Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten

Transkript

1 Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: semantik Solveig Malmsten

2 Att strukturera lexikon semantiskt Relation mellan form och betydelse homonymi och polysemi Relation mellan olika ords betydelse synonymi, hyponymi och antonymi semantiska fält nukleära ord differentiering Stilvärde och associationer

3 Homonymi Formen är lika i tal (homofoner) eller skrift (homografer) eller både och (fullständiga homonymer) Två typer: 1. Betydelsen är helt olika, har inget nu urskiljbart eller historiskt samband Likheten i form är en historisk slump Damm fördämning Damm smuts 2. Betydelsen är besläktad, men orden tillhör olika ordklasser Likheten i form beror på att båda orden är bildade till samma rot Utgör ingen större svårighet för L2-inlärare homonymer av typ 1 förekommer i helt olika kontext och feltolkning är nästan omöjlig homonymer av typ 2 kan skiljas åt genom böjningsformer och syntaktisk funktion Lära substantiv Lära verb

4 Polysemi Ett ords betydelse har delats i flera underbetydelser medan formen fortfarande är samma Släktskapet mellan betydelserna går att urskilja; det handlar oftast om metaforiska tolkningar av ordet De olika tolkningarna är idag så etablerade (lexikaliserade) och skilda att det måste poängteras t.ex. i en ordbok Metaforerna följer kända mönster, men alla möjligheter realiseras i regel inte Vilka metaforiska användningar av ett visst ord som råkat lexikaliseras skiljer sig mycket åt mellan språk Polysemi är därför svår att förutse och svår att behärska Fatta är polysemt, har en konkret och en metaforisk betydelse Gripa har inte samma polysemi för den metaforiska betydelsen används ordet begripa I engelska är get polysemt på samma sätt som fatta gripa med handen gripa med förståndet Fatta

5 Betydelsekomponenter Ett ords betydelse är sammansatt av flera mindre delbetydelser Dessa betydelsekomponenter återkommer i flera begrepp, i olika kombinationer Genom att kartlägga delbetydelserna kan man förklara relationen mellan närliggande uttryck vad som är kärnbetydelsen i ett semantiskt fält vad som skiljer närsynonymer åt överordning, underordning och sidoordning motsatsord

6 Komponentanalys, exempel Tamdjur med klövar Tamdjur av oxsläktet Vuxen Hona Boskap Nötkreatur Ko Tjur Kalv

7 Intensionsdjup Extension = ordets bredd Alla de referenter som ordet korrekt kan användas om Ju större extension, desto färre betydelsekomponenter Intension = ordets djup Villkor som en referent måste uppfylla för att kunna betecknas med ordet Ju större intension, desto fler betydelsekomponenter Extension Ju större intension desto mindre extension och vice versa Intension kattdjur däggdjur djur perserkatt Missan

8 Eller som abstraktionsnivåer: Däggdjur Kattdjur Katt Perserkatt Missan Hög abstraktionsnivå Basnivå Låg abstraktionsnivå Typiskt: Det finns flera abstraktionsnivåer både över och under basnivån Basnivån uttrycks med ett enkelt morfem Mera respektive mindre abstrakta begrepp uttrycks med sammansatta ord Ord på basnivån lärs in tidigast av både L1- och L2-inlärare

9 Relationer mellan begrepp på olika abstraktionsnivå Hyperonymi/hyponymi Överordnat/underordnat begrepp Om A är hyperonym till B så är B hyponym till A A: Djur C: Katt D.v.s. alla B kan även definieras som A, men inte vice versa A och B tillhör samma ordklass Ko-hyponymer (Stroud: samhyponymer) Både B och C är hyponymer till A, men B är inte hyponym till C eller vice versa. B och C ligger på samma abstraktionsnivå. B: Hund

10 Relationer mellan begrepp på samma abstraktionsnivå Gemensam förutsättning: orden är av samma ordklass Synonymer existerar knappast! (Däremot det finns gott om närsynonymer) Antonymer Verkliga antonymer Graderbara längs en skala Ett standardvärde finns Ena antonymen fungerar ofta som det neutrala uttrycket lång tämligen lång ganska kort kort Komplementära motsatsord ( antingen eller ) död levande Konversa motsatsord (både och beroende på perspektiv) om A säljer något till B, så köper B något av A

11 Semantiska fält En grupp ord av samma ordklass som betecknar begrepp med liknande betydelse: både synonymer, hyperonymer, hyponymer, co-hyponymer, antonymer Exempel substantiv: Person människa, man, kvinna, dam, blondin Exempel verb: Perception se, titta, verka, visa Exempel adjektiv: Spatial dimension stor, liten, minimal, hög, låg Exempel adverb: Temporal placering nu, då, snart, idag, imorgon Grupperar sig kring ett nukleärt ord (eller ev. några enstaka sådana) i regel något/några av de 20 mest frekventa orden i den aktuella ordklassen

12 Kärnuttryck = nukleära ord Gemensamma drag hos kärnuttryck: oftast universellt omarkerade; samma begrepp finns alltså i de flesta språk jfr Viberg 1990 har få betydelsekomponenter; är alltså tämligen ospecifika se vs betrakta, glo, blänga anger en betydelsekomponent som ingår i många andra medlemmar av det semantiska fältet titta medvetet försöka se, visa få någon att se har många sekundära, d.v.s. mer eller mindre metaforiska, betydelser se till, se ut, se positivt på något ( tolka ), se att företaget är på fallrepet ( inse ), se en människa ( vara mycket uppmärksam på ) etc är oftast enkla ord, inte avledning eller sammansättning se vs betrakta, anse har ofta oregelbunden böjning (eftersom de är gamla!) se, såg, sett vs titta, tittade, tittat

13 Semantiska fält tvärspråkligt Universellt omarkerade nukleära verb gå, ge, ta, säga, se m.fl. Europeiskt specifika vara, modala verb Jfr armeniska hon fin Subarealt specifikt ha Jfr finska minulla on hos mig är Särspråkligt specifikt finnas Jfr tyska Es gibt, franska Il y a

14 Relevans för L2-inlärare Använder tidigast kärnuttryck, t.ex. nukleära verb Överanvänder kärnuttryck utanför deras betydelse Lär sig senare att differentiera allt mer inom det semantiska fältet De semantiska fälten är ofta samma i många språk men indelningen inom dem skiljer sig alltid åt! Både svenska och engelska har nedanstående fält, men hur är relationen mellan de specifika orden? KOGNITION FÖRFLYTTNING think, believe put, place tänka, tycka, tro sätta, ställa, lägga Differentieringar som är språkspecifika lärs sent gå överandvänds, åka underanvänds länge jfr Viberg, Åke, 2004: Lexikal utveckling i ett andraspråk. I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund.

15 Olika nivåer av betydelse Distinktiv/kognitiv/denotativ betydelse Den för hela språksamhället gemensamma kopplingen mellan begrepp och ord, kärnbetydelsen Stilistiskt värde De texttyper och sociala sammanhang där ordet normalt används Associativ betydelse Mer eller mindre personliga associationer till ordet, bibetydelser utomspråkliga (konnotativ betydelse) känslomässiga (emotiv betydelse) inomspråkliga

16 Samma distinktiva betydelse olika stilvärde: flicka, tjej, tös, jänta konversera, samtala, prata, snacka olika konnotativ betydelse: lagbrytare, brottsling, förbrytare dryfta, diskutera, överlägga olika emotiv betydelse: äldre herre, farbror, gubbjävel Påpekas sällan i L2-undervisning trots att icke-distinktiva betydelser tar lång tid att upptäcka och kan vålla allvarliga missförstånd!

17 Övning: Vilka typer av lexikal kunskap saknar min tyska kompis? Jag tänker också inte att det är mycket svårt att vänja sig på skarpa örter jag tycker heller inte att det är särskilt svårt att vänja sig vid starka kryddor