Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet"

Transkript

1 Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1

2 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv semantik Mer om kategorisering av begrepp Metaforer, metonymier och föreställningsscheman Perspektiv på polysemi inom kognitiv semantik 2

3 LEXIKAL SEMANTIK 3

4 Lexikal semantik Traditionell/strukturalistisk semantik Två huvudsakliga mål: att representera betydelsen hos varje ord i ett språk att visa hur betydelserna hos ord i ett språk relaterar till varandra 4

5 Lexikala relationer Lexikal mångtydighet ett ord många betydelser: Homonymi Ord som låter eller stavas lika, men som inte är besläktade med varandra (t.ex. fil) Två undergrupper: Homofoni (ord som låter lika), t.ex. verk - värk Homografi (ord som stavas lika), t.ex. kör - kör Polysemi Ord som låter lika där betydelsen är besläktad (t.ex. genom att en betydelse utvidgats; t.ex. lätt) 5

6 Lexikala relationer Lexikal mångtydighet homonymi eller polysemi? ben damm fatta Polysemi Homonymi Polysemi 6

7 Lexikala relationer Synonymi Ord med samma eller liknande betydelse Fullständig synonymi är mycket ovanlig Källor till synonymi: olika dialekter, lånord, eufemismer Några exempel (från Bolander 2012, s.41): dö, avlida, gå bort, gå hädan, gå ur tiden, kila runt hörnet, logga ut Olika ord i olika sammanhang beroende på exempelvis register (t.ex. stilnivå), attityder etc. 7

8 Lexikala relationer Motsatser Binära motsatser, t.ex. sova vara vaken Motsatsförhållanden där begreppen är tydligt avgränsade Om det ena stämmer, stämmer inte det andra. Gradmotsatser, t.ex. hög - låg Motsatsförhållanden där begreppen ligger i olika kanter av en skala Även övriga delar på skalan kan gälla Begreppen är ofta relativa och ändrar betydelse beroende på kontext Reverser (omvändbara motsatser), t.ex. lämna - hämta Beskriver rörelse i motsatta riktningar Genom extension innefattas också andra typer av processer som kan gå i motsatta riktningar. Konverser, t.ex. köpa - sälja Beskriver samma fenomen från olika perspektiv. Är grundläggande för att kunna parafrasera. Ko-hyponymer (taxonomic sisters) 8

9 Lexikala relationer Motsatser Binära motsatser, gradmotsatser, reverser eller konverser? över fylla levande varm under tömma död kall Konverser Reverser Binära mots. Gradmotsatser 9

10 Lexikala relationer djur mollusk ryggradsdjur Begreppshierarkier Exempel anpassat från Dahllöf 1999, s.64 (mycket förenklad hierarki) orm däggdjur gnagare primat människa apa chimpans markatta 10

11 Lexikala relationer Relationer inom en begreppshierarki Hyponymi ett ord på en lägre nivån i hierarkin innehåller betydelsen från ordet på den högre nivån, men är mer specificerat (t.ex. är både däggdjur och markatta hyponymer till djur) Hyperonym den mer generella termen Ko-hyponymer (taxonomiska systrar) relaterar till varandra horisontellt, på samma nivå i hierarkin; betydelserna är inkompatibla, och därför betraktas de ibland som motsatser. 11

12 Lexikala relationer Meronymi En annan typ av hierarkiskt förhållande baserat på förhållandet del helhet. Skjorta Hål Knapp Xxx Xxx T.ex. Skjortor har knappar knappar har hål (Men: därmed inte sagt att skjortor har hål!) (Fler exempel på lexikala relationer finns i Saeed 2009, s.71-74) 12

13 KOGNITIV SEMANTIK 13

14 Kognitiv semantik Funktionell semantik (snarare än formell) Språklig kunskap separeras inte från tänkande eller kognition Betydelse separeras inte från form i grammatisk analys Språklig kunskap separeras inte från omvärldskunskap Bildligt språk separeras inte från bokstavligt Synkronisk lingvistisk separeras inte från diakronisk Betydelse baseras på konventionaliserade konceptuella strukturer, vilka i sin tur baseras på vår erfarenhet av att finnas i världen. 14

