semantik, pragmatik och diskurs interagerar med grammatiken och är med och formar grammatiken Mötet med språkstrukturen (I) Talare och lyssnare ägnar sig inte mer åt morfologisk analys än vad som absolut är nödvändigt (det skulle ta för mycket tid och processorkraft ) Lyssnare ägnar sig åt avkodning, vilket involverar bl.a. o identifikation av konstruktionen o fokusering på innehållet o och på innehållets kontext Talare ägnar sig åt produktion, bl.a. o fokusering på kontexten o och på innehållet o val av konstruktion
2 Mötet med språkstrukturen (II) Talare och lyssnare är måna om att reducera komplexiteten o inte den analytiska komplexiteten (den är som den är (givet den grammatiska teorin)) o utan produktions-/perceptionskomplexiteten ( real-time ) för att öka processhastigheten och produktionshastigheten o Har ni tänkt på sportkommentatorer på radio? Hur kan de prata så fort? Hur hinner de tänka? Hur hinner lyssnarna uppfatta vad som sägs? o vuxna talares språk består av ett nätverk av konstruktioner (alltifrån ord till hela eller delar av satser) o genom kognitiv automatisering ( entrenchment ) Mötet med språkstrukturen (III) Alla enheter (morfem, ord, fraser, satstyper) har någon funktion. Deras funktioner är antingen huvudsakligen strukturell eller huvudsakligen semantisk. Olika satstyper, konjuktioner, subjunktioner har huvudsakligen strukturella funktioner. Nominalfraser/substantiv, verb, adjektivfraser och adverbfraser har huvudsakligen semantiska funktioner. Prepositioner och pronomen har lite av båda. (Obs! Detta är en ganska grov förenklig.) Mötet med språkstrukturen (IV) Man kan kanske säga att talare använder olika satstyper, konjuktioner, subjunktioner, prepositioner och pronomen för att orientera sig i kontexten att förstå relationen mellan olika delar av den, etc. Medan nominalfraser/substantiv, verb, adjektivfraser och adverbfraser (och prepositionsfraser och pronomen) sedan kodar den intressanta (eller inte) informationen. Texter, meningar och satser (I) Texter (både talade och skrivna) utgör ett ramverk för den språkliga strukturen. För att göra sig förstådd måste talaren producera en (mer eller mindre) koherent text. På detta sätt styr (kon)texten vilka grammatiska strukturer som kan ingå i den. T.ex. o talakt (påstående, fråga, uppmaning, etc.) o tempus/aspekt o ordföljd o bestämda eller obestämda nominalfraser o substantiv eller pronomen
3 Texter, meningar och satser (II) Mening och sats - definitioner meningar är enskilda, fullständiga yttranden satser är konstruktioner som har (eller kan ha) ett finit verb (min definition) ex. (från Bolander s. 188) exempel typ Det är bra. huvudsats = mening Per ror och Pia solar. huvudsats + huvudsats = mening När man är glad, går allt bra. bisats + huvudsats = mening när man är glad bisats men inte mening Jag? Oj!* tre meningar men inga satser Konstruktioner En konstruktion är en koppling mellan en viss struktur och en viss betydelse eller funktion. Dessa kan vara av olika komplexitet, alltifrån morfem och ord uppåt. (* Bolander har också Spring! som exempel på här.) Exempel på konstruktioner (I) Exempel på konstruktioner (II)»det GÅ XPdet V XP PPV XP (V)?det GÅ XPdet V XP PPdet GÅ hål PP«- konstruktion»verb+tamppdet GÅ hål PP«- konstruktion»verb+tampp«det GÅ+TAM hål PP det GÅ+TAM hål PP Oh nej, det har gått hål på mina byxor! Det gick hål i sidan. Det kommer gå hål [om du gör så där.] Har det gått hål på dina byxor?
4 Barnets möte med språkstruktur (I) Barnets möte med språkstruktur (II) Tittanstrumpa! Vaːrebollen? Man kan tänka sig att varje enskilt yttrande först kopplas till en betydelse. Tittamboll! Vaːrematen? Däːrebollen! Vaːremamma? Centralt för betydelsen/tolkningen av yttranden är prosodin. Prosodin används för att markera gränser mellan yttranden och för att koda vilken typ av talakt det är (d.v.s. hur barnet är tänkt att agera på det som han/hon hör). Successivt bygger barnet upp ett system av konstruktioner, t.ex. titta+art+n och lär sig att segmentera yttranden uppifrån och ner. Gottmemat! Hungrigimagen? Strumpanborta? Huvud- och bisatser (I) Att utskilja huvud- och bisatser är oftast centralt för vår tolkning av en diskurs. Huvudsatser brukar användas för den viktigaste informationen medan bisatser ofta kodar mindre viktig information (bakgrundinformation). Av detta följer att huvud- och bisatser är tydligt markerade. Lika viktigt är att särskilja olika typer av huvudsatser, t.ex. påståenden, frågor och uppmaningar, och bisatser. Huvud- och bisatser (II) (Konj) HS V BS Sbj V Men han sa ju att han ville åka!
