Satslära introduktion

Transkript

1 Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden

2 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen (om det inte tillhör fler ordklasser) * ett ords funktion som en satsdel är beroende av dess användning just i det specifika fallet och kan därför fungera som olika satsdelar i olika satser. Fras och sats Syntax delas upp i fraslära och satslära. I satslära beskrivs hur satser och meningar är uppbyggda av över- och underordnade led och hur de hänger samman. Skillnaden mellan fraser och satser är att en fras består av ett eller flera ord som hänger mera samman än med resten av satsen: Jag läser en bra bok. fras (en bra bok) sats (Jag läser en bra bok.) Det finns två typer av fraser de endocentriska fraserna som består av ett huvudord plus eventuella bestämningar och de exocentriska fraserna som utgörs av en kombination av ord som inte kan lösas upp utan att den syntaktiska funktionen (och betydelsen) förändras. Till de endocentriska fraserna hör nominalfrasen som har ett substantiv eller pronomen som huvudord, adjektivfrasen, som har ett adjektiv eller particip som huvudord, adverbfrasen, som har ett adverb som huvudord. Till de exocentriska fraserna hör prepositionsfrasen och verbfrasen. Satsdelar En sats består även av ett antal funktions delar och de sex grundläggande satsdelarna är: * predikat * subjekt * objekt * adverbial * attribut * predikativ Dolores Meden

3 Predikat Predikatet är oftast en finit verbform. Med finit verbform menas verb som är böjda till skillnad till de infinita som inte är böjda. I slovenskan finns följande finita verbformer indikativ (preteritum, presens, futurum), konjunktiv, imperativ och koncessiv. Jag äter glass. äter är predikat Predikatet kan även bestå av hjälpverb + huvudverb. Hjälpverb finns som modala hjälpverb (ändrar huvudverbets innebörd - kan, vill, får, får inte, måste), temporala hjälpverb (bildar tempusformer - har, hade, kommer) och Participbildande hjälpverb / passivbildande hjälpverb (uttrycker passiv form - bli). Det finns ingen klar gräns mellan hjälpverb och vanliga verb men en tumregel är att hjälpverb följs av verb i infinitiv utan infinitivmärket att. Jag älskar att äta glass. Jag vill äta glass. Här ser man skillnaden mellan verbet älska som följs av infinitivmärket att och hjälpverbet vill som inte gör det. Subjekt Subjektet i en aktiv sats är den som utför handlingen i satsen medan subjektet i en passiv sats är den som blir utsatt för handlingen. aktiv sats: Jag läser en dikt. jag är subjekt eftersom det är jag som utför handlingen passiv sats: Dikten blir läst av mig. dikten är subjekt eftersom den blir utsatt för min handling / läsning Förutom det ovan nämnda vanliga subjektet så har vi i även: * opersonligt subjekt * egentligt och formellt subjekt * emfatisk omskrivning Dolores Meden

4 Opersonligt subjekt saknas i slovenskan. Ett opersonligt subjekt är ett det som till skillnad från det vanliga personliga pronomenet det inte syftar på något tidigare nämnt. opersonligt subjekt det som inte syftar tillbaka på något: Det regnar. personliga pronomenet det som syftar tillbaka till Huset: Jag har ett hus. Det är stort. Egentligt och formellt subjekt hänger ihop och finns i samma sats. I meningen: Det bor en gumma i stugan. så är: det - formellt subjekt en gumma - egentligt subjekt Det som formellt subjekt står i subjektets vanliga position men fyller ingen egentlig betydelsefunktion i satsen. Det kan oftast strykas och ersättas med det egentliga subjektet i satsen utan att satsens innebörd påverkas. En gumma bor i stugan. Det som formellt subjekt skiljer sig på detta sätt från det som opersonligt subjekt som inte kan strykas eftersom det inte har något motsvarande egentligt subjekt. Det formella subjektet det används oftast vid intransitiva verb som uttrycker befintlighet eller riktning. Emfatisk omskrivning är mer ovanlig i slaviska språk än i svenskan och den innebär att man särskilt betonar eller understryker subjektet men kan även användas för att framhäva andra satsdelar. Det består av delarna: Det är/var... som... Det var han som köpte en glass. istället för bara: Han köpte en glass. I slovenskan så står subjektet i kasuset nominativ: Jánez imá dvá bráta. Janez har två bröder. Dolores Meden