15 Kategorisering av begrepp Basnivån i en begreppshierarki (Vogel 2011, s.34-35) - Den mest grundläggande nivån - Ofta korta ord - Nya ord kan förflyttas till basnivån och anpassas då ofta - Kognitivt ekonomiska begrepp - Gestaltegenskaper Exempel anpassat från Vogel 2011, s.33 (mycket förenklad hierarki) 15

16 Kategorisering av begrepp Prototyper (jmf. Föreläsning 1) Vad är den centrala prototypen? - En abstraktion (en serie särdrag)? - Ett typiskt exempel? - En kombination mellan omvärldskunskap (representerad i t.ex. frames) och någon slags ordboksdefinition? Familjelikhet (Wittgenstein 1963, jmf. Rosch) Ett sätt att förklara hur så pass olika begrepp kan rymmas inom en och samma kategori, t.ex. games) 16

17 Metafor & Metonymi Metafor: Mappning mellan måldomän och källdomän: (MÅLDOMÄN) ÄR (KÄLLDOMÄN) Konceptuell metafor: Metafor i det begreppsliga systemet. Baseras ofta på föreställningsscheman: Basala begreppsliga strukturer som skapar en länk mellan kroppslig erfarenhet och språk (t.ex. UPP-NER). (Exempel från Vogel 2011, s.62-63): GLAD ÄR UPP Realiseras som, t.ex.: Humöret är på topp, Jag känner mig uppåt, Jag svävar på moln LEDSEN ÄR NER Realiseras som, t.ex.: Jag känner mig nere, Stämningen sjunker Konceptuell metonymi: Mappning inom samma domän T.ex. DEL FÖR HELHET, BEHÅLLARE FÖR INNEHÅLL 17

18 Polysemi Polysemi uppkommer när centrala föreställningsscheman utvidgas med hjälp av metaforisk extension. Prepositioner och polysemi Topological concepts are needed in order to account for how prepositions can be used to characterize an infinity of visual scenes. Brugman & Lakoff (1988:479) (Jmf. Saeed 2009, s. 372) Spatiala modeller som visar på förhållandet mellan trajektor (figur) och landmärke (bakgrund), både i grundbetydelse och i överförd betydelse. 18

19 Polysemi (Exempel från Lindstromberg (1996)) The pen is on the book. Figur/trajektor Bakgrund/landmärke That building rests on a poor foundation. That argument rests on a poor foundation. She wrote an article on holidays in France. I did it on purpose. (Se Saeed 2009, s för mer komplexa exempel) 19

20 Källor Saeed, J. (2009) Semantics. Oxford: Blackwell. Bolander, M. (2012) Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber. Dahlström, M. (1999) Språklig betydelse. En introduktion till semantik och pragmatik. Lund: Studentlitteratur. Lindstromberg, S. (1996). Prepositions. Meaning and Method. ELT Journal. 50, 3. Vogel, A. (2011). Språket kroppen och tankarna. Lund: Studentlitteratur. 20

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Semantiska relationer Föreläsning 6 Uppsala universitet 1 Teman idag Lexikal semantik Kollokation och idiom Ambiguitet och vaghet Semantiska relationer mellan ord Lexikala universalier Uppsala universitet

Läs mer

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik Föreläsning 3 Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik det finns ingen skillnad mellan språklig kunskap och allmän n tänkandet alla språkliga nivåer är r sammankopplade Uppsala universitet

Läs mer

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Introduktion till semantik Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Delmomentet semantik Fyra föreläsningstillfällen med efterföljande seminarier: 1. Introduktion

Läs mer

Semantik. Semantik och språkteknologi

Semantik. Semantik och språkteknologi Semantik Semantik studiet av innebörd(mening) Går tillbaka till Platon (dialogen Kratylos) Relationen språk verklighet Betydelsen av ett ord är dess användning i språket (Wittgenstein) Semantik och språkteknologi

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Lexikal semantik/begrepp (förra gången) Vaghet kontra

Läs mer

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 Sören Sjöström Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 1. Tisdagen den 25 november, kl 10-12 (i von Neuman) Inledning: kognitionsvetenskap

Läs mer

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011 Institutionen för kultur och kommunikation Linköpings universitet Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011 Kursansvarig lärare: Richard Hirsch (281856) Richard.Hirsch@liu.se Vecka

Läs mer

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009 Institutionen för kultur och kommunikation Linköpings universitet Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009 Kursansvarig lärare: Richard Hirsch (281856) Richard.Hirsch@liu.se Vecka

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Lexikal semantik och begreppsanalys Givet ett lemma hur många begrepp eller lexem står det för? Vem/vad bestämmer innehållet

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2009 Extension (igen) Extensionen för ett begrepp/ord:

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5. Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se. www.gu.

Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5. Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se. www.gu. Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5 Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se Kurslitteratur semantik Obligatorisk litteratur Saeed, John I. (2008).

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,

Läs mer

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism

Läs mer

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga programmet 2012-10-29 Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2012 Lärare: Mathias Broth (281851)

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie om lexikal semantik http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2009 Extension (igen) Extensionen för

Läs mer

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp)

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga kandidatprogrammet V1 Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) HT 2016 Lärare och examinatorer: Mathias

Läs mer

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2015) 2017-01-18, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl

Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl LINKÖPINGS UNIVERSITET Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) 2018-01-17, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik. Anna Vogel anna.vogel@su.se Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015

Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik. Anna Vogel anna.vogel@su.se Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015 Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik Anna Vogel anna.vogel@su.se Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015 Frågor som ska besvaras Har Tranströmer mer konkreta beståndsdelar i sina dikter än andra

Läs mer

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Lingvistik II Semantik och pragmatik Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 1) (Motsvarar Saeed, kap 1 3.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Kursdelens lärandemål Semantik och pragmatik diskutera

Läs mer

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN (FORMELL SEMANTIK) Vad är semantik? Form (abstrakt struktur): grammatik Innehåll (betydelse): semantik Användning: pragmatik/diskurs Mats Dahllöf Språkteknologisk motivation

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

Lektionsplanering. Grammatik vad är det? Språkets nivåer; vad är inte grammatik; ordbetydelse; morfologi. Öppen lektion. Bolander: kap.

Lektionsplanering. Grammatik vad är det? Språkets nivåer; vad är inte grammatik; ordbetydelse; morfologi. Öppen lektion. Bolander: kap. Introduktion Information Gunnar Eriksson, 9-2035, 08-163156, 070-3274028, gunnar@ling.su.se, guer@stp.lingfil.uu.se Litteratur: kurslitteratur, referenslitteratur Kurssidan: planering, ljusbilder Termer

Läs mer

Boken. Kap 2.1-2.4 Kap 11.3

Boken. Kap 2.1-2.4 Kap 11.3 Konceptuell design Boken Kap 2.1-2.4 Kap 11.3 Konceptuell design är helt grundläggande inom interaktionsdesign kan upplevas som abstrakt och svårt att förstå förstås bäst genom att man utforskar och upplever

Läs mer

ÖREBRO UNIVERSITET Humanistiska Institutionen

ÖREBRO UNIVERSITET Humanistiska Institutionen ÖREBRO UNIVERSITET Humanistiska Institutionen En kognitiv semantisk analys av partikelverbet gå upp: Conceptual Metaphor Theory (CMT) kontra Principled Polysemy Approach to Meaning Analysis (PPAMA) D-uppsats

Läs mer

Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 55

Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 55 Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars 2015 1 / 55 Dagens punkter Kursformalia. Allmänna begrepp och idéer. Ordsemantik. 2 /

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: semantik Solveig Malmsten Att strukturera lexikon semantiskt Relation mellan form och betydelse homonymi och polysemi Relation mellan olika ords betydelse synonymi,

Läs mer

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer: 11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012

Läs mer

Kring kring. Om en prepositions betydelse och förändring under 44 år. Lunds universitet C-uppsats Språk- och litteraturcentrum Maj 2010 Eva Frisendahl

Kring kring. Om en prepositions betydelse och förändring under 44 år. Lunds universitet C-uppsats Språk- och litteraturcentrum Maj 2010 Eva Frisendahl Lunds universitet Cuppsats Språk och litteraturcentrum Maj 2010 Eva Frisendahl Kring kring Om en prepositions betydelse och förändring under 44 år Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning 1 Inledning...3

Läs mer

Introduktion till semantik

Introduktion till semantik Introduktion till semantik Föreläsning 1 Hanna Seppälä 1 Semantik Inom semantiken undersöker man betydelser som förmedlas f via språket Hanna Seppälä 2 Vad kan man när n r man kan ett språk? fonetik (hur

Läs mer

ORDBETYDELSER. 1. Förhållandet mellan ord och verklighet. Tomas Riad

ORDBETYDELSER. 1. Förhållandet mellan ord och verklighet. Tomas Riad ORDBETYDELSER Tomas Riad Vad vet vi när vi anser oss känna till ett ords betydelse? Svaret är: en hel del. Kunskapen om ett ords betydelse innehåller information från olika håll, såsom ordets eget betydelseinnehåll,

Läs mer

Kursbeskrivning. Språkvetenskaplig introduktion till svenskt teckenspråk, 5 hp. Teckenspråk i teori och praktik, 30 hp, LITU10

Kursbeskrivning. Språkvetenskaplig introduktion till svenskt teckenspråk, 5 hp. Teckenspråk i teori och praktik, 30 hp, LITU10 Avdelningen för teckenspråk Kursbeskrivning Språkvetenskaplig introduktion till svenskt teckenspråk, 5 hp Teckenspråk i teori och praktik, 30 hp, LITU10 Gäller ht 2018. Innehåll och förväntade studieresultat

Läs mer

Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken

Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken Per Holmberg Höstsymposiet för föreningen för nordisk filologi Åbo den 5 6 oktober 2012 SFL förstår betydelseskapande som 1. skiktat 2.

Läs mer

Semantik och pragmatik (serie 5)

Semantik och pragmatik (serie 5) Semantik och pragmatik (serie 5) (Predikat)logik Mängdlära överkurs (och repetition för en del). Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 41 Korsning av två egenskaper E 1

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Grammatiska metaforer i engelskan och hur de översätts till svenska. Lene Nordrum Engelska institutionen Göteborgs universitet

Grammatiska metaforer i engelskan och hur de översätts till svenska. Lene Nordrum Engelska institutionen Göteborgs universitet Grammatiska metaforer i engelskan och hur de översätts till svenska Lene Nordrum Engelska institutionen Göteborgs universitet Vad är r en nominalisering? Regeringens användning av lärosalar som flyktingläger

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

ATT STUDERA BILISMENS MENING. 1

ATT STUDERA BILISMENS MENING. 1 Olle Hagman, fil.lic. & civ. ing. doktorand vid Socialantropologiska institutionen och medverkandei forskargruppen MACS (Man, the Automobile, Culture & Society)vid Avdelningen för humanteknologi och vetenskapsstudier,

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Enskild skriftlig uppgift

Enskild skriftlig uppgift Enskild skriftlig uppgift Kognition i praktiken G1N Grundläggande teoretiska kunskaper Publicerat och inlämnat 2010-09-13 1968 ord inklusive rubriker Peter Axelsson http://www.petera.se Institutionen för

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1 Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2009-12-11 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden 2009-12-11 2 1.

Läs mer

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I 3,5 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap TE01 Ladokkod: C46S20 vt-18: Språkkunskap: Det svenska språksystemet Tentamen ges för:

Läs mer

Kommandobaserad interaktion

Kommandobaserad interaktion Interaktion 1 Innehåll Kommandobaserad interaktion (Kap 7) Direktmanipulation (Kap 5) Natural-language interaction (Kap 7) Metaforer i användargränssnitt (ej med i boken) Kommandobaserad interaktion Kommandobaserad

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Martin Jacobsson Viceprefekt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 031-786

Läs mer

TOLKNING MED METAFORER

TOLKNING MED METAFORER Juridiska institutionen Höstterminen 2012 Examensarbete i avtalstolkning, 30 högskolepoäng TOLKNING MED METAFORER En uppsats om lagtolkning och avtalstolkning i ljuset av den konceptuella metaforen och

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Spotta ut gruset! -Hur tvåspråkiga ungdomar tolkar metaforer

Spotta ut gruset! -Hur tvåspråkiga ungdomar tolkar metaforer Institutionen för lingvistik och filologi C-uppsats i Lingvistik VT-2005 Spotta ut gruset! -Hur tvåspråkiga ungdomar tolkar metaforer Maria Moutran Assaf Handledare: Professor Åke Viberg Sammandrag I följande

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp Swedish Language BA (A), Swedish as a Second Language A2, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå

Läs mer

Maskinöversättning möjligheter och gränser

Maskinöversättning möjligheter och gränser Maskinöversättning möjligheter och gränser Anna Sågvall Hein 2015-02-17 Tisdagsföreläsning USU 2015-02-17 Anna Sågvall Hein Översikt Vad är maskinöversättning? Kort tillbakablick Varför är det så svårt?

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Polysemityper i ordförrådet Kerstin Norén Kilde: Nordiske Studier i Leksikografi 6, 2003, s. 265-272 Rapport fra Konference om leksikografi i Norden, Tórshavn

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,

Läs mer

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16) Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

FLER HUVUDEN VÄNTAS FALLA

FLER HUVUDEN VÄNTAS FALLA FOLIA SCANDINAVICA VOL. 15 POZNAŃ 2013 DOI: 10.2478/fsp-2013-0004 FLER HUVUDEN VÄNTAS FALLA METAFOR OCH METONYMI I SVENSKA SOMATISMER MED LEXEMET HUVUD EWA WALATEK Jagiellonian University in Kraków ABSTRACT.

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,

Läs mer

2D1418, språkteknologi. Vad är WordNet? Hans Eriksson december Datorpost personnummer:

2D1418, språkteknologi. Vad är WordNet? Hans Eriksson december Datorpost personnummer: 2D1418, språkteknologi Vad är WordNet? Hans Eriksson 1 19 december 2000 1 Datorpost d97-hae@nada.kth.se, personnummer: 770628 1 WordNet WordNet är ett projekt som syftar till att konstruera ett digitalt

Läs mer

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09 Ontologier Cassandra Svensson 2014-01-09 Sammanfattning Jag har läst Annika Flycht-Ericssons avhandling Design and Use of Ontoligies in information-providing Dialogue Systems. Med Annikas text som utgångspunkt

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Tummen upp! Engelska åk 3

Tummen upp! Engelska åk 3 Tummen upp! Engelska åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Att läsa och förstå enkla samtal och dialoger. Att kunna föra

Läs mer

Språkteknologi och Open Source

Språkteknologi och Open Source Språkteknologi och Open Source Erik Edin F01 erikedin@kth.se 15 oktober 2004 1 1 Open Source Open Source är en rörelse som syftar till att skriva datorprogram som släpps fria utan kommersiella intressen.

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål. Ulla Veres viceprefekt för utbildning på grund- och avancerad nivå Prefekten 2013-10-28 FÖRSLAG till beslut Fastställande och revideringar av kursplaner Lingvistik Ärendet med förslag till beslut Prefekten

Läs mer

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap   Tfn: Janna Ferreira, Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Email: janna.ferreira@liu.se Tfn: 013-228356 Välkomna med frågor om språkhandikapp, eller önskan om handledning av uppsatser som behandlar grupper

Läs mer

Tre kursblock. av användargränssnitt. Inledningsvis. Hittills. Dags att fylla på med det som saknas! Människa dator interaktion Del 1. 1.

Tre kursblock. av användargränssnitt. Inledningsvis. Hittills. Dags att fylla på med det som saknas! Människa dator interaktion Del 1. 1. Tre kursblock Grundläggande teori för design av användargränssnitt Människa dator interaktion Del 1 1. Design 2.Human factors & Ergonomics 3. Human computer interaction Inledningsvis Interaktiv produkt/system

Läs mer

Gör så här för att rapportera:

Gör så här för att rapportera: Cykla och gå till jobbet 2012 Gör så här för att rapportera: OBS! Se till att du har anmält dig innan du gör detta. Om du inte vet hur man gör, klicka här. Steg 1: Skriv ut redovisningspapperet Gå till

Läs mer

Grammatik som resurs

Grammatik som resurs Grammatik som resurs Anna-Malin Karlsson Södertörns högskola Michael Halliday Lingvist från Storbritannien, nu boende i Australien. Stort socialt engagemang och samhällsintresse. Intresse för språkutveckling

Läs mer

Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen

Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen Terminologins terminologi: sdiagrammen Förord Terminologins terminologi: sdiagrammen är en samling av sdiagram som åskådliggör relationer mellan alla som finns i Terminologins terminologi: ordlistan. Förklaringar

Läs mer

Registrera monografiavhandling

Registrera monografiavhandling Registrera monografiavhandling registrera spikningsuppgifter i DiVA Alla monografiavhandlingar ska arkiveras digitalt i DiVA. Rektor vid Stockholms universitet har dessutom bestämt att doktorsavhandlingar

Läs mer

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp 729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning Olika ordbegrepp Ordbetydelser Vad är ett ord? Lemman, lexem och betydelser Semantiska relationer Semantiskt strukturerade lexikon Hitta relationer

Läs mer

Semantik och logik. Semantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Semantik och logik. Semantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet emantik och logik emantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning aeed 2009, kap.4 Introduktion till formell semantik Betydelse i sammansatta satser Betydelserelationer

Läs mer

Språkliga uttrycks mening

Språkliga uttrycks mening Språkliga uttrycks mening Mysteriet med mening består i att den inte tycks ha någon lokalisering inte i världen, inte i medvetandet, inte i ett separat begrepp eller någon idé som svävar mellan ordet medvetandet

Läs mer

Barns nyfikenhet på att upptäcka utforska nya saker och fenomen är för oss så fascinerande och barns strålande ögon gör oss särskilt glada.

Barns nyfikenhet på att upptäcka utforska nya saker och fenomen är för oss så fascinerande och barns strålande ögon gör oss särskilt glada. Art.nr. 21005 LogiKit Innehåll: - 1 träram med magnetstift - 16 uppläggningskort - 1 beskrivning Ålder: 3+ Spelare 1 Författare: Angelika & Jürgen Lange Barns nyfikenhet på att upptäcka utforska nya saker

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Lingvistik I Linguistics I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: LIN130 Gäller från: HT 2018 Fastställd: 2013-03-13 Ändrad: 2018-02-13 Institution Institutionen för

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

ELŻBIETA STRZELECKA. Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner

ELŻBIETA STRZELECKA. Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 62 ELŻBIETA STRZELECKA Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner En semantisk studie ur kognitivt perspektiv With a summary:

Läs mer

Polysemin hos prepositioner

Polysemin hos prepositioner UPPSALA UNIVERSITET Masteruppsats, 30 hp Institutionen för nordiska språk Masterprogram i svenska Annika Engdahl vt 2017 Polysemin hos prepositioner En språkjämförande korpusundersökning Handledare: Ulla

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2014-09-08 Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 5 Integrationsutmaningen Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

LITTERATURLISTA ENA230, Engelska (1-20), 5 poäng

LITTERATURLISTA ENA230, Engelska (1-20), 5 poäng LITTERATURLISTA ENA230, Engelska (1-20), 5 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: HU 100 % Ämneskod: ENA English

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer