SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
|
|
- Anita Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas flera attribut till nominalfrasen. Attributen kan delas in i beroende på var de uppträder syntaktiskt. närmast framför substantivet står adjektivattribut, t.ex. (den) blyge pojken närmast efter substantivet står prepositionsattribut som består av en prepositionsfras, t.ex. damen på bilden adverbattribut som består av adverb, t.ex. flickan därframme infinitivattribut som består av en infinitivfras, t.ex. vanan att sova satsattribut som består av en bisats, t.ex. flickan som springer framför eventuella adjektivattribut står kvantitetsattribut eller kvantifikatorer, t.ex. räkneord (två flickor) kvantitativa (obestämda, indefinita) pronomen (t.ex. många flickor) måttsbetecknande nominalfraser (tre liter vatten) framför eventuella kvantifikatiorer/kvantitetsattribut står bestämda attribut, t.ex. bestämda pronomen (den där boken), possesiva pronomen (min bok), och genitivattribut (flickans bok) Obs! De bestämda attributen räknas inte alltid som attribut, ofta räknas de till en egen kategori, determinerare. framför eventuella bestämda attribut står bestämda kvantifikatorer eller totalitetspronomen, t.ex. alla, båda, hela.
2 BISATSER Nästa alla bisatser inleds men en subjunktion, ex. att, om, därför att, eftersom: Jag vill att du köper en till. Jag köper två om jag har råd. Jag köpte två därför att du sa det. - Jag köpte två för att du sa det. Jag köpte två eftersom du behöver dem. Ibland inleds en bisats med ett relativt pronomen: Jag köpte två som du sa. Ibland utelämnas subjunktionen: Jag tror Ø du köper en i present. Ordföljden i bisatser är mindre flexibel än i huvudsatser. Man vill t.ex. ogärna ha något annat än subjekt på första plats. Jag vill att du köper en till.? Jag vill att en till du köper. (Poetiskt?) Ordföljden skiljer sig även åt mellan huvud- och bisatser. Mest märkbart är placeringen av negationer, som i huvudsatser kommer efter det finita verbet, men i bisatser kommer före det finita verbet. Det blir inte regn. Jag hoppas att det inte blir regn. *Jag hoppas att det blir inte regn. Man kan använda detta för att testa om satsen är en huvud- eller bisats. Kan man sätta inte framför det finita verbet är det ganska säkert en bisats. (Undantaget är huvudsatser som innehåller kanske, t.ex. Kanske professorn inte kommer.) Märk! Däremot är det mindre säkert att en sats där inte kommer efter det finita verbet är en huvudsats. Huvudsatsordföljd i bisatser är rätt vanlig, åtminstone i talspråk, t.ex. Jag vill framhålla att den här frågan får vi inte lämna olöst. I bisatser kan man även utelämna hjälpverben har och hade, speciellt i skriftspråket, t.ex. Regeringen förklarade att alla nödvändiga åtgärder redan vidtagits.
3 Bisatsernas syntaktiska funktion o nominala bisatser som mest fungerar som: subjekt, t.ex. Att syrran köper dyra presenter är skoj. objekt, t.ex. Jag vet att det är rea där. o adverbialbisatser, som huvudsakligen fungerar som adverbial, t.ex. Jag ska köpa polotröjan när jag får lön. o relativa bisatser, som mest fungerar som attribut till nominalfraser, t.ex. Snubben som går där köpte den sista polotröjan. Olika typer av bisatser o Dahl skiljer på tre huvudtyper av bisatser (baserat på deras uppbyggnad): konjunktionsbisatser (som bildas genom subjunktioner, dvs. det som Dahl kallar underordnande konjunktioner, man skulle också kunna kalla det för subjunktionsbisatser ) relativa bisatser frågebisatser o Konjunktionsbisatser Den vanligaste subjunktionen i sådana satser är att. Bisatsen bildas vanligtvis med att + påståendesats: Jag hoppas att jag ska få många julklappar. (objekt) Att vi får många julklappar är viktigt. (subjekt) Risken att jag kommer få för många julklappar är minimal. (attribut) Man kan bli bortskämd genom att man får många julklappar. (preposition + att-sats som adverbial) Men andra subjunktioner kan dessa bisatser också fungera som adverbial. T.ex.: tidskonjunktioner / temporala konjunktioner (När han kommer går jag) villkorskonjunktioner / konditionala konjunktioner (Om han kommer går jag) orsakskonjunktioner / kausala konjunktioner (Eftersom han kommer går jag) avsiktskonjunktioner / finala konjunktioner (Jag går för att du ska vara ensam) följdkonjunktioner / konsekutiva konjunktioner (Han åt så att han sprack) koncessiva konjunktioner (Fast jag har ätit är jag hungrig)
4 o Relativa bisatser Relativa bisatser inleds vanligtvis med ett relativt pronomen, t.ex. som, vilken, vad eller ett relativt adverb, t.ex. där, dit, när, då, och fungerar oftast som attribut till en nominalfras. Jämför: Alla studenter var missnöjda med föreläsaren. Alla studenter som hade fått underkänt på tentan var missnöjda med föreläsaren. Detta är ett exempel på en restriktiv bisats, dvs. den begränsar referensen hos den nominalfras som den tillhör. Ett exempel på en icke-restriktiv bisats är t.ex. Föreläsaren, som var på ovanligt dåligt humör, underkände samtliga studenter. Relativsatsen begränsar inte i detta fall referensen (det är föreläsaren oavsett om bisatsen finns med eller ej). Istället ger den ytterligare information om referenten. Ibland saknar den relativa bisatsen ett inledande led (och kan då bara vara restriktiv): Boken du talade om verkar intressant. Här är du talade om inte en fullständig sats, det finns ett tomt led. En fullständig sats hade varit du talade om boken. Istället kombinerar man den ofullständiga satsen och substantivet. Detta får sedan fungera som subjekt i en annan sats. Alltså: boken du talade om verkar intressant