5 Objekt Alla satser innehåller inte objekt utan det är de som har transitiva verb som oftast har objekt medan de som har intransitiva verb oftast saknar objekt. Transitivitet innebär att verbet kan ta ett objekt medan intransitivitet innebär att verbet inte kan ta objekt. Det finns två olika sorters transitiva verb: monotransitiva och bitransitiva. De monotransitiva kan bara ta ett objekt medan de bitransitiva kan ha två objekt. Sedan så finns det verb som både är transitiva och intransitiva. monotransitivt verb: Jag bygger ett hus. bitransitivt verb: Jag gav min bror en bok. bitransitivt innebär att det ena objektet är direktobjekt/ackusativ (en bok) medan det andra indirektobjekt/dativ (min bror) både intransitiva och transitiva verb: Jag äter. (intransitivt) Jag äter ett äpple.(transitivt) Jag läser. (intransitivt) Jag läser en dikt.(transitivt) intransitiva verb: Huset brinner. Vissa intransitiva verb som t.ex. le, sova och dö kan stå med ett innehållsobjekt, dvs. ett objekt som är besläktat med verbet självt eller på något annat sätt har likartad betydelse: le ett brett leende sova den utmattades sömn dö en ärofull död Dolores Meden

6 Adverbial Adverbial är ett samlingsnamn på ett antal sinsemellan relativt olika satsdelsfunktioner. Adverbial är oftast bestämningar till verb men även till adjektiv och adverb. De utgörs av ord som tillhör ordklassen adverb eller en nominalfras (ofta föregången av en preposition). Några vanliga typer av adverbial: * rumsadverbial * tidsadverbial * sättsadverbial * satsadverbial * gradadverbial * måttsadverbial * omständighetsadverbial * agent * rumsadverbial svarar på frågorna - Var? (befintlighet) - Vart? (riktning till) - Varifrån? (riktning från) Obs! Rumsadverbial förekommer efter verbet vara: Hon är i Göteborg. och man ska inte förväxla det med en predikatsfyllnad: Hon är kroat. som svarar på frågorna vad eller hur någon(ting) är * tidsadverbial svarar på frågorna: - När? (tidpunkt) - Hur länge? (tidslängd) - Hur ofta? (frekvens) Dolores Meden

7 * sättsadverbial svarar på frågan: - Hur? (på sättet någonting sker) den är fastat knuten till verben och utgörs både av adverb och nominalfraser * måtts- och gradadverbial Både måtts- och gradadverbial är fast knutna till verben men kan även bestämma adjektiv och adverb(ial). Här är skillnaden dem emellan: best. till verb mått Hon vandrade flera mil. grad Hon vandrade långt. Han väger sjuttio kilo. Han väger mycket. best. till adj. Sängen är två meter lång. Sängen är ganska lång. Hon är femton år gammal. Hon är helt ung. best. till adv. Håll händerna en meter isär! De sprang väldigt fort. Jag bor tre mil utanför stan. Han äter otroligt mycket. * omständighetsadverbial Omständighetsadverbial har ett antal underavdelningar och de vanligaste är: Dolores Meden

8 - orsak Jag stannade hemma på grund av det dåliga vädret. I brist på bättre alternativ röstade Jonas blankt. - villkor Jag gör det på ett enda villkor. Vi kommer under vissa förutsättningar. - följd Eva läste historia med lysande resultat. - avsikt Jens uppsökte sin lärare i avsikt att kräva bättre betyg. - medgivande (eller motsats) Trots sin okunnighet blev Ingeborg godkänd. - jämförelse Torsten äter som en häst. I likhet med Gudrun älskar han kinamat. * agent Agent är den som utför handlingen i en passiv sats: Dikten blir läst av mig. av mig är agent Dolores Meden

9 * satsadverbial Det finns två grupper av satsadverbial: allmänna satsadverbial som hänför sig till hela satsen och framhävande satsadverbial som framhäver enskilda led i en fras eller sats och placeras oftast framför dessa. - allmänna satsadverbial har undergrupperna: _nekande _modala _konjunktionella - framhävande satsadverbial De allmänna satsadverbialens hänför sig till hela satsen eller till enskilda satsled (nekande). _nekande De nekande satsadverbialen negerar satsinnehållet med ord som: inte, ej, icke, ingalunda: Det går inte att köpa böcker i en garnaffär. man kan också använda ord som: varken... eller.., knappast (troligen inte), aldrig (som samtidigt har tidsbetydelse), ingenstans (som samtidigt har rumsbetydelse). Denna boken är varken billig eller bra. _modala De modala satsadverbialen uttrycker talarens hållning till satsens innehåll med ord som: kanske, säkert, ju, väl, nog, faktiskt, verkligen, minsann: Jag kan tyvärr inte komma. _konjunktionella De konjunktionella satsadverbialen uttrycker en logisk relation mellan satsens innehåll och kontexten. De har starka likheter i betydelse med konjunktionerna. De delas upp i följande grupper: ~ sammanbindande (ex. dessutom, också, även, vidare, heller) ~ särskiljande (ex. alternativt, antingen (eller), varken (eller), ) ~ motsättande (ex. däremot, tvärtom, emellertid, ändå) ~ förklarande (ex. nämligen) ~ konklusiva (alltså, följdaktningen, sålunda) Dolores Meden

10 De framhävande satsadverbialen framhäver en sats eller enskilda led i en fras och de placeras vanligen framför dessa. Man använder ord som: bara, just, särskilt, åtminstone, till och med, bland andra: Den senaste veckan har vi åtminstone inte haft storm. Attribut Attribut står som bestämningar till substantiv och ibland även till pronomen och räkneord som är substantiviska till sin karaktär. De står i omedelbar anslutning antingen före eller efter huvudordet. Attributen definierar närmare huvudordet.de finns som: * adjektivattribut * genitivattribut * måttsattribut * innehållsattribut * prepositionsattribut * adverbattribut * apposition * epitet * infinitivattribut * relativattribut * satsattribut * adjektivattribut Till gruppen adjektivattribut brukar man föra in adjektiv, participformer, förenade pronomen av olika slag och räkneord det vill säga ord som har en adjektivisk användning. adjektiv particip pronomen räkneord en liten pojke ett slående uttryck detta förhållande fem apelsiner ett grönt äpple en jublande man några äpplen en miljon väljare ett sött äpple en sårad soldat allt hopp den andra terminen Dolores Meden

11 * genitivattribut Det finns lite olika uppfattningar om possessiva pronomina tillhör adjektiv- eller genitivattributen. Denna tvist beror på att de fyller samma syntaktiska funktion men man kan inte alltid identifiera en genitivändelse -s. Hennes bil har ändelse medan min bil inte har det. Genitivattribut hänför sig till: - possessiv genitiv Possessivt genitiv uttrycker ägande och består av ett substantiviskt ord i genitivform. bokhyllans hyllor - subjektiv genitiv Substantiv som uttrycker någon slags aktivitet, fysisk eller mental och som är i genitiv kallas subjektiv genitiv. Det är inte alltid lätt att skilja mellan possessiv och subjektiv genitiv. Vidare se kan ett uttryck även vara dubbeltydigt: Austen's böcker kan antingen vara böckerna hon äger (possessiv genitiv) eller böckerna hon skrivit (subjektiv genitiv) - kvalitativ genitiv Kvalitativ genitiv betecknar mått, värde etc. två års vänta första klassens undervisning - objektiv genitiv Objektiv genitiv innebär att substantivet som har genitivändelsen inte äger det som den står i relation till: barnens uppfostran barnen står i genitiv men det är inte de som uppfostrar sig själva utan någon annan Dolores Meden

12 * måttsattribut och innehållsattribut Ofta kan man ömsesidigt byta ut måttsattribut och innehållsattribut. I svenskan är huvudordet ämnesnamnet och måttet är måttsattribut: en kopp kaffe en kopp = måttsattribut kaffe = huvudord / innehållsattribut i slovenskan gäller det omvända eftersom huvudordet står i genitiv. * prepositionsattribut och adverbattribut * apposition * epitet * infinitivattribut * relativattribut * satsattribut Predikativ Dolores Meden

13 från: Hultman, Tor G. Svenska Akademiens språklära Ljung, Magnus & Ohlander, Sölve, Allmän grammatik Nilsson, Morgan, Allmän grammatik för begynnande slavister Dolores Meden