Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Transkript

1 TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING

2 1 SAMTAL OM EN SKOLGÅRDSBILD 1 UPPGIFT I det här exemplet pratar en elev med sin andraspråkslärare dels om en bild som visar våraktiviteter på skolgården, dels om vad hon själv brukar göra på rasterna. Bilden är en viktig förutsättning för meningsskapandet. pojke och två pojke och kommer en pojke och en pojke på vatten hoppa uttrycker substantivens plural med många i stället för med ändelse (här antal) använder ofta ord på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i infinitiv Och oj Aj min byxor uttrycker åsikter på ett enkelt sätt Ja, vad hände med byxorna? (de) jätte blöd utelämnar ofta kopulan (är/blev) Ja, de blev blöta. Jaa pojke hoppa på heter den? (pekar på bilden) tar hjälp av bilder för meningsskapandet Hopprep? ja Och en pojke ett flicka vatten kommer och på simma vatten här på (knackar med fingret på bilden) Ja, de har nåt som åker på vattnet ja En båt? Ja kommunicerar i hög grad med hjälp av gester och, mimik och behöver stöttning av läraren för att sätta ord på det kroppen uttrycker Klassen ringaring snart bildar nytt ord/gör omskrivning (rast?/ när det ringer?) Och en bil en kommer (knackar på bilden) ställer frågor ofta genom påståenden Tänker du på traktor Ja Vad brukar du göra när du har rast? Kull Leka kull? svarar på enkla frågor; visar övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång Ja, och gunga återger kortfattat Idag jag gunga inte leka kull en händelse med ett vardagligt ordförråd; behöver tid för att formulera sig Första kurragömma och nu ringaring jag gunga Just det, på första rasten lekte ni kurragömma. stöttar Ja och två rasten ska gunga på... tillsamman Marianne börjar uttrycka framtid med hjälp av ska (steg 2) fortsättning på nästa sida

3 1 2 ANALYS Konkret material som till exempel en bild är en förutsättning för kommunikationen. I det här samtalet ställer eleven själv frågor genom att knacka på bilden. Vid ett tillfälle följer eleven upp knackandet med heter den?, frågeordsfråga med utelämnat frågeord. en förenklar genom att använda verben i infinitiv, hoppa, leka, gunga. Men i ett mer frekvent verb använder eleven presens, kommer. en börjar använda prepositionen på men förenklar också ibland genom att utelämna den, som i (på) två rasten ska (jag) gunga på... tillsamman (med) Marianne. I exemplet förenklar eleven också genom att utelämna subjektet.

4 2 SAMTAL OM EN SKOLGÅRDSBILD 3 UPPGIFT I det här exemplet samtalar en elev med sin lärare om en bild som visar på våraktiviteter på en skolgård. n utmanar eleven förklara varifrån allt vatten kommer. här jag ser de spel kulor börjar använda substantivets böjningsformer Mm visar lyssnarstöd och han tog lite kulor och ta dom till henne han leker lite med jojo börjar skilja på olika tempusformer Och han hoppa hopprep visar sin förståelse alltmer i språklig form med ord och fraser som har bearbetats i undervisningen och han trampa på vatten använder förenklingar Dom spel leka med båt och han lägger två båt här hon inte han och deltar med stöttning i enkla samtal om sådant som händer utanför klassrummet Just det visar lyssnarstöd Varför är det så mycket vatten här, tror du? stöttar eleven för att den dära för att det nu här är snö sen blev (det?) lite sommar sen blev det finns inte snö börjar använda sambandsord; uttrycker på ett enkelt sätt jämförelser snön blir vatten börjar använda substantivets böjningsformer Precis... snön blir till vatten stöttar eleven för att det finns sol börjar använda bisatser Här är inte sommar här är vår utelämnar mer sällan kopulan ANALYS en berättar självständigt om vad han ser på bilden och läraren stöttar mest med korta bekräftelser. En något längre fråga, Varför är det så mycket vatten här, tror du? besvarar eleven utan tvekan och visar därmed en övergripande förståelse av anpassat talat språk, men mer underlag behövs för att kunna bedöma den observationspunkten. Konkret material som bild och skrift är förutsättningar för kommunikationen, men eleven visar alltmer språkligt att han förstår och använder då frekventa ord och fraser. en har börjat uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt men det är fortfarande vanligt med ett förenklat sätt att uttrycka sig, i exemplet han tog lite kulor och ta dom till henne skulle ett mer precist uttryck varit gav/ge dom till henne. en använder bisatser och sambandsord för att förklara hur snön omvandlas till vatten (för att; sen).

5 3 SAMTAL OM SKOLGÅRDSBILDER 4 UPPGIFT I det här exemplet samtalar eleven med sin lärare om skolgårdsbilder som visar olika årstider. en uppmanas att välja den av bilderna som hon helst vill tala om. De samtalar också om vad eleven skulle vilja göra på skolgården och vad hon gör på fritiden. Varför valde du just den här bilden? För att det ser mycket roligare än de andra här leker flera barn och här är det vinter det är lite kallt det finns och man kan ramla förstår den något ovanliga verbformen valde i normal talhastighet med visuellt stöd jämför på ett enkelt sätt förhållanden och erfarenheter och uttrycker åsikter om dessa; inleder huvudsatser med annan satsdel än subjektet och tillämpar inversionsregeln kongruensböjer adjektivet i predikativ ställning. (steg 4) det finns is och det är också jag vet inte har fångat upp omgivningens uttal vilket kan ge intryck av att eleven nått längre i sin språkutveckling än vad som är fallet sett till ordförrådet Men om vi tittar på den här bilden som du valde? Vad leker de? Här kanske lek här leker de vad heter det Brännboll Brännboll... Och här går de på styltor och här spelar de basket och kanske här kommer de spela igen fotboll uttrycker framtid på olika sätt, kommer (att) inleder huvudsatser med annan satsdel än subjektet och börjar med få undantag tillämpa inversionsregeln. (steg 4 och 5) Varför tror du att det är fotboll? För att det finns de här (pekar) Ja, vad heter ett sånt där? Jag vet inte Om du skulle vara ett av de här barnen på bilden, vilket skulle du vilja vara då? den Varför det? För att jag också spelar basket och jag vill träna mer på basket och jag går också på miniliga och där får och när det är slut på miniliga så får man medaljer uttrycker sig med viss precision grammatiskt och lexikalt här genom att placera satsadverbial (också) korrekt både i huvud- och bisats uttrycker framtid på olika sätt, (presens); tillämpar inversionsregeln även när en bisats inleder huvudsatsen. (Steg 4 och 5) fortsättning på nästa sida

6 3 5 Finns det något på den här skolgården som inte finns på vår? Skolan cyklarna den här stora med (ohörbart) Gräsmattan? Ne, nej en inte den den hära som går upp nej inte den En backe Bilden är här oumbärlig för meningsskapandet. När det är vinter så skulle jag vilja åka ner tillämpar inversionsregeln även när en bisats inleder huvudsatsen. (steg 4 och 5) Vad åker man på då? Om man har inte såna hära vad heter det Skidor? Nej. Den som man åker ner och den! En pulka Om jag har inte den så åker jag på rumpan tillämpar inversionsregeln även när en bisats inleder huvudsatsen. (steg 4 och 5) ANALYS en har fångat upp både omgivningens uttal och inversionsregeln, vilket kan ge intryck av att eleven har nått längre i sin språkutveckling än vad som gäller ordförrådet. I samtalet visar det sig att hon saknar ord som halkar, halt, ser ut, mål, backe, pulka, men klarar andra ord som styltor, medaljer, miniliga, som hon använt i sin vardag. en uttrycker framtid med hjälp av kommer (att) här kommer de spela igen fotboll. en visar prov på flera av observationspunkterna för högre steg men bland annat luckor i ordförråd gör att det här exemplet sammantaget bedöms som steg 3.

7 4 SAMTAL OM GEOMETRISKA BEGREPP OCH OM SKOLGÅRDSBILD 6 UPPGIFT en pratar med sin matematiklärare om geometriska begrepp och därpå med sin andraspråkslärare om en skolgårdsbild. De talar om rastvakternas roll och om leken kull. Är det nåt som är lika i de här figurerna? Om man drar streck från mitten här där dom blir båda två trianglar. Kan du jämföra triangeln och den här tiohörningen? Den har spetsiga och den har trubbiga förstår ett åldersadekvat, mer utmanande ämnesinnehåll; kongruensböjer adjektiven spetsig och trubbig, underförstår substantivet vinklar. Vad är det som har varit roligast när vi jobbat med geometri? Mäta dom Hur har vi gjort då när vi arbetat med mätning? Kan du förklara? Vi mätte dom hur mycket centimeter de var bisats (indirekt fråga) Hur gjorde vi då när vi mätte figurerna? Vi använde en linjal Kan du visa mig hur vi gjorde då på den här figuren? Vi läggde linjalen och sen tittade vi hur mycket centimeter det var vi gjorde hela den Vad heter det när man mäter runt hela figuren? visar säkerhet i tempusbruket,men övergeneraliserar den regelbundna preteritumformen (steg 3) inleder huvudsatsen med ett adverbial som följs av inversion; bisats (indirekt fråga) Mäta minns inte begreppet omkrets. Varför är det bra att det finns lärare ute på rasten? För om man skadar sig uttrycker det hypotetiska med hjälp av villkorsbisats inledd med om. Vad kan lärarna göra då om du skulle skada dig på rasten? läraren ställer en hypotetisk fråga De tog mig och läggde plåster och tvättade såret men eleven använder i sitt svar preteritum istället för konditionalis Hur gör man när man leker kull? Nån är kullare och sen måste den försöka kulla nån annan och då blir den andra kullare. Man ska springa ifrån kullaren tillämpar inversionsregeln då huvudsatsen börjar med tidsadverbial fortsättning på nästa sida

8 4 7 ANALYS en jämför, den har spetsiga och den har trubbig, och motiverar, om man skadar sig, och förklarar hur kull går till. Hon uttrycker sig lexikalt med större precision som till exempel trubbiga, spetsiga, mätte, skadar sig, såret. Grammatiskt uttrycker hon sig också med större precision och använder omvänd ordföljd (inversion) då ett tidsadverbial inleder huvudsatsen. Hon använder verbens tempus med större säkerhet, presens (skadar sig), preteritum (använde), hjälpverb + infinitiv (måste försöka kulla) samt framtid med hjälp av presens (då blir den andra kullare) och med hjälp av ska (man ska springa ifrån ). Hon använder också olika typer av bisatser till exempel indirekt fråga och villkorsbisats. en använder endast ett partikelverb och det är ett där betydelsen är genomskinlig, springa ifrån, medan andra mer lexikaliserade (ogenomskinliga) partikelverb saknas som när hon säger de tog mig och läggde plåster istället för ta hand om, sätta på, plåstra om.

9 5 SAMTAL OM GEOMETRISKA FIGURER 8 UPPGIFT Två elever ska samtala om geometriska figurer som de har arbetat med under en längre tid. n stöttar med frågor. I samtalet utgår de från ett konkret material i form av inplastade geometriska figurer och sträckor som ska mätas. I det här exemplet är bara elev 1 som bedöms. n Varsågoda att prata och sortera de här figurerna! 1 Ska vi titta på hur många hörn de har? deltar ledigt i styrda samtal genom att visa lyssnarstöd och bygga vidare på det andra sagt Så dom hör ihop. Varför hör de där figurerna ihop, tycker ni? n 1 2 För dom har fyra hörn Tillsammans så har dom fyra åtta Nej, fyra plus fyra plus fyra är lika med tolv, tror jag. Om vi bara tittar på dom här, har de något gemensamt med sina sidor? Just det! Ja! Dom här är parallella Det här är parallellt, men det här är inte parallellt Dom två är parallella kongruensböjer adjektiven i predikativ ställning 1 Å nej,nu måste vi börja om använder ogenomskinligt partikelverb n n 1,2 Nu har ni sagt att den har en parallella sidor och den har parallella och den. Har den här parallella sidor? Den har en parallella sidor om det ska vara så här då kraschar tåget Kolla! Den här kan gå så och den här går så Då blir det så stort som hela jorden till sist och det går väl inte. Då går tåget sönder. När vi har jobbat med geometri, då har vi jobbat med former, men vi har också arbetat med Linjal Ja, vad har vi gjort mer? uttrycker åsikter, förklarar, motiverar; tillämpar inversionsregeln använder idiomatiskt uttryck 1 Vi har mätt omkrets och förstår ett åldersadekvat språkligt komplext ämnesinnehåll och använder verbens tempusformer med precision och säkerhet 2 linjer 1 sträckor stöttar kamraten i en viskning 2 och sträckor fortsättning på nästa sida

10 Hur gör man när man mäter omkrets? Man börjar med nollan och det här är 5 kan du hjälpa mig att komma ihåg femman, fem här och sen är det 3, hjälpa mig att komma ihåg 3 och sen fem igen och 3 3 plus vadå? 16 centimeter Ok, ska ni mäta några fler? Tre ett Va? En och en halv noll och en halv. Du gjorde den för liten. Jag vill veta den där. Hur lång är den där? Nästan en halv Jag tror att det handlar om det där vi inte minns med millimeter som Astrid vet behöver fortfarande stöttning i att uttrycka sig idiomatiskt använder med säkerhet olika slags bisatser 2 Millimeter? ANALYS 1 uppvisar effektivt flyt och förhandlar med sin kamrat om mening när hon till exempel inleder samtalet med Ska vi titta på hur många hörn de har? Hon uttrycker sig även med precision, variation och större grammatisk säkerhet som till exempel Jag tror (huvudsats) att det handlar om det där (bisats) (som) vi inte minns med millimeter (bisats) som Astrid vet (bisats).