Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

Transkript

1 TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING

2 1 GRUPPSAMTAL OM EN FILM 2 Klassen har sett dansfilmen Martha och Niki och ska nu gruppvis samtala om den. Stöttning har de i form av skriftliga frågor och läraren som går runt i grupperna och reder ut oklarheter. Tillsammans ska gruppen på en och samma dator skriva ner hur de resonerat om frågorna och sedan skicka till läraren. Frågorna är dels faktabetonade som Vilka platser besöker de i filmen?, dels reflekterande som Martha säger: Det är bara i dansen mitt riktiga jag kommer fram. Förklara! De går tillbaka till himlend (hemland) och dansar tillsammans med barn överanvänder vanliga, betydelsesvaga verb förenklar genom att använda oböjda substantiv Men i USA de har match de dansar match förenklar genom att konsekvent använda rak ordföljd inte bara vänner de är samma bröder dom bor med varandra och äter med varandra också går promenera göra allt dansa också Nu måste (vi) skriva samma sak tillsammans sen skicka (det) till Monica förenklar genom att vara inkonsekvent med verbens böjningsformer förenklar genom att utelämna subjektspronomen, vi, och objektspronomen, det Det räcker om ni skriver på en dator. uppmuntrar till förhandling Dom tillbaka till Afrika och dansa med alla förenklar genom att utelämna finit verb, åker; förenklar genom att använda infinitiv i stället för presens I framtiden i framtiden de vill lära sig dansa alla de säger nej de sa de sa de sa vi måste vinner förenklar genom att använda rak ordföljd; Vi måste vinna ta bort dom deltar med stöttning i enkla samtal; därför ja de vill de vill ja lära sig de vill lära sig andra använder ord på ett förenklat sätt, lära sig dansa alla (lära alla dansa) erna deltar i ett kontextbundet samtal. Det talade språk eleven producerar är av begränsat omfång. Samtal med en kamrat utgör en resurs för att klargöra ett innehåll och förhandla om mening. erna har med stöd av sammanhanget ett i huvudsak begripligt uttal. erna placerar ofta annat satsled än subjektet på första plats i huvudsatsen (i tema position), och då ska inversionsregeln tillämpas, men den regeln börjar eleverna upptäcka sent på steg 2. Tillämpning av den kommer oftast först på steg 3. I samtalet visar eleverna också några exempel på steg 2, till exempel omskrivningar: dansar match (danstävling) samma bröder (som syskon) börjar använda modala hjälpverb följt av infinitiv: måste skriva; vill lära sig; måste vinna börjar använda enkla partikelverb: ta bort

3 2 BILDBERÄTTELSE 3 Klassen arbetar ämnesintegrerat med temat Vem är jag i SO-ämnena, svenska som andraspråk och bild. På bildlektionerna har eleverna fått måla bilder som illustrerar texten som de skriver om sig själva. I det här exemplet förklarar en elev för sin lärare i svenska som andraspråk vad han vill visa med sin bild. Kan du beskriva din bild? Vad är det du har målat? läraren anpassar språket genom att omformulera frågan Jag har målat här fin utsikt och fin miljö och sen elever där inne så det är en skol använder flera tempusformer (perfekt och presens) skolan där i Pakistan som jag bodde börjar använda substantivets olika former, men reglerna för artikelbruket är på detta steg för komplicerat läraren stöttar genom att visa lyssnarstöd och över taket två flaggor från olika länder Pakistan och Afganistan och elever där inne de studerar jag tänkte att jag ska måla min skolan som jag var.. studerade där i Pakistan substantivets pluraländelser är många i svenskan, men eleven väljer här rätt så det visar en gemensamt hus avvikande genus (en/ett) Just det för alla människor alla elever så det visar två flaggor säker på pluraländelserna som vi ser över taket börjar använda olika pronomen (som, vi, det, min) så från Pakistan och Afganistan deltar med stöttning i enkla samtal t.ex. genom att berätta om upplevda erfarenheter Jaha så det visar min min hemland och min nytt hemland mitt nya hemland Ja en har börjat använda substantivets böjningsfomer och hanterar olika numerus korrekt, menhan kan ännu inte hantera bestämdhet. Att förstå när substantivet används i bestämd resp. obestämd form kan ta mycket lång tid (en skol, skolan, min skolan, min hemland) att lära sig. en använder personliga pronomen (jag, vi, det) men bara subjektsformen. Han använder även possessivt pronomen (min) men endast i utrum (en). Substantivens olika genus (en/ett) är han osäker på, men det är lexikalt betingat och inget att fästa vikt vid i bedömningen. Att adjektivet har olika former har han upptäckt men reglerna för kongruensböjningen börjar tillämpas först på steg 3. en har stöttning i bilden och i lärarens lyssnarstöd i form av hummanden och bekräftande jaha och just det.

4 3 KAMRATRESPONS 4 Klassen arbetar ämnesintegrerat med temat Vem är jag i SO-ämnena, svenska som andraspråk och bild. erna har skrivit texter på temat Vem är jag och därpå har de parvis läst varandras texter och planerat ett muntligt gensvar. Som stöttning har eleverna fått en responsmall av sin lärare. Med hjälp av mallen har de med egna ord kommenterat en kamrats text. I det här exemplet ger en elev respons på en kamrats text. n finns med i samtalet och ger ibland stöttande frågor. 1 Är det någon del du tycker är för långt? är i beroende av lärarens responsmall och läser frågan innantill men svarar med egna ord. 1 1 Nej jag tror det är OK, helt OK Är det något som du inte förstår som din kamrat behöver förklara eller skriva på ett annat sätt? är i beroende av lärarens responsmall och läser frågan innantill 1 Nej det var tillräckligt tydligt, helt ok kongruensböjer adjektivet även i predikativ ställning (steg 4) Men om hon vill att hon kan inte mycket bra språk så därför hon vill välja och plugga vid naturvetenskap jag vill fråga lite grann om den m Men jag tror så om man har problem med språket då man det är bättre om man pluggar vid samhällskunskap eller ekonomi för att det finns språk man använder orden varje dag men i naturvetenskap dom är alla nya ord och man övar inte varje dag i vardagsliv men det blir lite svårt klarar inte att tillämpa inversionsregeln jämför förhållanden och erfarenheter samt uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa kongruensböjer adjektivet när det står attributiv kongruensböjer adjektivet även i predikativ ställning (steg 4) Var det något råd som du hade? stöttning Det är detsamma jag tycker att om du har problem med svenska språket då det är bättre att man pluggar vid samhällskunskap ekonomi eller något yrke så man övar mycket språket tillämpar inte inversionsregeln Aha, det var det du sa stöttning 2 Eftersom i naturvetenskap finns massor av nytt och svårt orden man måste kämpa hårdare i naturvetenskap Åh, tack Tack för förslagen! tillämpar inte inversionsregeln en klarar en språkligt utmanande uppgift med en hög grad av stöttning och håller sig till lärarens responsmall genom att läsa innantill ur den. en jämför förhållanden och erfarenheter samt uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa som i jag tycker att om du har problem med svenska språket då det är bättre att man pluggar vid samhällskunskap ekonomi eller något yrke så man övar mycket språket. en uttrycker sig med viss precision och variation och kongruensböjer ofta adjektivet både i attributiv och i prediakativ ställning, som till exempel i nya ord, det var helt tydligt, det blir lite svårt och börjar även i spontant tal använda en fungerande prosodi som i man måste kämpa hårdare i naturvetenskap, däremot har eleven ännu inte börjat tillämpa inversionsregeln.

5 4 KAMRATRESPONS 5 Klassen arbetar ämnesintegrerat med temat Vem är jag i SO-ämnena, svenska som andraspråk och bild. erna har skrivit texter på temat Vem är jag och därpå har de parvis läst varandras texter och planerat ett muntligt gensvar. Som stöttning har eleverna fått en responsmall av sin lärare. Med hjälp av mallen har de med egna ord kommenterat en kamrats text. I det här exemplet ger en elev en kamrat gensvar. n lyssnar på samtalet och stöttar när det behövs. 1 2 Jag har läst din text, men det finns ingen rubrik. Jag har inte sett. Varför har du inte rubrik? Ja, precis, men jag glömde det skulle vara men jag ska skriva det använder verbens tempusformer ändamålsenligt 1 OK, vänta, jag ska skriva rubrik måste du skriva! tillämpar inversionsregeln 1 Sen måste du rätta. tillämpar inversionsregeln 1 Du var 10 år gammal så började du skolan? Är det så här? uttrycker sig oftast med flyt och använder fungerande prosodi, d.v.s. förlänger det långa ljudet i betonade stavelser. 2 Ja, det är sant. 1 Började du ( ) var 10 år gammal. Oj, det är så. deltar i samtal genom att ställa och svara på frågor och visar förståelse genom att kommentera 2 1 Ja, eftersom du vet situationen i hemlandet är sån Jag började i skolan när jag var 10 år Känner du orolig eller rolig om framtiden? Vad ska du göra i framtiden och så här du har inte skrivit 1 Du kan skriva viktiga personer i ditt liv, som sagt idiomatiskt uttryck 1 2 Jag förstår inte vad det betyder, motionerar. Vad betyder motionerar? Motionerar? Ja, det betyder tränar. förhandlar i samtal om betydelse av ord 1 Tränar med dina kompisar? Ni går på gym och ok Nu förstår jag. tillämpar inversionsregeln 1 Min pappa gjorde mig sjukt glad. Sjukt glad? förhandlar om ords betydelse 2 1 Det betyder mycket glad. Aha, är det slang, eller? Sjukt glad, jaha. en deltar självständigt i den förberedda språkliga aktiviteten. en deltar i samtal genom att ställa och svara på frågor och visar förståelse genom att fånga upp och kommentera det kamraten sagt. en lyckas tillämpa inversionsregeln vid tre tillfällen där annan satsdel än subjektet står på första plats i huvudsatsen. Denna satsdel består då endast av ett ord som i följande exempel:. Rubrik måste du skriva. Objektet inleder huvudsatsen och följs av omvänd ordföljd (inversion). Sen måste du rätta. Kort, enkelt tidsadverbial inleder huvudsatsen, följs av inversion Nu förstår jag. Kort, enkelt tidsadverbial inleder huvudsatsen och eleven tillämpar helt riktigt inversionsregeln. Det går inte att säga utifrån exemplet att eleven behärskar inversionsregeln fullt ut eftersom det saknas mer komplicerade satsled i temaposition* som till exempel Om jag tänker på framtiden känner jag mig ibland orolig. * temaposition dvs. första ledet i en huvudsats

6 5 SAMTAL OM GLOBALISERING 6 En elev som precis har börjat på ett nationellt program efter språkintroduktionen har fått i uppgift att visa sina kunskaper om globalisering. en får möjlighet att visa sina kunskaper i ett enskilt samtal med läraren i samhällskunskap. n ger stöttning genom frågorna som hjälper eleven att hålla fokus i samtalet. Du ska få börja med att få förklara ordet globalisering. Alltså globalisering betyder när många länder importerar och exporterar från varandra typ varor och, ja, det är varor, det är många som tycker att globaliseringen som den är idag... Att den inte är bra ur ett socialt perspektiv. alltså ofta så finns det typ barnarbete som har varit med i tillverkningskedja och många arbetare som får dåliga löner och som jobbar typ dygnet runt bara för att försörja sig och sina familjer när de odlar gummi så använder de många såna där giftiga giftiga kemikaler som är inte bra för deras hälsa alltså de använder utan skyddutrustning och det är det som gör att det kanske inte är bra för deras hälsa de mår inte bra kanske efteråt det finns en stor möjlighet att man påverkar människor typ socialt De som tycker att globaliseringen är bra. Vad är det de tycker att globaliseringen gör för de här fattiga länderna? Det som gör att om vi säger så här ett fattigt land har ett industri och sen så säljer de alltså industriar de saker producerar de saker och sen så säljer de sakerna och sen så investerar de pengarna och sen så öppnar de en ny industri och sen så blir det fler och fler industrier och fler och fler jobb till folket där då är det kanske inte ett fattigt land längre det är deras perspektiv kollokation grammatisk precision i pronomenval inversionsregeln tillämpas när bisats inleder huvudsatsen förklarar och motiverar på ett mer utvecklat sätt grammatisk precision, suffixet -t för att göra adjektivet social till adverbial nybildning (steg 2 3) uttrycker sig idiomatiskt även om det i vissa situationer saknas lexikal precision (industriar) och en överanvändning av sen uttrycker sig med flyt och använder fungerande prosodi, d.v.s. förlänger det långa ljudet i betonade stavelser. en deltar ledigt i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen samt visar förståelse och bidrar till att bredda och fördjupa samtalen genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt. en producerar ett språkligt och tankemässigt komplext ämnesinnehåll och uttrycker sig då med precision, variation och större säkerhet både grammatiskt och lexikalt, men ibland saknas lexikal precision som t.ex. barnarbete som har varit med i tillverkningskedja (har förekommit) och grammatisk precision som t.ex. som är inte bra för deras hälsa (satsadverbial står före finita verbet i bisats).