5 Huvud- och bisatser (III) I svenska finns flera kännetecken för huvudsatser, t.ex. för påståendesatser: V2 ( verb second ), vilket innebär att det finita verbet i huvudsatser alltid kommer som andra satsled - som första led står ofta subjekt, objekt eller adverbial o Hon öppnade det lilla fönstret. [hon = subjekt] o Fönstret öppnade hon försiktigt. [fönstret = objekt] o Fönstret öppnades plötsligt av en vindpust. [fönstret = subjekt] o Just då öppnades fönstret på vid gavel. [just då = adverbial] Huvud- och bisatser (IV) kännetecken för huvudsatser kännetecken för bisatser är inte satsled i annat led* är underordnat satsled till en överordnad sats kan samordnas med andra kan samordnas med andra bisatser huvudsatser kan ha det finita verbet före har alltid subjektet före det finita subjektet verbet (rak ordföljd) måste alltid ha finit verb i predikatet perfekt/pluskvamperfekt (har/hade) kan utelämnas inte placeras efter det finita verbet inte kan placeras före det finita verbet ( biff-regeln ) varierande inledningsled, t ex subjekt, inleds med bisatsinledare, oftast en objekt, adverbial ( V2-regeln ) subjunktion (*utom vid direkta citat) Samordning och underordning (I) Bisatsinledare (subjunktioner) är, som vi har sett, viktiga markörer för strukturen för den som lyssnar. Så också konjunktioner. Konjunktioner binder ihop två (eller ibland fler) likadana enheter, t.ex. två huvudsatser, två bisatser två nominalfraser, två adjektivfraser, etc. Samordning och underordning (II) Konjunktionen står, i svenska och liknande språk, mellan de två enheterna som samordnas. Samordning har flera viktiga funktioner i texter. Dels så används samordning för att markera koherens eller sammanhang (vilken ger flyt år en text) och dels används den för att markera en nära semantisk relation mellan två strukturella enheter.
6 Samordning och underordning (III) Vid samordning av huvudsatser händer ofta andra saker, speciellt när en nära semantisk relation uttrycks mellan händelserna som kodas i de båda huvudsatserna. Jämför följande exempel. (1a) Hon tände lampan och hon gick in i rummet. (1b) Hon tände lampan och gick in i rummet. (2a) Jag dricker te och du dricker kaffe. (2b) Jag dricker te och du kaffe. (3a) Han hade köpt sin bok men hon hade fått sin bok. (3b) Han hade köpt sin bok men hon fått sin. Samordning och underordning (IV) Vad är det som händer i exemplen? (1a) Hon tände lampan och hon gick in i rummet. (1b) Hon tände lampan och gick in i rummet. (2a) Jag dricker te och du dricker kaffe. (2b) Jag dricker te och du kaffe. (3a) Han hade köpt sin bok men hon hade fått sin bok. (3b) Han hade köpt sin bok men hon fått sin. Vi kan först konstatera att det finns en konjunktion i alla exempel och därför en samordning mellan två lika enheter. Samordning och underordning (V) Vad händer mer? (1a) Hon tände lampan och hon gick in i rummet. (1b) Hon tände lampan och Ø gick in i rummet. (2a) Jag dricker te och du dricker kaffe. (2b) Jag dricker te och du Ø kaffe. (3a) Han hade köpt sin bok men hon hade fått sin bok. (3b) Han hade köpt sin bok men hon Ø fått sin Ø. I (b)-exemplen saknas vissa led. Vilka? Samordning och underordning (VI) Strykning av gemensamma led finns inte enbart vid samordning mellan satser utan även i samordning mellan fraser. Det kan dock vara så att det är mindre vanligt då det ofta leder till flera möjliga tolkningar av uttrycket. dyra skor och strumpor Denna samordning kan tolkas antingen som dyra skor och (dyra eller billiga) strumpor dyra skor och Ø strumpor [=dyra skor och dyra strumpor] Gemensamma led har strukits. Detta fyller fler funktioner: dels markeras samordningen tydligare än med bara en konjunktion, och dels blir uttrycket mer ekonomiskt (enklare och snabbare att uttala).
