Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?"

Transkript

1 Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har ett subjekt och ett eller flera verb. Jag är ett subjekt, gillar är ett verb. Några exempel: Subjekt Det regnar idag. Hon dricker te. Bussen går klockan nio. Jag var i skolan igår. Det är ganska varmt idag De här meningarna är huvudsatser med rak ordföljd! Huvudsats En huvudsats är en sats som kan vara själv. Den kan vara en egen mening. En huvudsats kan vara ett påstående. Subjekt Det regnar idag.

2 En huvudsats kan ha rak ordföljd. Då kommer subjektet först. Subjekt Det regnar idag. En huvudsats kan också ha omvänd ordföljd. Det betyder att satsen börjar med något annat än subjektet. Då kommer subjektet på tredje plats. Tid Subjekt Idag regnar Det. Om en huvudsats är ett påstående kommer verbet ALLTID på plats 2! En huvudsats kan också vara en fråga. Då kommer verbet först och subjektet på plats 2. subjekt Regnar det i dag? En fråga kan också börja med ett frågeord. Då kommer verbet på plats 2. Frågeord Var bor du? Exempel på frågeord är: Var, vad, när, hur, varför, vilka, vem Undantag: En imperativsats saknar subjekt. De slutar ofta med! (utropstecken). et är i formen imperativ.

3 Exempel: Skynda dig! Kom! Ramla inte! Repetition: En sats har ett subjekt och minst ett verb. Ordföljden kan vara rak (subjektet först) eller omvänd (börjar med något annat än subjekt, t.ex., tid, plats) et kommer ALLTID på plats 2. Undantag: Frågor. En fråga kan börja med verbet, då kommer subjektet på plats 2. Om frågan börjar med ett frågeord blir ordföljden omvänd (frågeord, verb, subjekt) eller rak (om frågeordet också är subjekt, t. ex. Vem kom mer imorgon? ) Imperativsatser har inte subjekt. Andra satsdelar Det finns andra delar i en sats. Objekt: Jag köper mat. Hon slog honom i magen. Det var en kall dag. Har du skrivit ett brev? Adverb (satsadverbial): Jag köper ofta mat. Hon slog inte honom i magen. Det var en ganska kall dag. Jag skriver aldrig brev. Tid (tidsadverbial): Jag ska gå till affären klockan tio. Hon slog honom igår. Det var en ganska kall dag idag. Jag skrev ett brev förut. Plats (platsadverbial): Jag ska gå till affären klockan tio. Det är ofta kallt i Sverige på vintern. Jag satt hemma och skrev ett brev. adjektiv, partiklar m m: Hon skriver snabbt.

4 Det regnade inte så mycket den dagen. Jag väntade länge på migrationsverket. Jag tycker om att läsa. Hon gick ut genom dörren. Jag lyssnar på dig. Ordföljd, huvudsats med ett verb Många olika delar kan stå först i en sats. Det som står först kallas fundament. Fundantet kan vara flera ord, det kan också vara en hel bisats (exempel: När hon kom hem tittade hon på TV). 1 Subjekt Adverb Partikel m.m. (Adjektiv +) plats Tid objekt Jag köper - alltid - mat på ICA på fredagar. Varför kom du inte - - hem igår? Tycker - du - om glass? Varför har hon inga skor? Det kom - inte så mycket snö - förr-förra vintern. När åker du I morgon? står på andra plats (2) om det inte är fundament (frågor). Subjekt står först eller på plats 3 (om det inte är en fråga som börjar med ett verb, då står det på plats 2). Adverb står efter första verbet och subjektet. Plats kan stå först, sist eller näst sist. Tid kan stå först eller sist.

5 Ordföljd med två verb I många satser finns det två eller flera verb. De kommer inte alltid direkt efter det första verbet. 1 verb subjekt adverb 2 Plats/tid Det ska regna i dag. Ska - det regna i dag? Det ska inte regna imorgon. Nästa lördag kommer jag kanske åka till Borås. Två huvudsatser i samma mening En mening kan ha flera satser. Om satserna är huvudsatser sätts de ihop med konjunktioner. Konjunktioner är ord som knyter ihop satserna. Några konjunktioner som knyter ihop huvudsatser är: och, men, eller, för, utan Exempel: Jag kör inte bil till skolan, utan jag åker buss. Jag åker inte buss men jag åker tåg. När du har två huvudsatser tillsammans kan du ta bort subjektet och verbet i den andra satsen, om dessa är samma som i den första satsen. Exempel: Jag kör inte bil till skolan, utan går. Jag åker inte buss men tåg. Det är vanligare att säga: Sara går till affären och köper frukt Än: Sara går till affären och hon köper frukt. En bisats kan stå före eller efter en huvudsats. Jag blir glad om du kommer imorgon.