5 En relativ bisats innehåller alltid ett tomt led, men om det är subjektsplatsen som är tom måste vi sätta som framför relativsatsen: boken som ligger på bordet Boken som ligger på bordet är ny. *Boken ligger på bordet är ny. Man kan naturligtvis även säga Boken som du talade om, men i dessa fall är som inte obligatoriskt. o Frågande bisatser (Frågebisatser) Kallas också indirekta frågor (direkta frågor är själständiga frågesatser) Som andra frågesatser kan frågande bisatser delas in i ja-nej-frågor, t.ex. Hon frågade om bussen var försenad (direkt fråga: Är bussen försenad? ) frågeordsfrågor, t.ex. Jag frågade vem som kan hjälpa mig (direkt fråga: Vem kan hjälpa mig? ) Två saker skiljer indirekt frågeordsfrågor från direkta: ordföljden är alltid rak (subjektet kommer före det finita verbet), jmf. a) Han frågade: När dog Gustav II Adolf? (direkt) b) Han frågade när Gustav II Adolf dog. (indirekt) man sätter in som efter frågeordet om det är subjekt, jmf. a) Jag frågar: Vem kan hjälpa mig? (direkt) b) Jag frågar vem som kan hjälpa mig. (indirekt)
Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merSyntax Fras, sats, mening
Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs mer14. Sammansatta satser
14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:
Läs merRyska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Läs merFundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,
Läs merSatsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Läs merLingvistik IV Konstituenter och frasstruktur
Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan
Läs merHuvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Läs merSidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?
Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade
Läs merHar/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när
Läs merSatsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad
Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt
Läs merFraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper
Läs merGrundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merMening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?
Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har
Läs merKort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Läs merAtt analysera andraspråkstexter
Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs merSatsled och satstruktur
Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser
Läs merOlika typer av satser
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Olika typer av satser Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merSatser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs merElementa i Allmän grammatik
Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit
Läs merGrim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Läs merDom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.
1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merKoreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon.
UL UNIVERITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. VT2003 RÅKTYOLOGI Vad är (språk)typologi? o Inom typologin är man intresserad av att jämföra den språkliga (strukturella) variationen hos
Läs merPredikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat
Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat Subjekt =Vem, vilka eller vad gör predikatet? Tänk på att ordet det är ett subjekt (1) Ta ut predikat och subjekt
Läs mer4. Bedömning av delprov C
4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader
Läs merKonstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April
Konstituenter och frasstruktur 729G49 16 April Dagens föreläsning Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer Vad hände? Mannen bet hunden man -> man (rot) + en (suffix) [bestämd betydelse]
Läs merFraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser
Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer
Läs merMotsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C UPPSATS Svenska som andraspråk C Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? En jämförelse mellan elevers språkliga
Läs merFörhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *
David Petersson Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * Sammandrag. Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsatsegenskaper och det är inte
Läs merVärldens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;
Läs merSfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv
Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning
Läs merDenna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden
Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter
Läs merFrån tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!
Från tal till skrift Susan Nieland Välkomna! Cirkelmodellen Utvidga kunskapsområdet. 1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera olika typer av texter för att få förebilder. 3. Skriv en gemensam text.
Läs mer2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Läs merSyntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar
Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem
Läs mer1. INLEDNING 1. 1.1. Mål, material och metod.. 2 2. SUBJEKT FORM OCH BETYDELSE 3
1. INLEDNING 1 1.1. Mål, material och metod.. 2 2. SUBJEKT FORM OCH BETYDELSE 3 2.1. Nominalfras som subjekt 3 2.2. Subjektets kärna nexus 5 2.3. Pronomen som subjekt... 9 3. SUBJEKTTVÅNGET... 11 3.1.
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen
Läs merDel A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund)
Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) 1. Personer som är födda före andra världskriget, har säkert ett speciellt förhållande till radion.
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merSVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman
Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska
Läs merByggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner
Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser
Läs merORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.
OÖ vning 1 SATSDELAR Dela upp följande meningar i SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. ORDKLASSER Hitta alla ord som
Läs merLexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet
Läs merBedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?
Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
Läs merKAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack
KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:
Läs merHur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar.
Kandidatuppsats Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Författare: Johanna Novaković Eklund Handledare: Jan Einarsson Examinator: Maria Lindgren
Läs merOrdföljd i andraspråksinlärares svenska
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Ordföljd i andraspråksinlärares svenska Anna Bjerkstig Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SSA133 Vårterminen 2012 Handledare: Roger Källström
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen
Läs merSkriva berättande texter
Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och
Läs merRelativsatser i svenska som andraspråk
LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Nordiska språk C-UPPSATS Svenska som andraspråk SVEK02 Susanna Malmberg VT 2014 Relativsatser i svenska som andraspråk En studie av andraspråksinlärares behärskning
Läs merLATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar
LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken
Läs merSvenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57
Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket
Läs merdessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.
Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja
Läs merDe som (som) vi använder
De som (som) vi använder En korpusstudie av optionellt som i svenska objektsrelativsatser Henriette Matz Institutionen för lingvistik C-uppsats 15 hp Allmän språkvetenskap Kandidatuppsats i lingvistik
Läs merKoll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner
Koll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner Stefan Blom Större delen av min undervisningstid på Mälardalens högskola innebär att jag inom ämnet svenska utbildar blivande lärare. De grundläggande
Läs merMer om bisatser och skillnaden mellan de och dem
Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi
Läs merTextgrammatisk ordföljd
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Textgrammatisk ordföljd Solveig Malmsten Sammanhang i text Fullständiga och språkligt korrekta meningar är i sig inte nog för att utgöra en text Exempel: Sveriges kung
Läs merDelkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
Läs merAso Asinger www.asinger.net. Satslära
Satslära الجملة تشكيل 1 En mening Man börjar en mening med stor bokstav på första ordet. Efter sista ordet i meningen sätter man punkt, frågetecken eller utropstecken. Vi kan inte hitta Olle! Han tyckte
Läs merTräningshäfte ordklasser (Venus)
Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merArbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan
Läs merGrammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Läs merSimon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke
DRAKEN Av Simon Kraffke 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Erik och jag är 7 år och jag bor på en gård och den gården heter Hemlighetensgård bara för att vad som helst kan hända här. Och den gården ligger
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.
Läs merReglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken
1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening
Läs merBedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019
Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019 Del 1: Analysuppgifter 1.1 Analysera utdraget ur Ivoria utifrån Henricsons kapitel. Kom ihåg att
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merBedömning av delprov A diskussion och information
Bedömning av delprov A diskussion och information Delprov A prövar elevens förmåga att skriva en utredande text som är anpassad till den vetenskapliga texttypens krav. Denna typ av skrivande har en framskjuten
Läs merStudiebrev 6. lära dig skillnaden mellan substantiviska och adjektiviska pronomen. lära dig de vanligaste underkategorierna för pronomen
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 6 Nu har vi lärt oss de flesta av de tunga ordklasserna. Pronomen är dock
Läs merVärldens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga
Läs mer729G09 Språkvetenskaplig databehandling
729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik
Läs merSvenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu
Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa
Läs merEn anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?
26 juli B2- extraintensiv Idag: Runda- Hur mår ni? Frågor på läxan Gårdagens ord Personliga brev och CV:n PAUS Presens perfekt eller preteritum perfekt utan har eller hade Relativa som LUNCH Repetition
Läs merKODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual
KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala
Läs merFacit till FRAMSTEGSTEST 1
Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:
Läs mer11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Språkkunskap B 11SV20 vt-16: Språkkunskap B C1SV60 vt-16: Språkkunskap B 11SV20 vt-15:
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merBisats eller infinitivfras?
UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE, 15 HP Institutionen för nordiska språk Svenska 4 VT 2017 Bisats eller infinitivfras? Fria adverbial med ett inledande för att Anna-Karin Rodhe Handledare: Mikael Kalm
Läs merNORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart A1+A2 и Form i fokus A. Имя и фамилия учащегося/учащейся...
NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart A1+A2 и Form i fokus A Имя и фамилия учащегося/учащейся... Выполнение письменной работы за 1-й семестр обучения рассчитано
Läs merEn studie av nominalfrasers uppbyggnad i elevtexter från årskurs 3
Rapport nr: 2016vt02041 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp En studie av nominalfrasers uppbyggnad i elevtexter från
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merEn typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1
Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta
Läs merFörord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Läs merLunds universitet VT 2013 Handledare: Gunlög Josefsson. En undersökning om hur varken eller och vare sig eller används i autentiskt skriftspråk
Svenska språklig inriktning Anna Smålander Språk- och litteraturcentrum Lunds universitet Handledare: Gunlög Josefsson En undersökning om hur varken eller och vare sig eller används i autentiskt skriftspråk
Läs mer