7 Grammatiska relationer (I) Grammatiska relationer (eller syntaktiska relationer, satsled, satsdelar, syntaktiska roller ) handlar om språkliga enheters funktioner i satsen/meningen i förhållande till det lexikala verbet Det är avgörande för förståelsen av en text, mening eller sats att man direkt förstår vad olika enheter har för funktion Ofta används termen argument för att uttrycka fraser som står i relation till verbet Och termen kärnargument används för subjekt och olika typer av objekt de viktigaste ( obligatoriska ) argumenten Grammatiska relationer (II) Språk skiljer sig åt ifråga om hur de markerar syntaktiska funktioner o svenska gör det i stor utsträckning med ordföljd (och prosodi men även med prepositioner, kasus och kongruensmarkering) o finska gör det i stor utsträckning med kasus (och ordföljd och prosodi, etc.) o swahili gör det i stor utsträckning med kongruensmarkering (och ordföljd och prosodi, etc.) språk skiljer sig även åt ifråga om vad som är obligatoriskt (måste markeras) i en sats, t.ex. svenska (obligatoriskt subjekt) Hon går. engelska (obligatoriskt subjekt & verbkongruens) She walk-s. swahili (optionellt fristående subjekt men (Yeye) A-nakwenda. obligatorisk verbkongruens) Grammatiska relationer (III) Typer av satsled/grammatiska relationer: primära satsled ( ingår direkt i en sats och är på olika sätt mer eller mindre relaterade till predikatsverbet ) sekundära satsled ( underordnade bestämningar inuti fraser ) Grammatiska relationer (IV) Primära satsled: subjekt den som satsen handlar om/säger något om; eller utifrån vems perspektiv som händelsen betraktas predikat det som händer i satsen (det lexikala verbet och eventuella hjälpverb och verbpartiklar) objekt (direkta och indirekta) påverkade enheter predikativ fristående bestämningar till nominalfraser vissa adverbial satsadverbial och innehållsadverbial agent den som utför något i en passiv sats Sekundära satsled: attribut bestämningar till substantiv (eller, mindre vanligt, pronomen) vissa adverbial bestämningar till substantiv, adjektiv och adverb
8 Informationsstruktur (I) Informationsstruktur inkluderar bl.a.: Tematisering tema och rema. Valens t.ex. aktiva och passiva satser. Satsflätor och satsklyvning att lyfta fram det viktiga. Informationsstruktur (II) Det finns ett huvudsakligt schema för var i satserna olika konstituenter återfinns (t.ex. inte i relation till det finita verbet, subjektets möjliga positioner i satsen, etc.) Genom att t.ex. förlägga olika konstituenter till initial position eller genom att använda formellt subjekt kan man uppnå olika effekter. Vilken form vi ger olika referenter (t.ex. komplex nominalfras med relativsats vs. nominalfras enbart bestående av pronomen) ger också olika effekter. Vi strukturerar vårt tal så att den viktiga informationen placeras i förgrunden (t.ex. i huvudsatser) och det som redan är känt eller mindre viktigt hamnar i bakgrunden (t.ex. bisatser). Tema & rema (I) Tema-rema-principen - det kända (tema) kommer tidigt i satsen och det nya (rema) mot slutet. Generellt brukar: ny (rema) information introduceras med komplexa fraser. ny (rema) information förläggas till slutet av satsen. given (tema) information ha reducerad form. given (tema) information förläggas till början av satsen. Tema & rema (II) Temaprogression - det som är rema i satsen/meningen före blir tema i nästa. Idag såg jag en mycket märklig man [rema] genom fönstret. Han [tema] var inte så lång men hade ändå alldeles för korta byxor [rema]. De [tema] gick inte längre ner än till strax under knäna. Det såg så roligt ut att jag nästan dog.
9 Tema & rema (III) Temaupprepning - samma tema återkommer två eller flera satser/meningar i följd Idag såg jag en mycket märklig man [rema] genom fönstret. Han [tema] var inte så lång men hade ändå alldeles för korta byxor [rema]. Tema & rema (IV) Formellt subjekt gör att vi kan flytta ny information bort från initialpositionen: Det har kommit en ny lärare till institutionen. [En ny lärare har kommit till institutionen.] Jfr: Till institutionen har kommit en ny lärare. Han [tema] såg egentligen inte klok ut. Han [tema] såg så rolig ut att jag nästan dog. Tema & rema (V) Med hjälp av passiv kan vi också lyfta fram ett objekt som tema (och här också tydligt subjekt): Nya regler gäller för var operationer skall göras och akutsjukvård skall ges. [Nya regler gäller för var man skall göra operationer och var man skall ge akutsjukvård.] Tema & rema (VI) Det finns andra syntaktiska strategier för att lyfta fram objekt eller subjekt i förhållande till den vanliga aktiva konstruktionen. I svenska kan vi växla ordningen mellan direkta och indirekta objekt i ditransitiva satser (detta kallas ibland för dativväxling). Hon köpte en tröja till honom. Hon köpte honom en tröja.
10 Tema & rema (VII) Ett annat sätt att tematisera är genom en satsfläta. Med hjälp av en satsfläta kan vi tematisera en konstituent från en inbäddad sats genom att lyfta fram den till initial position: Att läsa tycker han är roligt [Han tycker det är roligt att läsa.] I skogen antog vi att man fick campa. [Vi antog att man fick campa i skogen] Tema & rema (VIII) Satsklyvning (också kallat emfatisk utbrytning eller klyftning) ger den utbrutna konstituenten en större informationstyngd. Jämför: Pelle pallade äpplen. Det var Pelle som pallade äpplen. Jämför också topikalisering av konstituenter i samma sats: Detta tjat vill jag inte lyssna på [Jag vill inte lyssna på detta tjat.] Att läsa tycker han om [Han tycker om att läsa.]
Förord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Läs merFundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Läs merGrundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
Läs merSYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Läs merSyntax Fras, sats, mening
Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Läs merSidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?
Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade
Läs merSatsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Läs merSidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd
En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,
Läs merGrammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merMening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?
Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har
Läs merSvenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57
Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket
Läs merSatsled och satstruktur
Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merSatser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merFraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Läs merDenna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden
Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter
Läs mer729G09 Språkvetenskaplig databehandling
729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik
Läs merStruktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi)
truktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi) Innehåll 1 Förkortningar och satsträdskonventioner...2 1.1 atser och fraser och andra trädkonstituenter...2
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna
Läs merVälkommen till den första delkursen i svenska!
Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar
Läs merSidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd
Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-16 Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag
Läs merKort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Läs merDelkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
Läs merSVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman
Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska
Läs merHuvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Läs merLingvistik IV Konstituenter och frasstruktur
Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan
Läs merFraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser
Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer
Läs merSyntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar
Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem
Läs merKODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual
KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala
Läs merOrdklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Läs merAtt analysera andraspråkstexter
Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen
Läs mer14. Sammansatta satser
14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:
Läs merStudiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Läs merRyska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merNeurolingvistik - Grammatik
Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -
Läs merTDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000
Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.
Läs merDom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.
1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merDelprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL
1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för
Läs merFörhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *
David Petersson Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * Sammandrag. Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsatsegenskaper och det är inte
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merGrammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Läs merArbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan
Läs merFöreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg
Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser
Läs merKursbeskrivning med litteraturlista HT-13
Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,
Läs merReglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken
1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening
Läs mer2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Läs merTDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008
Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert
Läs merFörord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 1 3
SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 1:1 1 Eleven som går i första klass har samtalat med sin lärare om en
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.
Läs merSfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv
Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning
Läs merTenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )
Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan
TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 GRUPPSAMTAL OM EN FILM 2 Klassen har sett
Läs merByggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner
Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs mer11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15)
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap B: Språkets egenskaper och funktioner II Ladokkod: 11SV20 vt-17: Språkkunskap B 11SV20
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merModellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik
Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik 2015-08-10. Del 1. Morfologi och syntax (14p) 1. Nedan finns två grupper med ord. I den ena gruppen finns ord som bildats med morfemet
Läs merLexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Läs merOrdförråd och Ordbildning
Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merBedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?
Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund
Läs merLATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar
LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken
Läs mer11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Språkkunskap B 11SV20 vt-16: Språkkunskap B C1SV60 vt-16: Språkkunskap B 11SV20 vt-15:
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext
Läs merOrdföljd i andraspråksinlärares svenska
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Ordföljd i andraspråksinlärares svenska Anna Bjerkstig Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SSA133 Vårterminen 2012 Handledare: Roger Källström
Läs merEn typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1
Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merDet kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.
Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta
Läs merKompendium: Satsdelar (Las partes de la oración)
Kompendium: atsdelar (Las partes de la oración) 1. Morfologi 2 2. yntagm 3 3. yntax 3 3.1. atsdelar 4 3.1.1. ubjekt och predikat 5 3.1.2. Nominalsyntagm: nominalt huvudord + bestämningar 5 3.1.3. Verbalsyntagm:
Läs merVälkommen att träna skriva!
Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både
Läs merResa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola
Resa med barn Ja, Joanna, det här är den sista dagen för mig innan semestern. Ska du åka på semester snart? Ja, jag jobbar en vecka till men sen ska jag resa ganska mycket. Och vi kommer både att åka båt
Läs merSyntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
Läs merdessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.
Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja
Läs merUppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:
Läs merHar/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när
Läs merPrata om tid (repetition)
Prata om tid (repetition) Vad hände i era liv a) för 10 år sedan? och b) för 1 år sedan? Vad ska ni göra om tre timmar? Hur länge har ni studerat och kommer ni att studera på Aaltouniversitetet? Vad gjorde
Läs merSemantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse
Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar
Läs merSärdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser
Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,
Läs merHur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. Ewa Pawlowska Specialarbete, 15 hp Svenska
Läs merSvenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.
Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet
Läs mer