6 Om du kommer imorgon blir jag glad. En bisats kan inte vara en egen mening. En bisats börjar med en bisatsinledare Bisatsinledare En bisatsinledare är ordet som står först i en bisats. (Inledare = det som är först) Exempel på bisatsinledare: Underordnande konjunktioner: därför att eftersom medan innan när om att tills fast(fastän) trots att Andra vanliga bisatsinledare: att som där då

7 Frågeord (vem, vad, när, hur, varför m.m.) kan också vara bisatsinledare om det är någon som säger något. Exempel: Han frågade var hon bodde. Han frågade (huvudsats) var han bodde (bisats). Ordföljd i bisatser En bisats har nästan alltid rak ordföljd. Det betyder att subjektet står först. Men det är inte samma ordföljd som för huvudsats. huvudsats bisatsinledare subjekt verb plats tid Kalle säger att han kommer hem imorgon I en bisats kommer adverbet före verbet ( i huvudsats kommer det efter verbet). huvudsats bisatsinledare subjekt adverb verb plats tid Kalle säger att han inte kommer hem imorgon Jämför: Huvudsats: Han kommer inte hem i morgon. Bisats: ( Han sa) att han inte kommer hem imorgon. Huvudsats och bisats tillsammans. Om bisatsen står före huvudsatsen är bisatsen huvudsatsens fundament. Huvudsatsen får omvänd ordföljd. 1 (bisatsen) verb subjekt Om du kommer blir Jag glad Medan hon gick började det regna

8 Olika bisatser Orsaksbisatser börjar med därför att eller eftersom. Jag kan inte komma idag eftersom jag är sjuk. Motsatsbisatser börjar med trots att, fastän/fast och även om Hon kom till skolan fastän hon var sjuk. Även om jag är trött går jag upp klockan 7. Att-bisatser börjar med att står ofta efter säga, svara, berätta, tycka, mena, tro Jag trodde att du kom från USA. Villkorsbisatser börjar med om, ifall Jag blir glad om du kommer. Ifall du inte kan komma måste du ringa. Tidsbisatser börjar med när, medan, innan, tills, (inte) förrän När jag har ätit borstar jag tänderna. I Sverige får du inte köpa öl förrän du är 18 år (förrän används när det finns en negation i huvudsatsen) Frågandebisatser börjar med om Jag undrar om du kommer imorgon? Avsiktsbisatser börjar med för att Jag gick ut för att få lite frisk luft. Konsekvensbisatser börjar med så att Du måste äta så att du orkar arbeta. Det regnar så mycket att vi inte kan gå ut. Jämförandebisatser börjar med som, än Jag är inte så duktig på fotboll som du. Du är bättre på fotboll än mig.

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång. 1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på

Läs mer

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära Satslära الجملة تشكيل 1 En mening Man börjar en mening med stor bokstav på första ordet. Efter sista ordet i meningen sätter man punkt, frågetecken eller utropstecken. Vi kan inte hitta Olle! Han tyckte

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan

Läs mer

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte Veckobrev v47-49 Flykten Diktamensmeningar De var mycket kära och de planerade att gifta sig i september. Efter bion sa de hej då till varandra. Erika pekade på ett hus bakom soldaterna. Hon försökte gå

Läs mer

1. Ordföljd i huvudsatser allmänt

1. Ordföljd i huvudsatser allmänt 1. Ordföljd i huvudsatser allmänt I påståenden blir ordföljden denna: Subjekt, plats, tid Verb 1 Subjekt Verb 2 Objekt Plats, tid Emma Där Nästa vecka arbetar säljer ska hon Emmas man hjälpa skor. henne.

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN: 978-91-47-11783-3 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni

Läs mer

Träna ordföljd. Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!)

Träna ordföljd. Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!) Träna ordföljd Mening Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!) Exempel: Jag gillar glass. Känner du Hibaq? Haybe går på Gökstensskolan.

Läs mer

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också Veckobrev v4-6 Zlatan Läxa med meningar till torsdag den 24 januari. Hans pappa är bosnier och hans mamma är kroat. Där fick han mat men det var ofta bråk hemma. Han älskade sin fotboll men han var inte

Läs mer

Prata om tid (repetition)

Prata om tid (repetition) Prata om tid (repetition) Vad hände i era liv a) för 10 år sedan? och b) för 1 år sedan? Vad ska ni göra om tre timmar? Hur länge har ni studerat och kommer ni att studera på Aaltouniversitetet? Vad gjorde

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Träna svenska A och B. Häfte 7 Klockan

Träna svenska A och B. Häfte 7 Klockan Träna svenska A och B Häfte Klockan 0 Del analog klocka Vad är klockan? Läs klockan är tolv klockan är ett klockan är två klockan är tre klockan är fyra klockan är fem klockan är sex klockan är sju klockan

Läs mer

forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du?

forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du? 3 oktober B2 del 1 Idag: Hur mår du? Frågor på ordkorten Grammatikläxan Lyssna på Höstvisa 19.05-19.15 PAUS Ordkort Hur mår du? Frisk Inte hundra, inte på topp Hängig Inte helt kry Krasslig Sjuk Dunderförkyld

Läs mer

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 1:1 1 Eleven som går i första klass har samtalat med sin lärare om en

Läs mer

Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: 15 högskolepoäng.

Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: 15 högskolepoäng. Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: C0IA00 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-10-10 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Välkommen att träna skriva!

Välkommen att träna skriva! Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både

Läs mer

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först) Tisdag 21 mars Ordföljd - Påstående = information - Fråga: fråga med frågeord och ja-/nejfråga - Uppmaning = imperativ Påstående Anna och Daniel åker tåg. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) När åker

Läs mer

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa. Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

- Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar

- Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar Textbindning - Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar 1 KONJUNKTIONER Konjunktioner är bindeord som knyter ihop satsdelar. Konjunktioner

Läs mer

Resa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola

Resa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola Resa med barn Ja, Joanna, det här är den sista dagen för mig innan semestern. Ska du åka på semester snart? Ja, jag jobbar en vecka till men sen ska jag resa ganska mycket. Och vi kommer både att åka båt

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Facit Mango Grammatik Ordklasser Fortsättning

Facit Mango Grammatik Ordklasser Fortsättning 1 Facit Mango Grammatik Ordklasser Fortsättning Mera verb s. 68-71 1. a) Beatrice b) Felix c) Gustaf d) Anton e) Christoffer 2. a) Beatrice b) Felix c) Gustaf d) Anton e) Chistoffer 3. a) skriven b) stängda

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper

Läs mer

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet!

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet! NIVÅER A1-A2 1. Välj rätt alternativ 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag. A. i B. på C. till D. om 2. -. kommer din fru? Från Italien. A. Vart B. Var C. Varifrån D. Vad 3. Vad kör du bil? En Volvo. A.

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Dessa satsdelar har en speciell placering i förhållande till varandra. Frukost. inte. äter 1/1. frukost. inte. han. inte. han. frukost. inte.

Dessa satsdelar har en speciell placering i förhållande till varandra. Frukost. inte. äter 1/1. frukost. inte. han. inte. han. frukost. inte. ^' En sats består av olika satsdelar, t. ex. ^:L^^-^-^ faktiskt etc. Dessa satsdelar har en speciell placering i förhållande till varandra. y^^^^^^^^ss^y^ ning). påstående Emil s äter 1/1 inte x frukost

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B)

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) 1 Kopiera spelplanen på hårt papper, helst i A3-format. 2 Kopiera lämpligt antal spelkort. 3 Alla spelkort läggs på mitten av spelet. 4 På ena sidan

Läs mer

14. Sammansatta satser

14. Sammansatta satser 14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Satsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer

Satsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer venskan i tvärspråkligt perspektiv atsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer olveig Malmsten venskans satsgrammatiska ordföljdsregler Påstående huvudsatser & frågeordsfrågor Fundament Finit

Läs mer

Svenska från början 3

Svenska från början 3 Svenska från början 3 1 Fyll i rätt ord Höger patienten studenten hämta vann hjälp CV Viktigt 1. Här kan du få att sluta röka. 2. Bilar ska köra på sida i Sverige. 3. Det är att ha ett körkort. 4. Läkaren

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

Ett informationshäfte. Namn:

Ett informationshäfte. Namn: Ett informationshäfte Namn: Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL Pronomen subjekt. 1 - Jag 2 - De 3 - det 4 - Vi 5 - Du 6 - Ni 7 - Han. 2 - Verb

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL Pronomen subjekt. 1 - Jag 2 - De 3 - det 4 - Vi 5 - Du 6 - Ni 7 - Han. 2 - Verb Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Pronomen subjekt 1 - Jag 2 - De 3

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN SKOLGÅRDSBILD 1 UPPGIFT I det här exemplet pratar

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk.

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. Ewa Pawlowska Specialarbete, 15 hp Svenska

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Svenska 3 ANSWER KEY MÅL Fraser. 1. a) trevligt 1. b) detsamma 3. när 4. intressant 5. tycker. 2 - Ordföljd

Svenska 3 ANSWER KEY MÅL Fraser. 1. a) trevligt 1. b) detsamma 3. när 4. intressant 5. tycker. 2 - Ordföljd Svenska 3 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Fraser 1. a) trevligt 1. b) detsamma

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV: Alla mina (fin) saker Jag har många saker.

Läs mer

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef? 26 juli B2- extraintensiv Idag: Runda- Hur mår ni? Frågor på läxan Gårdagens ord Personliga brev och CV:n PAUS Presens perfekt eller preteritum perfekt utan har eller hade Relativa som LUNCH Repetition

Läs mer

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * David Petersson Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * Sammandrag. Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsatsegenskaper och det är inte

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Saki: I söndags, åkte jag till Gröna Lund med min pojkvän. Vi åkte många attraktioner. Bläckfisken var roligast. Och Insane var också jättebra.

Saki: I söndags, åkte jag till Gröna Lund med min pojkvän. Vi åkte många attraktioner. Bläckfisken var roligast. Och Insane var också jättebra. Läxa till tisdag 5 juni Skriv text ÖB/47 presens till preteritum ÖB/51 Olgas vecka - ordföljd! ÖB/52 Klockan - skriv hela meningen! (Kvart över åtta börjar jag skolan) TB/56

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE A2 A2+ Poäng:./Max 74p

TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE A2 A2+ Poäng:./Max 74p TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE A2 A2+ Namn:. Datum:.. Poäng:./Max 74p 1. Markera rätt svar 1. Jag är väldigt trött. Jag har inte sovit... 2. Man får inte... från skolan. a) i tre nätter

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om???

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Lektion 4 Fraser: Vi lär oss verb Tycker om Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Grammatik: En/ett + den/det + Adjektiv Verb En dag: På morgonen: Vaknar Stiger

Läs mer

Verb betecknar vad någon eller något

Verb betecknar vad någon eller något Tio ordklasser Substantiv är benämningar på människor, djur, föremål, känslor, egenskaper och företeelser. EXEMPEL: indian, häst, sadel, glädje, mod, tävling De flesta substantiv kan ha singalar form (en

Läs mer

VERBGRUPPER.

VERBGRUPPER. VERBGRUPPER 1 Grupp 1 1. Verben i grupp 1 har a i alla former eftersom stammen slutar på a. 2. Verben slutar på r i presens, de i preteritum och t i supinum. 3. Infinitiv och imperativ har samma form.

Läs mer

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över. OÖ vning 1 SATSDELAR Dela upp följande meningar i SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. ORDKLASSER Hitta alla ord som

Läs mer

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna! Från tal till skrift Susan Nieland Välkomna! Cirkelmodellen Utvidga kunskapsområdet. 1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera olika typer av texter för att få förebilder. 3. Skriv en gemensam text.

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan Svenska från början 1 1 Hej! - Vad heter du? - Jag heter. - Hur gammal är du? - Jag är år. - Var bor du? - Jag bor på. - Hur många barn har du? - Jag har barn. - Vilket land kommer du ifrån? - Jag kommer

Läs mer

Skriv ett brev till en släkting

Skriv ett brev till en släkting Skriv ett brev till en släkting Du vill resa och hälsa på en släkting som du inte har träffat på länge. Skriv ett brev och berätta: när du kommer hur länge du tänker stanna vad ni kanske kan göra tillsammans

Läs mer

Tabell över verbets konjugationer

Tabell över verbets konjugationer Tabell över verbets konjugationer Grupp 1 Infinitiv Presens Preteritum Supinum - a - ar - ade - at arbeta arbetar arbetade arbetat Grupp 2a - a ringa Grupp 2b - a läsa Grupp 3 - bo Grupp 4 - a dricka skriva

Läs mer

Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat

Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat Subjekt =Vem, vilka eller vad gör predikatet? Tänk på att ordet det är ett subjekt (1) Ta ut predikat och subjekt

Läs mer

Alla bokstäver bildligt och uttalsmässigt Förstå alla ord vid bokstävernas berättelser

Alla bokstäver bildligt och uttalsmässigt Förstå alla ord vid bokstävernas berättelser en för Förskoleklassen Alla bokstäver bildligt och uttalsmässigt Förstå alla ord vid bokstävernas berättelser Skriva från höger till vänster Skriva alla bokstäver åtskilda Skriva sitt namn utantill Namn

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1 Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. Leta upp och ringa in adjektiven som är insprängda i rutmönstret! Orden står både vågrätt och lodrätt. 2. Här kommer en tempusövning!

Läs mer

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Lektion 5-2016 Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Dagens dikt Idag är det onsdag. Vi studerar svenska. Igår var det tisdag och det regnade inte. Då studerade vi också svenska. men

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer