Semantik och pragmatik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Semantik och pragmatik"

Transkript

1 Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1

2 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext och situationell kontext Grices konversationsmaximer Uppsala universitet 2

3 Vad kan man när r man kan ett språk? fonetik morfologi syntax semantik pragmatik (hur man uttalar) (hur man formar ord) (hur man konstruerar meningar) (vad orden och meningar betyder) (hur man använder nder språket) Uppsala universitet 3

4 Semantikens två grenar: Lexikalisk semantik studerar betydelser hos ord Fras- och satssemantik studerar betydelser hos större enheter än n ord, som fraser och satser Uppsala universitet 4

5 Semantiska roller Varje NP i en sats har en viss betydelsemässig ssig roll gentemot verbet i satsen Semantisk roll som substantivfrasen får f är beroende påp verbet i satsen och påp verbets semantiska egenskaper Uppsala universitet 5

6 Semantisk roll Beskrivning Exempel Agent Patient (eng. patient eller theme) Dativ Belägenhet, källa och mål (eng. locative, goal och source) Instrument Den som medvetet utför en handling eller sätter igång en handling (typiskt animat) Den/det som är i ett tillstånd eller förändras eller förflyttas genom en handling eller en process Medveten deltagare i handlingen, men inte initiativtagaren (typiskt animat) Platsen där en handling äger rum eller ifrån vilken eller mot vilken handlingen sker (typiskt konkret och inanimat) Den/det som agenten använder för att utföra handlingen Malin äter ett äpple. Malin äter ett äpple. Jag gav blommorna till min mamma. Det regnar i Dublin. Erik klipper kartong med saxen. Sättet (eng. manner) Sättet på vilket handlingen görs Hon spelade lugnt. Uppsala universitet 6

7 Kompositionalitetsprincipen Betydelsen hos satser och fraser bestäms av betydelsen hos de ingående morfemen och orden, tillsammans med satsens/frasens grammatiska struktur Uppsala universitet 7

8 Exempel 1 påp kompositionalitetsprincipen Frasnivå (NP): Den + goda + vännen v nnen =? Den + falska + vännen v nnen =? De semantiska egenskaperna hos orden påverkar betydelsen. Uppsala universitet 8

9 Exempel 2 påp kompositionalitetsprincipen Satsnivå: Kalle + slog + John =? John + slog + Kalle =? Grammatisk struktur (ordföljd i det här h fallet) påverkar p betydelsen. Uppsala universitet 9

10 Semantiska egenskaper Semantiska egenskaper hos ett ord bestämmer med vilka andra ord det kan kombineras med. Exempel: Färglösa gröna idéer sover ursinnigt. Uppsala universitet 10

11 Metaforer Metaforer är r ett sätt s att uttrycka en abstrakt och med sinnena svårf rfångad erfarenhet med mer bekanta och konkreta termer Uppsala universitet 11

12 Exempel påp metafor LIVET ÄR R EN RESA > En människa m nniska är r en person som reser Hennes mål m l i livet är r resmål Olika sätt s att nån målet är r vägarv Svårigheter righeter i livet är r hinder påp resan Denna metafor i språkanv kanvändning ndning (exempel): Jag vet inte vilken väg v g jag ska välja. v lja. Uppsala universitet 12

13 Idiom Idiom är r fasta uttryck som strider mot kompositionalitetsprincipen Betydelsen av ett idiom är r inte relaterad till delarnas betydelse Uppsala universitet 13

14 Exempel påp idiom påp svenska Bygga luftslott Få vatten påp sin kvarn Glida in påp en räkmacka Gå in i väggenv Uppsala universitet 14

15 Pragmatik Pragmatik studerar hur språklig betydelse tolkas i en kontext Uppsala universitet 15

16 Kontext språklig kontext: kontexten där d r en fras el sats förekommer i en text situationell kontext: situationen i vilken det språkliga uttrycket används nds Uppsala universitet 16

17 Exempel påp språklig kontext 1) Förra F veckan köpte k jag en ny bil. Tyvärr har den redan gått g sönder. s 2) Vår V r relation verkade lovande från n början. b Tyvärr har den redan gått g sönder. s Språklig kontext påverkar p betydelsen. Uppsala universitet 17

18 Exempel påp situationell kontext En man säger s till dig påp Sergelstorg: Har du några n kronor över? Vad säger s han egentligen? Hur tolkar du? Situationell kontext påverkar p betydelsen. Uppsala universitet 18

19 Grices konversationsmaximer 1) Kvantitetsmaximen 2) Kvalitetsmaximen 3) Relevansmaximen 4) SättsmaximenS Uppsala universitet 19

20 1) Kvantitetsmaximen Quantity (eng.) 1. Gör din inlägg i diskussionen så informativ som krävs för situationen i fråga 2. Gör inte din inlägg i diskussionen mer informativ än som krävs Uppsala universitet 20

21 2) Kvalitetsmaximen Quality (eng.) 1. Säg inte någonting du tror är falskt 2. Säg inte någonting du saknar tillräckliga grunder för Uppsala universitet 21

22 3) Relevansmaximen Relevance (eng.) 1. Va relevant Uppsala universitet 22

23 4) SättsmaximenS Manner (eng.) 1. Undvik otydlighet 2. Undvik tvetydighet 3. Va kortfattad 4. Va strukturerad Uppsala universitet 23

24 Nästa förelf reläsning Lexikal semantik imorgon kl Geijersalen (6-1023) 1023) Uppsala universitet 24

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik Föreläsning 3 Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik det finns ingen skillnad mellan språklig kunskap och allmän n tänkandet alla språkliga nivåer är r sammankopplade Uppsala universitet

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Inledning: Pragmatik Deixis, kontext, inferens Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Lärande mål: Pragmatik Redogöra för ett urval teoretiska ansatser

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Konversationell implikatur Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått.

Läs mer

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper

Läs mer

Grice s samarbetsprincip

Grice s samarbetsprincip Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått. För att förstå ett implicit budskap behövs normer för hur vi underförstår budskap. Underförstådda pragmatiska

Läs mer

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Talhandlingsteori Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950-och

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Semantiska relationer Föreläsning 6 Uppsala universitet 1 Teman idag Lexikal semantik Kollokation och idiom Ambiguitet och vaghet Semantiska relationer mellan ord Lexikala universalier Uppsala universitet

Läs mer

Stödark för avsnittet Politeness

Stödark för avsnittet Politeness Uppsala universitet Institutionen för lingvistik Semantik & pragmatik, 5 p, Semantik, 5 p Agnes Edling Stödark för avsnittet Politeness Grundantaganden i Brown & Levinsons modell: 1. Modell Personer (MP)

Läs mer

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Introduktion till semantik

Introduktion till semantik Introduktion till semantik Föreläsning 1 Hanna Seppälä 1 Semantik Inom semantiken undersöker man betydelser som förmedlas f via språket Hanna Seppälä 2 Vad kan man när n r man kan ett språk? fonetik (hur

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,

Läs mer

Grice, Logic and Conversation

Grice, Logic and Conversation Grice, Logic and Conversation Vi har flera gånger under kursen sett hur man inom vardagsspråksskolan velat säga att man kan förmedla en viss tanke på flera olika sätt. För det första kan man göra ett påstående:

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning II Martin Jönsson Att lära Distinktionen mellan att säga och implikera ( antyda) Paul Grice analys av att säga och implikera M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Introduktion till semantik Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Delmomentet semantik Fyra föreläsningstillfällen med efterföljande seminarier: 1. Introduktion

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Semantik. Semantik och språkteknologi

Semantik. Semantik och språkteknologi Semantik Semantik studiet av innebörd(mening) Går tillbaka till Platon (dialogen Kratylos) Relationen språk verklighet Betydelsen av ett ord är dess användning i språket (Wittgenstein) Semantik och språkteknologi

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2008 (LM 1) förklara några olika sätt att definiera begreppet

Läs mer

7. Moralisk relativism

7. Moralisk relativism Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när

Läs mer

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta FREGE, FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR HT17 IB A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges analys av identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Språk. Språkets natur. Kreativt

Språk. Språkets natur. Kreativt Språk Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Inst. för IT/MDI Språkets natur Språk bygger inte på associationer Språk är organiserat i strukturer Språk är inte så olika: Ord och satser för att uttrycka

Läs mer

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik 2015-08-10. Del 1. Morfologi och syntax (14p) 1. Nedan finns två grupper med ord. I den ena gruppen finns ord som bildats med morfemet

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Lektionsplanering. Grammatik vad är det? Språkets nivåer; vad är inte grammatik; ordbetydelse; morfologi. Öppen lektion. Bolander: kap.

Lektionsplanering. Grammatik vad är det? Språkets nivåer; vad är inte grammatik; ordbetydelse; morfologi. Öppen lektion. Bolander: kap. Introduktion Information Gunnar Eriksson, 9-2035, 08-163156, 070-3274028, gunnar@ling.su.se, guer@stp.lingfil.uu.se Litteratur: kurslitteratur, referenslitteratur Kurssidan: planering, ljusbilder Termer

Läs mer

Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl

Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl LINKÖPINGS UNIVERSITET Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) 2018-01-17, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Finskans känslokausativa verb och deras satskomplement

Finskans känslokausativa verb och deras satskomplement lektiot Finskans känslokausativa verb och deras satskomplement MICHAELA PÖRN inledningsföredrag i samband med disputation vid Åbo Akademi den 5 november 2004 Titeln på min avhandling lyder: Suomen tunnekausatiiviverbit

Läs mer

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2015) 2017-01-18, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade

Läs mer

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 Sören Sjöström Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 1. Tisdagen den 25 november, kl 10-12 (i von Neuman) Inledning: kognitionsvetenskap

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson mening subst. -en -ar Vad är meningen med livet? Vad är syftet med livet? Det var inte meningen att slå sönder koppen. Det var inte min avsikt att slå

Läs mer

Dialogsystem. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Dialogsystem. Inledning. Mänskliga dialoger. Tidiga dialogsystem. Moderna dialogsystem

Dialogsystem. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Dialogsystem. Inledning. Mänskliga dialoger. Tidiga dialogsystem. Moderna dialogsystem Joakim Nivre 1 / 34 Interaktiva datorsystem Kommunikation på (talat) naturligt språk Dialog mellan system och användare Gränssnitt mellan tillämpning och användare 2 / 34 Tillämpningar Samtalsstyrning

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet

Läs mer

Pragmatik. Olika nivåer. Tumregler. Grice s samarbetsprinciper. Pragmatik och diskurs

Pragmatik. Olika nivåer. Tumregler. Grice s samarbetsprinciper. Pragmatik och diskurs Pragmatik och diskurs Hercules Dalianis NADA-KTH Email: hercules@nada.kth.se Tel: 08-790 91 05 http://www.nada.kth.se/~hercules Pragmatik Studerar vilken mening yttranden har i situationer (Leech, 1983)

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning

Läs mer

Psykolingvistik. Kognitionspsykologi, Klas Karlgren Kapitel 11 och 12 i Anderson

Psykolingvistik. Kognitionspsykologi, Klas Karlgren Kapitel 11 och 12 i Anderson Psykolingvistik Kognitionspsykologi, 2004 Kapitel 11 och 12 i Anderson Klas Karlgren klas@dsv.su.se 1 Psykolingvistiska frågor Hur klär vi våra tankar i ord? Hur är språket uppbyggt? Finns psykologiskt

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga programmet 2012-10-29 Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2012 Lärare: Mathias Broth (281851)

Läs mer

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011 Institutionen för kultur och kommunikation Linköpings universitet Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011 Kursansvarig lärare: Richard Hirsch (281856) Richard.Hirsch@liu.se Vecka

Läs mer

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång. 1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på

Läs mer

Språkteknologi och Open Source

Språkteknologi och Open Source Språkteknologi och Open Source Erik Edin F01 erikedin@kth.se 15 oktober 2004 1 1 Open Source Open Source är en rörelse som syftar till att skriva datorprogram som släpps fria utan kommersiella intressen.

