Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.
|
|
- Åke David Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015 (version 1, ej korrläst, hittar du fel så meddela mig gärna) Det var Margareta Lindqvist, lärare på Östra Reals Gymnasium, som gjorde mig uppmärksam på den här boken (Tack, Margareta!) som vänder sig till lärare på högstadiet och gymnasiet i motsats till mycket annan litteratur som siktar in sig på yngre elever. Boken kom 2011, när jag inte längre studerade och mötte ny litteratur. Det visar hur viktigt det utvidgade kollegiet är, där man delar med sig till varandra. Hur följer du utvecklingen i ditt ämne, både innehållsmässigt och didaktiskt? Inledning Inledningen kan man läsa på egen hand. Jag vill bara kommentera några saker, och gör det genom att börja med ett citat, ange sidan det är hämtat från och sedan skriva min kommentar. Det sättet kallas ibland för läslogg, och kan användas som underlag för samtal: var och en i en liten grupp läser upp, högt, sina citat och reflektioner, en i taget. På så sätt hörs alla i gruppen. Sedan kan man välja en logg som utgångspunkt för diskussion, eller ta flera Avslutningsvis kan var och en skriva en reflektion efter samtalet. Om jag får in det materialet som lärare kan jag se vad gruppen tagit upp (och inte tagit upp), och återkoppla till det vid kommande lektioner. Såg du att jag bytte typsnitt och la till ett indrag på det här stycket? Om du tittar på formatmallarna så ser du att formatet heter metodförslag. Så här tänkte jag: de metoder jag föreslår att ni använder för er läsning går kanske också att använda med eleverna i undervisningen en form av koppling till klassrummet. Citat 1: Språk i vid mening fyller våra behov av att ställa frågor, att söka och ge svar på frågor, att erbjuda andra information om det vi kan och vet, och att ta emot eller förkasta erbjudanden från andra på olika sätt. I denna kommunikation fyller språket olika funktioner: vi undrar, berättar, beskriver, förklarar, analyserar, tolkar och refererar. (s. 5) 1 1. Det här citatet fick mig att spetsa öronen: Är det faktiskt utifrån i den systemisk funktionella grammatiken/lingvistiken som boken tar sin teoretiska utgångspunkt? I så fall blir jag glad eftersom jag tycker den teorin är så användbar! Och då kanske den också kan användas av de som vill lära sig mer om teorin, men tycker den är svår att greppa utan exempel. Alltså lägger jag in referenser till Grammatik med betydelse (GMB) av Per Holmberg och Anna- Malin Karlsson (Hallgren och Fallgren 2006). 1
2 Min kommentar: Att påstå, fråga, erbjuda och uppmana kallas i den systemisk funktionella grammatiken (SFG) för språkhandlingar. De är lika viktiga som innehållet i det vi säger, och i SFG talar man om det som en interpersonell metafunktion som språket har. Frågor och påståenden gäller information, det är oftast inte så svårt att hantera. Men erbjudanden och uppmaningar gäller varor och tjänster (stäng fönstret! Vill du ha en till potatis?) kan vara känsligare: jag vill ju att någon ska göra något, inte bara prata. Alla fyra talhandlingarna utom erbjudanden har en egen grammatik (imperativ för uppmaning, frågeord eller verb först i fråga, verbet på andra plats i ett påstående) men ibland blir imperativ för hårt, då kanske vi frågar trots att vi vill uppmana (kan du stänga fönstret, tack?). (Se fotnot 1: jag hänvisar alltså nu till GMB kapitel 3, framför allt s ) Citat 2: Utgångspunkten i denna bok är att elever ska förmås att växa både personligt och språkligt under skoltiden, och att de just därför behöver möta andra världar i skolan, textvärldar som kräver ett annat språkbruk. I den processen är det viktigt av pedagogiska skäl att alla elever utmanas både språkligt och kognitivt för att lära sig nytt och utveckla sitt språk. Men för att lyckas med detta behöver eleverna stöd och hjälp av lärare och av andra elever. (s. 6) Min kommentar: Att förmås att växa; att utvecklas både språkligt och kognitivt; att ge stöd och hjälp: det är detsamma som att ha höga förväntningar på eleverna och att lärare ska ge den stöttning som behövs, dvs. vi ska inte sänka förväntningarna (förenkla texter, begränsa den kognitiva utmaningen etc). Det här är en central tanke i forskningen kring andraspråksundervisning. Vill du göra några läsloggar att dela med andra? Kapitel 1 Hur gör elever när de får uppgifter som kräver muntligt samarbete? Vilka sätt att tala kan vara konstuktiva och produktiva (där vi har höga förväntningar och utmanar kognitivt) och i slutändan, hur kan vi formulera uppgifter som stöttar detta? Det är vad kapitlet handlar om. Det är på drygt sju sidor och innehåller tre viktiga dialoger. Jag tycker ni ska läsa så här: Dela in er så att ni är 8 personer i varje läsgrupp. Person 1 börjar med att läsa högt (ja!), alla lyssnar och följer med i texten. Läs s. 11 och 2 första raderna på 12. Stanna sedan. Nu går ni alla tillbaka till de två första styckena: vilka nyckelord vill ni välja där? Gå varvet runt tills ni fångat de orden, ha dem i åtanke när ni går vidare. Person 1 läser inledningen till exempel 2. Person 2 och 3 tar nu rollerna av Joakim och Nils och läser/spelar upp dialogen. De behåller Joakims och Nils fokus genom den fortsatta läsningen, de ska liksom bevaka deras intressen i diskussionen. Diskutera dialogen utifrån nyckelorden ni valde ut. Fortsätt på samma sätt med exempel 2 (Tina, Astrid, Raija, Maria) och 3 (Frida, Suzan). Efter de tre exemplen, diskutera benämningarna på samtalen (vattenlöpare, vadare, vävare). 2
3 Läs sedan vidare. Det finns fem långa stycken, dela så att alla 8 läser varsin del högt. Under läsningen: markera en mening du vill anknyta till i ett samtal: något du gillar, ogillar, undrar över, tänker vidare utifrån. Efter läsningen: lyssna på allas meningar. Välj sedan en (eller flera) att diskutera. Eller dela er i smågrupper, eller gör på något annat sätt. Som avslutning/till nästa gång: välj en muntlig uppgift från din undervisning, försök observera hur ett eller flera elevpar/grupper talar (förklara syftet att du vill utveckla din undervisning be att få spela in samtalet i en ljudfil, enkelt med en mobiltelefon eller surfplatta). Ta med både uppgiften som du gav eleverna och dina reflektioner av hur några elever talade. Kommentarer till kapitlet: Språk som skapar mening står det sist i andra stycket på s. 11. Det är en direktöversättning från engelskans meaning- making som ofta används inom SFG: att skapa betydelse är språkets funktion. SFG tittar på hur det görs och ger oss ett metaspråk för det. Fokus är inte enbart form (ta ut satsdelarna, t.ex.). Man ska inte bara [ ] lösa en förlagd uppgift utan visa att man också kan spela det sociala spelet [ ] (s. 15) Här vill jag också anknyta till SFG: betydelsen, menings- skapandet sker i ett sammanhang, en situationskontext, och går att dela upp i tre delar: Uppgiften är en, alltså innehållet (ekologi, skillnader och likheter mellan hav och sjö, olika typer av energi). SFG kallar det för fältet (field på engelska). Det sociala spelet är nästa, kallat relation (tenor). Den tredje delen är kommunikationssätt (mode) på engelska. I de tre exemplen finns elever som är aktiva talare, passiva lyssnare, som interagerar eller talar förbi varandra, som använder vardagliga och mer skolspråkliga uttryck. (GMB kapitel 2, framför allt s. 19) Kapitel 2 Förbered: kopiera, förstorat, de tre texterna i rutan på s. 24, ett ex/läsare. Om du har läst något av Pauline Gibbons så har du säkert mött begreppen vardagsspråk och skolspråk tidigare, och tanken att vi måste börja i vardagsspråket och ta med eleverna till skolspråket. Jag gör detsamma här, skriver ganska vardagsspråkligt, talspråksaktigt, för att ta med dig/er in i t.ex. SFG- begrepp. Läs s , diskutera begreppen kulturellt och språkligt kapital: hur skulle en definition av dem kunna låta? Vilken betydelse har de för din undervisning? Vad betyder det för olika elevers relationer med varandra? (jfr. kapitel 1) Högläs från Vägen till skolspråket s. 20 till mitten s. 23. Det här är centralt! Gå tillbaka till bilder på s. 21. Jag är van att kalla skalan för ett register som vi åker på eller spelar med. På engelska, i SFG- sammanhang, säger man ofta register continuum. Om ni vill ha lite redundans, se t.ex. Där återkommer begreppen från kapitel 1: field, tenor, mode. De motsvarar alltså vad, vem, hur i figuren på s I GMB förekommer inte begreppet register. Jag tror det beror på att användningen som hos Hägerfeldt bygger på tillämpning av SFL, formulerad av t.ex. Jim Martin och David Rose, och inte på Halliday själv. 3
4 Titta t.ex. på de tre dialogerna i kapitel 1: var skulle ni placera in dem på de tre områdena (vad, vem, hur) i figuren? Gör samma sak med de tre texterna i rutan på s. 24. Läs sedan sista avsnittet, från rubriken Ett textexempel (då har ni redan för- förståelsen för de tre texterna på s. 24). Högläs eller läs tyst, vad passar er nu? Stanna mitt på s. 25, före Några språkliga jömförelser kan anföras. Ta fram kopiorna på de tre texterna från s. 24. Hjälp varandra att hitta alla verb som bär tid (alltså finita verb: nutid = presens: t.ex. är, trivs, ska, har (men inte beskriva som står i infinitiv, tillsammans med ska) och dåtid = preteritum: t.ex. var, trivdes, skulle, hade (men in de tre texterna, som syftar till att beskriva ett fenomen, finns bara presens. Det hade varit konstigt med dåtid där ) Fortsätt sedan läsa på s. 25. Efter läsningen: språk- rörlighet är ett nyckelord. Hur språkrörliga är ni? Kan i pröva spela Tina och Astrid? Hur skulle de återge innehållet i text B, i tal? Vilket innehåll skulle då finnas med, som inte finns i text A? Kommentarer till kapitlet: I kapitel 1 såg vi hur Joakim och Nils löpte genom en text och svarade på frågor. Ekologi betyder samspel i naturen var de snabba att svara. Men förstår de, på djupet, innebörden av orden? Min bild av genrepedagogiken, och tanken om kognitivt utmanande uppgifter, höga förväntningar, hög stöttning är att elever behöver formulera sig själva för att få den djupa förståelse som eftersträvas. Därför, tror jag, poängteras skrivande med olika syften (beskriv, förklara, argumentera etc) så starkt. Hur tänker du om att utveckla kunskap/färdighet och om examinationsformer utifrån den tanken? Vad är önskvärt/nödvändigt? Om du tänker formativ/summativ bedömning? Samverkan mellan ämnen? Förberedelser för gymnasiearbetet/fortsatta studier? Kapitel 3 Förbered: ta fram kursplaner i dina ämnen och kurser och ett aktuellt läromedel som du använder (och analysen du gjorde på studiedagen i augusti?). Ta fram skissen till vilka skrivuppgifter (genrer) i olika ämnen olika år som vi påbörjat på studiedagen i januari. Det här kapitlet kopplar ihop styrdokuments krav på språkliga förmågor (att hantera texter med olika syften), några elevers uppfattningar om språket i undervisningen och synen på språket i läromedel. Läs kapitlet, stanna och jämför med dina styrdokument resp. läromedel. Använd skissen till vilka skrivuppgifter vilka ämnen och år (KAN DEN FÅ ETT NAMN?) och skriv in/revidera/diskutera lämpliga uppgifter i ämnet, kopplat till andra. Kapitel 4 Kapitlet handlar om tre grundläggande perspektiv på lärande och hur det påverkar lärares uppfattning och språk och undervisningspraktik. Det tredje, sociokulturella perspektiv, finns med som en grundläggande teori i genrepedagogik tillsammans med SFG. 4
5 Läs kapitlet och fundera under tiden på situationer i din undervisning som anknyter till var och en av perspektiven. Det ska vara väldigt konkreta situationer, kan vara en del av en lektion eller så. Även om vi vill bekänna oss till ett perspektiv tror jag att vi alla använder metoder från alla tre, utifrån behov och ibland vana. Försök hitta en situation för varje perspektiv, där du tyckte det fungerade bra. Försök också hitta en situation som var problematisk och belys den utifrån de tre perspektiven: Vilket perspektiv var aktuellt? Skulle situationen kunna omformas genom perspektivbyte? Vad skulle resultatet kunna bli på kort resp. lång sikt i så fall? När ni ska redovisa/diskutera frågan, pröva redovisning 1:1. Om ni är en läsgrupp med 8 personer så talar ni med varandra, ett par i taget. Kanske att alla inte talar med alla, utan med tre andra? Det betyder att du upprepar din redovisning några gånger, men får höra flera andra. Jag har börjat göra gruppredovisningar på det här sättet: 18 elever jobbar i 6 grupper, 3 elever/grupp. När de är klara ska var och en av de tre i en grupp redovisa för 5 andra elever, en från varje grupp. Det betyder 5 repetitioner, och i en form som inbjuder till frågor från den som lyssnar, så att de verkligen förstår. Mina elever på Språkintroduktion uppskattar både att få repetera och att få lyssna och ställa frågor. I det här sammanhanget kan det kanske passa att ta upp en annan fråga, den om elever som flyr klassrummet med digital hjälp? Förr satt man kanske och kikade ut genom fönstret, nu kikar man på sin skärm. När inträffar det? Vem störs av det? Hur kan man bemöta/hantera det på ett sätt som utvecklar elevernas hantering av sin digitala vardag? (Jag tänker mig att det handlar om utveckling av självkontroll, viktigt för såväl barn, ungdomar och vuxna.) Kan man se på fenomenet på olika sätt, utifrån de tre perspektiven? 5
Vad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merEgenmäktigt förfarande i gymnasieklass
h en lation. hålla ett., hänförd, de, r svårt yttja människors r brutalt resultatet detaljstudie i atthet, rolig m vartannat. kärlek. sar Söderbergs molande öms klara ironi. Lena Andersson Egenmäktigt
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merSTUDIETEKNIK. Till eleven
STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende
Läs merwww.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN SOM Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! Kapitel 1 1. Jim och Amir studerar på en folkhögskola. Vet du vad en folkhögskola är? Vad är
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merArbetar ämneslärare språkutvecklande?
Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag
Läs merDelkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning
Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merDu, jag och klimatfrågan
Du, jag och klimatfrågan Introduktion Spelet går ut på att eleverna skall rangordna ett antal Simuleringen handlar om de olika nivåer politiska beslut fattas på. Deltagarna får diskutera ett antal politiska
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merEnkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.
1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merVision. Förväntansdokument. Ordningsregler. Läsåret 2014-2015
* Vision Förväntansdokument Ordningsregler * Läsåret 2014-2015 Vision Habo ska bli Sveriges bästa skolkommun och Hagaboda 7-9 ska ha den bästa verksamheten! Hagabodaskolan strävar efter att utbilda sina
Läs merInformationsträff 4 nov 2015
Informationsträff 4 nov 2015 UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Period vecka 47-51 Vem är jag och vem är du? Examinator: Anna Öqvist Kursledare: Monica Grape Övriga involverade lärare: Kattis Edström. Ull-Britt
Läs merLärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp
Lärarutbildningen Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp Validering inför antagning till utbildning inom VAL-projektet
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15
Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merTextning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016
1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs merATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET
1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information
Läs merMODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING
MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs
Läs merOmformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk
Omformningsförmåga, berättelse och identitet Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Projektet (CSL) har nyligen påbörjats Undersöka berättelser om konstruktion av yrkesidentitet
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merTummen upp! Svenska ÅK 3
Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion
Läs merAli & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR
KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har sovit dåligt därför att han har ont i kroppen. 2. Den här måndagsmorgonen är det vackert väder. 3. Eva gav ett blå- och vitrandigt
Läs merArtiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10.
Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 3-10. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merDenna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå
Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå Svenska Direkt består av en grundbok och två studieböcker. I studieböckerna ges möjlighet till såväl extra träning
Läs merLåt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.
Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.
Läs merÄmnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination
Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination 6/9 kl 10 12 Introduktion/styrdokument Vi diskuterar upplägget i ämnesdidaktik och det ges en introduktion till
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merLära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.
Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs merAtt använda strategier för muntlig kommunikation. LS i moderna språk, spanska åk 9
Att använda strategier för muntlig kommunikation LS i moderna språk, spanska åk 9 Vad gör man när kunskaperna inte räcker i muntlig kommunikation och interaktion? Utgångspunkt: Elever som ger upp eller
Läs merLärarhandledning Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merSpråket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.
Om boken Boken är skriven i diktform. Berättelsen förmedlar en känsla. Känslan är glädje, lycka och kärlek till en annan person. Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna
Läs merArtiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.
Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 2-8. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merSäg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merVälkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013
Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen till vår förskola! Vi står inför en ny spännande höst med nya och gamla barn, delvis ny personal, en ny ledningsorganisation (from jan-2013), påbörja
Läs merVFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?
Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merSPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt
Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merLgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Boken handlar om: När morfar kommer på besök, får Viggo ett gevär av honom. Mamma är rädd. Hon tycker att Viggo är för liten, för att ha ett gevär. Mamma gömmer geväret, och Viggo blir jättesur.
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merStudiehandledning. gör en annan värld möjlig
DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man
Läs merKursutvärdering. Samhällskunskap A
Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal
Läs merStudiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande
Läs merPedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft
Läs merFörslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merFör årskurs 1 50 poäng IDH
2012 Del 1 av 2 Idrott och Hälsa 1 För årskurs 1 50 poäng IDH Två terminer där sex projekt ska genomföras innan sommarlovet. I samarbete med: Alexander Persson Idrottslärare Stockholms Tekniska Gymnasium
Läs merUtvärdering av 5B1117 Matematik 3
5B1117 Matematik 3 KTH Sidan 1 av 11 Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 Saad Hashim Me hashim@it.kth.se George Hannouch Me hannouch@it.kth.se 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan av 11 Svar till frågorna: 1 1.
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merLektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare
Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse
Läs merTopboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Läs merHej! Jag heter Peter Siepen. I år är jag värd för Vår Ruset där den här trevliga Träningsdagboken lanseras. Ge mig ett par minuter så ska jag visa
Hej! Jag heter Peter Siepen. I år är jag värd för Vår Ruset där den här trevliga Träningsdagboken lanseras. Ge mig ett par minuter så ska jag visa dig hur den fungerar. Så här går det till. Du börjar med
Läs mer#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted
#talasomted Om konsten att tala - #talasomted DEL 1 #talasomted Att välja ämne Nu ska du börja sätta ihop ditt tal/föreläsning. Innan man kan skriva ihop ett bra tal måste en sak vara klar; Vad ska du
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merRödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar
Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet är utformat som ett spel som spelas av en grupp elever. En elev i taget agerar Gömmare och de andra är Gissare. Den som är gömmare lagrar (gömmer) tal i några av räknarens
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013
Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Antal elever: 112 Antal svarande: 78 Svarsfrekvens: 70% Klasser: EE11, HA11A, HA11B, IMIND11, IMINDRV, IMSPR11, IMYRKBA11, IMYRKFT11,
Läs merHur är det att vara lärare i svenska som andraspråk med utländsk bakgrund?
I LiSetten nummer 4/2013 publicerades ett brev från en lärarstudent som undrar hur det är att arbeta som lärare i svenska som andraspråk om man har utländsk bakgrund. Vi lät några personer svara på brevet.
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät
Läs merStudiehandledning Komvux Vård Bollnäs
Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård
Läs merMellan dig och mig Mårten Melin
Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merFinansierad av: Tell-Us
Finansierad av: Tell-Us Teckenspråkiga elevers livssituation utvecklingsstörning Tell-Us Arvsfondsprojektet Tell-Us syfte är att ge teckenspråkiga elever med utvecklingsstörning det elevinflytande de har
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merJust say yes. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap
Just say yes Varje dag försöker vi människor påverka andra att säga ja och varje dag möts vi av tusentals uppmaningar att säga ja. Men vad är det som får oss att säga ja till budskap i reklam eller från
Läs merKommunal - Åk 2 - Partille kommun
Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. Resultatet av undersökningen
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merUgglumskolan - Åk 2 - Partille kommun
Ugglumskolan - Åk - Partille kommun Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden.
Läs merInformation angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå
Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merKursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)
Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen
Läs merAllan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,
Läs mer