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Engelsk litteraturvetenskap, 6 högskolepoäng eller Engelsk språkvetenskap, 6

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål. Ulla Veres viceprefekt för utbildning på grund- och avancerad nivå Prefekten 2013-10-28 FÖRSLAG till beslut Fastställande och revideringar av kursplaner Lingvistik Ärendet med förslag till beslut Prefekten

Läs mer

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik

Läs mer

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009 Institutionen för kultur och kommunikation Linköpings universitet Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009 Kursansvarig lärare: Richard Hirsch (281856) Richard.Hirsch@liu.se Vecka

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Språkteknologi. Språkteknologi

Språkteknologi. Språkteknologi Språkteknologi Denna kurs handlar om naturliga språk (svenska, engelska, japanska, arabiska ), och hur vi kan få datorer att utföra användbara och intressanta uppgifter med naturliga språk. Språkteknologi

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3 Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg!

Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Institutionen för språk och litteraturer Afrikanska språk Arabiska Engelska Fornkyrkoslaviska Franska Grekiska Japanska Kinesiska Latin Ryska Somaliska Spanska Tyska

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara

Läs mer

TENTAMEN TDDB53. Programmering i Ada för MI (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010

TENTAMEN TDDB53. Programmering i Ada för MI (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010 Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010 Tentamen TDDB53 TENTAMEN TDDB53 (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl 8 12 Jour: Emil Nielsen, tel 070 499 89 88 Hjälpmedel:

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik Betydelse Semantik VT07 Allmän introduktion Stina Ericsson Vad är betydelse? Vad är det som bär på betydelse? Vilken roll spelar betydelse i en generell teori om språk och kommunikation? Vilken roll kan

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I 3,5 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap TE01 Ladokkod: C46S20 vt-18: Språkkunskap: Det svenska språksystemet Tentamen ges för:

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken

Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken Per Holmberg Höstsymposiet för föreningen för nordisk filologi Åbo den 5 6 oktober 2012 SFL förstår betydelseskapande som 1. skiktat 2.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER JP1300 Japanska, fortsättningskurs II, 30 högskolepoäng Japanese, Intermediate Course 2, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för språk

Läs mer

Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se

Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Pragmatik. Vad är pragmatik? Pragmatik forts. Ingen linjär processning, inga vattentäta skott. Vilka frågor svarar pragmatiken på?

Pragmatik. Vad är pragmatik? Pragmatik forts. Ingen linjär processning, inga vattentäta skott. Vilka frågor svarar pragmatiken på? Pragmatik Vad är pragmatik? Ola Knutsson Språkteknologi 2001 En slaskhink? En deldisciplin inom lingvistik och kognitionsforskning. Ett stort och outforskat område Pragmatik forts. Studerar vilken mening

Läs mer

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar 1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

En introduktion till logik

En introduktion till logik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument

Läs mer

Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap

Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap HT13 Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap A. Språk i teori och praktik Introduktion: Som vi har brukat säga vid introduktionen till första terminens franskstudier: universitetsstudier

Läs mer

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 1. Det mentala lexikonet; Ordklasser

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 1. Det mentala lexikonet; Ordklasser Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 1 Det mentala lexikonet; Ordklasser Lexikon huvudkomponenter i mänsklig kommunikation

Läs mer

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska

Läs mer

Livet är ett ting. Anna-Malin Karlsson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet

Livet är ett ting. Anna-Malin Karlsson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet Livet är ett ting Anna-Malin Karlsson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet Vad har vi språk till? Till att sätta ord på betydelser som redan finns. Samma innehåll kan uttryckas på olika

Läs mer

Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp

Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Betygskriterier NS2031, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2016-12-07. Gäller fr.o.m. vt 2017. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För

Läs mer